Sibley-Ahlquists taxonomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sibley-Ahlquists taxonomi är en taxonomi för fåglar, baserat på analyser av DNA-DNA-hybridisering. Taxonomin publicerades under 1980- och 1990-talet av Charles Sibley och Jon Ahlquist. Det råder diskussioner kring denna taxonomi och inte alla ornitologorganisationer har accepterat den fullständigt, men den har förändrat synsättet på fåglars taxonomi. Den amerikanska American Ornithologists' Union, en stor och anrik ornitologisk organisation bestående främst av professionella ornitologer, har accepterat systemet nästan i sin helhet. I den taxonomi som presenteras av Ericson et al (2006) har flera stora förändringar skett i jämförelse med Sibley-Ahlquists taxonomi.[1]

De svenska namn som används här nedan är nästan uteslutande myntade tidigare än denna taxonomi, och kan i vissa fall betraktas som olämpliga eller missvisande.

Innehåll

Palaeognathae [redigera]

Ratitae [redigera]

Strutsfåglar (Struthioniformes) [redigera]

Ordningen strutsfåglar har utvidgats till att omfatta även de enligt Sibley-Ahlquist föråldrade ordningarna Rheiformes, Casuariiformes och Apterygiformes.

  1. Strutsar (Struthionidae)
  2. Nanduer (Rheidae)
  3. Kasuarer (Casuariidae)
  4. Kivier (Apterygidae)

Tinamiformes [redigera]

  1. Tinamoer (Tinamidae) (ej standardiserat namn, även stubbstjärthöns)

Neognathae [redigera]

Galloanserae [redigera]

Gallomorphae [redigera]

Craciformes [redigera]

Ny ordning, utbruten ur Hönsfåglar.

  1. Hockohöns (Cracidae) (ej standardiserat namn, även trädhöns)
  2. Storfothöns (Megapodiidae)
Hönsfåglar (Galliformes) [redigera]
  1. Fälthöns (Phasianidae)
  2. Pärlhöns (Numididae)
  3. Tofsvaktlar (Odontophoridae)

Anserimorphae [redigera]

Andfåglar (Anseriformes) [redigera]
  1. Värnfåglar (Anhimidae)
  2. Skatgäss (Anseranatidae)
  3. Visseländer (Dendrocygnidae)
  4. Egentliga andfåglar (Anatidae)

Turnicae [redigera]

Turniciformes [redigera]

  1. Springhöns (Turnicidae)

Picae [redigera]

Hackspettartade fåglar (Piciformes) [redigera]

  1. Honungsgökar (Indicatoridae)
  2. Hackspettar (Picidae)
  3. Asiatiska barbetter (Megalaimidae)
  4. Afrikanska barbetter (Lybiidae)
  5. Tukaner (Ramphastidae)

Coraciae [redigera]

Galbulimorphae [redigera]

Jakamar- och trögfåglar (Galbuliformes) [redigera]

Ny ordning, dessa fåglar räknas annars till hackspettartade fåglar

  1. Jakamaner (Galbulidae)
  2. Trögfåglar (Bucconidae)

Bucerotimorphae [redigera]

Bucerotiformes [redigera]

Ny ordning, utbruten ur praktfåglar.

  1. Hornkorpar (Bucorvidae)
  2. Näshornsfåglar (Bucerotidae)
Upupiformes [redigera]

Ny ordning, utbruten ur praktfåglar.

  1. Härfåglar (Upupidae)
  2. Skratthärfåglar (Phoeniculidae) (ibland även kallade trädhärfåglar)
  3. Rhinopomastidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)

Coraciimorphae [redigera]

Trogoniformes [redigera]
  1. Trogoner (Trogonidae)
Praktfåglar (Coraciiformes) [redigera]
  1. Blåkråkor (Coraciidae)
  2. Markblåkråkor (Brachypteraciidae)
  3. Kuroler (Leptosomidae) (ej standardiserat namn, även gökblåkråkor)
  4. Motmoter (Momotidae)
  5. Todier (Todidae)
  6. Kungsfiskare (Alcedinidae)
  7. Trädkungsfiskare (Halcyonidae)
  8. Vattenkungsfiskare (Cerylidae)
  9. Biätare (Meropidae)

Coliae [redigera]

Musfåglar (Coliiformes) [redigera]

  1. Musfåglar (Coliidae)

Passerae [redigera]

Cuculimorphae [redigera]

Gökfåglar (Cuculiformes) [redigera]

En del familjer har brutits ut till den separata ordningen turakoer.

  1. Gökar (Cuculidae)
  2. Sporrgökar (Centropodidae) (ej standardiserat namn)
  3. Coccyzidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)
  4. Hoatziner (Opisthocomidae) (ej standardiserat namn, även stinkfåglar)
  5. Crotophagidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)
  6. Neomorphidae (saknar standardiserat svenskt trivialnamn)

Psittacimorphae [redigera]

Papegojfåglar (Psittaciformes) [redigera]

Även kakaduorna tillhör denna ordning, men osäkert om som en separat familj Cacatuidae, eller om arterna inräknas under Papegojor.

  1. Papegojor (Psittacidae)

Apodimorphae [redigera]

Seglarfåglar (Apodiformes) [redigera]
  1. Seglare (Apodidae)
  2. Trädseglare (Hemiprocnidae)
Trochiliformes [redigera]

Ny ordning, utbruten ur Apodiformes.

  1. Kolibrier (Trochilidae)

Strigimorphae [redigera]

Musophagiformes [redigera]

Ny ordning, utbruten ur Cuculiformes.

  1. Turakoer (Musophagidae)
Ugglor (Strigiformes) [redigera]

I denna taxonomi inkluderas ordningen skärrfåglar (Caprimulgiformes) (det vill säga familjen nattskärror med flera) bland ugglorna.

  1. Tornugglor (Tytonidae)
  2. Egentliga ugglor (Strigidae)
  3. Ugglenattskärror (Aegothelidae)
  4. Grodmunnar (Podargidae)
  5. Asiatiska grodmunnar (Batrachostomidae)
  6. Oljefåglar (Steatornithidae)
  7. Potoer (Nyctibiidae) (ej standardiserat namn, även tandnattskärror)
  8. Öronnattskärror (Eurostopodidae)
  9. Nattskärror (Caprimulgidae)

Passerimorphae [redigera]

Duvfåglar (Columbiformes) [redigera]

Familjen flyghöns har förts till ordningen storkfåglar.

  1. Dronter (Raphidae)
  2. Duvor (Columbidae)
Tran- och rallfåglar (Gruiformes) [redigera]

Familjen Turnicidae har brutits ut ur Tran- och rallfåglarna, och förs till den nyskapade ordningen Turniciformes.

  1. Solrallar (Eurypygidae)
  2. Trappar (Otididae)
  3. Tranor (Gruidae)
  4. Ralltranor (Aramidae)
  5. Simrallar (Heliornithidae)
  6. Trumpetare (Psophiidae)
  7. Seriemor (Cariamidae)
  8. Kaguer (Rhynochetidae)
  9. Rallar (Rallidae)
  10. Duvrallar (Mesitornithidae) (ej standardiserat namn, även mesiter)
Storkfåglar (Ciconiiformes) [redigera]

Denna ordning har utökats väsentligt och omfattar förutom vad som även tidigare kallades för storkfåglar (Ciconiiformes) även de enligt Sibley-Ahlquist obsoleta ordningarna pingvinfåglar, lomfåglar, doppingfåglar, petrellfåglar, pelikanfåglar, rovfåglar, vadarfåglar samt familjen flyghöns.

Det svenska namnet storkfåglar härrör till den användning det latinska namnet haft tidigare, vilket kanske inte längre är så lämpligt för denna utökade ordning.

  1. Flyghöns (Pteroclidae)
  2. Frösnäppor (Thinocoridae)
  3. Stäpplöpare (Pedionomidae)
  4. Snäppor (Scolopacidae)
  5. Rallbeckasiner (Rostratulidae)
  6. Jacanor (Jacanidae)
  7. Slidnäbbar (Chionididae)
  8. Magellanpipare (Pluvianellidae)
  9. Tjockfotar (Burhinidae)
  10. Pipare (Charadriidae)
  11. Vadarsvalor (Glareolidae)
  12. Måsar (Laridae)
  13. Hökartade rovfåglar (Accipitridae)
  14. Sekreterarfåglar (Sagittariidae)
  15. Falkfåglar (Falconidae)
  16. Doppingar (Podicipedidae)
  17. Tropikfåglar (Phaethontidae)
  18. Sulor (Sulidae)
  19. Ormhalsfåglar (Anhingidae)
  20. Skarvar (Phalacrocoracidae)
  21. Hägrar (Ardeidae)
  22. Skuggstorkar (Scopidae)
  23. Flamingoer (Phoenicopteridae)
  24. Ibisfåglar (Threskiornithidae)
  25. Pelikaner (Pelecanidae)
  26. Storkar (Ciconiidae)
  27. Fregattfåglar (Fregatidae)
  28. Pingviner (Spheniscidae)
  29. Lommar (Gaviidae)
  30. Stormfåglar (Procellariidae)
Tättingar (Passeriformes) [redigera]
  1. Klippsmygar (Acanthisittidae)
  2. Pittor (Pittidae) (ej standardiserat namn, även juvelfåglar)
  3. Brednäbbar (Eurylaimidae)
  4. Asitier (Philepittidae)
  5. Tyranner (Tyrannidae) (ej standardiserat namn, även tyrannflugsnappare)
  6. Myrfåglar (Thamnophilidae)
  7. Ugnfåglar (Furnariidae)
  8. Myrtrastar (Formicariidae)
  9. Knottfåglar (Conopophagidae) (även kallad myggätare)
  10. Tapakuler (Rhinocryptidae) (ej standardiserat namn, även sångsmygar)
  11. Australkrypare (Climacteridae) (även kallad australträdkrypare)
  12. Lyrfåglar (Menuridae)
  13. Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae)
  14. Blåsmygar (Maluridae)
  15. Honungsätare (Meliphagidae)
  16. Pardaloter (Pardalotidae) (kallas även panterfåglar)
  17. Australhakar (Petroicidae)
  18. Blåfåglar (Irenidae) (kallas även blågyllingar och bladfåglar)
  19. Marksmygar (Orthonychidae)
  20. Australtimalior (Pomatostomidae) (kallas även sadelnäbbar)
  21. Törnskator (Laniidae)
  22. Vireor (Vireonidae) kallas även vireosångare)
  23. Kråkfåglar (Corvidae)
  24. Vårtkråkor (Callaeidae) (ej standardiserat namn, även vårtfåglar)
  25. Kråktrastar (Picathartidae)
  26. Sidensvansar (Bombycillidae)
  27. Strömstarar (Cinclidae)
  28. Flugsnappare (Muscicapidae)
  29. Starar (Sturnidae)
  30. Nötväckor (Sittidae)
  31. Trädkrypare (Certhiidae)
  32. Mesar (Paridae)
  33. Stjärtmesar (Aegithalidae)
  34. Svalor (Hirundinidae)
  35. Kungsfåglar (Regulidae)
  36. Bulbyler (Pycnonotidae)
  37. Hypocolier (Hypocoliidae) (ej standardiserat namn)
  38. Grässångare (Cisticolidae) (ej standardiserat namn)
  39. Glasögonfåglar (Zosteropidae)
  40. Sångare (Sylviidae)
  41. Lärkor (Alaudidae)
  42. Solfåglar (Nectariniidae)
  43. Bärpickare (Melanocharitidae) (även kallad bärspettar)
  44. Mesbärpickare (Paramythiidae)
  45. Sparvfinkar (Passeridae)
  46. Finkar (Fringillidae)

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Ericson et al (2006), Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils, Biology Letters, vol.2, sid:543-547, 10.1098/rsbl.2006.0523, nätpublicerad (pdf)9 aug 2006

Källor [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sibley-Ahlquists_taxonomi&oldid=20258788"