Sievers' lag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sievers' lag, som postulerades av den tyska filologen Eduard Sievers, reglerar fördelningen av -j- ich och -ij- samt -w- och -uw- enligt föregående stavelses kvantitet i de germanska respektive indogermanska språken. Enligt Sievers' lag sätts en homorgan vokal före halvvokalerna -j- och -w- när de föregås av en lång stavelse.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

  • Sievers' lag träder in efter långstavig bas: gotiska haírdeis 'herde' < urgermanska *herđijaz < urindoeuropeiska *kerdʰjos.
  • Sievers' lag uteblir efter kortstavig bas: gotiska harjis 'här' < urgermanska *harjaz < urindoeuropeiska *korjos.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bammesberger, Alfred (1990) Die Morphologie des urgermanischen Nomens. Heidelberg
  • Barrack, Charles M., (1998) Sievers' law in Germanic, New York. Berkeley insights in linguistics and semiotics, Band 22
  • Edgerton, Franklin (1932), Sievers' Law and IE. weak grade vocalism, Language 10: 235-265
  • Edgerton, Franklin (1943), The Indo-European Semivowels, Language 19: 83-124
  • Krahe, H. & Meid, W. (1969) Germanische Sprachwissenschaft II: Formenlehre. Berlin. S. 13f
  • Lindeman, Frederik Otto (1965), Le loi de Sievers et le début du mot en indo-européen, Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap 20: 38-108
  • Sihler, Andrew (2006), Edgerton's Law: The Phantom Evidence, Universitätsverlag Winter, ISBN 3-8253-5167-X