Sicherheitsdienst
Sicherheitsdienst (SD), egentligen Sicherheitsdienst des Reichsführers-SS, var Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets (NSDAP) egen underrättelsetjänst under Tredje riket, grundad 1931, och följande år ställd under Reinhard Heydrichs befäl.
Innehåll |
[redigera] Beskrivning
SD var inordnat i SS och hade sin ledning i Prinz Albrecht Palais på Wilhelmsstraße 102 i Berlin där Tysklands säkerhetsministerium Reichssicherheitshauptamt hade sina lokaler. SD hade inga polisiära befogenheter på tyskt territorium, utan fungerade som SS:s säkerhetsunderrättelsetjänst inom landet och som Tysklands civila underrättelsetjänst utomlands. Efter 20 juli-attentatet mot Hitler 1944 underställdes den militära underrättelsetjänsten Abwehr SD. SD organiserade Einsatzgruppen, mobila insatsstyrkor, för säkerhetsinsatser i de av Tyskland ockuperade områdena. Dessa förövade massmord på kommunistiska kommissarier (politruker), motståndsmän, judar, partisaner och andra misshagliga personer i det ockuperade Östeuropa, ofta inom ramen för den allmänna polisiära uppgiften "upprätthållande av ordning och säkerhet".
Chef för SD var till 1942 Heydrich, därefter intill 1945 Ernst Kaltenbrunner.
[redigera] Tjänstegrader
SD förde SS:s tjänstegrader. SD uppträdde normalt i civila kläder. När SD-personal uppträdde i uniform bar de grå Waffen-SS-uniform med arméns (1939–1942) eller ordningspolisens (1942–1945) gradbeteckningar på axelklaffarna och SS:s gradbeteckningar på kragspeglarna. Truppslagsfärgen var så kallat giftgrön.
[redigera] Referenser
[redigera] Webbkällor
- ”Der Sicherheitsdienst (SD)” (på tyska). Deutsches Historisches Museum. Arkiverad från originalet den 18 januari 2012. http://www.webcitation.org/64nG2QBRX. Läst 18 januari 2012.
[redigera] Tryckta källor
- Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. sid. 348. ISBN 978-91-88858-32-0
