Silvbergs socken

Version från den 1 januari 2016 kl. 08.44 av Ygerbot (Diskussion | Bidrag) (→‎Administrativ historik: tempusfix, replaced: 1 januari 2016 inrättas → 1 januari 2016 inrättades med AWB)
Silvbergs socken
Socken
Silvbergs kyrka.
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Härad -
Koordinater 60°21′38″N 15°30′2″Ö / 60.36056°N 15.50056°Ö / 60.36056; 15.50056
Kyrkby -
Area 160 km²[1]
Folkmängd 527 (2000)[2]
Befolkningstäthet 3,3 invånare/km²
Geonames 8127040
Sockenkod 2373

Silvbergs socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Säters kommun och motsvarar från 2016 Silvbergs distrikt.

Socknens areal är 160,10 kvadratkilometer, varav 138,50 land.[1] År 2000 fanns här 527 invånare[2]. De tidigare järnbruken Ulvshyttan, Rämshyttan och Grängshammars bruk samt Öster Silvbergs gruva och sockenkyrkan Silvbergs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Silvbergs socken bildades vid 1400-talets slut genom en utbrytning ur Tuna socken. År 1627 uppgick socknen åter i Stora Tuna som kapellförsamling, något som varade fram till 1868. I jordeboken låg Silvberg under Stora Tuna socken ända fram till beslutet den 26 oktober 1888, då Silvberg utbröts för att bli en separat jordebokssocken.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Silvbergs församling och för de borgerliga frågorna till Silvbergs landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Gustafs landskommun som 1971 uppgick i Säters kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Säterbygdens församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Silvberg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalaregementet, Gagnefs kompani.[5]

Geografi

Silvbergs socken ligger väster om Säter kring Lilla och Stora Ulvsjön. Socknen är utanför vattendragen en höglänt och sjörik skogsbygd.[6][7][1]

Bergslagsbanan (Ludvika-Borlänge) och riksväg 50 genomkorsar socknens allra västligaste del.

Geografisk avgränsning

Silvbergs socken splittras i söder av två enklaver, vilka tillhör Gustafs socken. Vidare har Stora Tuna socken några mindre enklaver inom området.

Socknen gränsar i söder till Norrbärke respektive Söderbärke socknar i Smedjebackens kommun. Längst i väster avgränsas Silvbergs socken av Grangärde socken i Ludvika kommun. Gränsen till Grangärde socken är cirka 4 kilometer lång och socknens västligaste punkt är "tresockenmötet" Silvberg-Grangärde-Stora Tuna som ligger i sjön Rämen (245 m ö.h.). I nordväst ligger Stora Tuna socken (Borlänge kommun), i norr Gustafs socken och i öster avgränsas socknen av Säters socken.

Fornlämningar

Enstaka lösfynd från stenåldern är funna och slagg från romersk järnålders ugnar. Vidare finns hyttruiner på flera olika platser och många gruvhål.[6][7][8][9]

Namnet

Namnet (1396 Silfbergheno) kommer från Silvbergs gruva. Namnet innehåller sifberg, 'silvergruva, gruvfält med silverfyndigheter'.[10]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Silvberg socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ SCB Folkräkningen 1890 del 2 sida 101 i pdf:en anm. till Kopparbergs län not 6
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Silvberg socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Silvbergs socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Silvbergs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Berg, Lena (1969-); Östra Silvberget - en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Gustafs och Silvbergs socknar, Jernkontoret - Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1999, serie Atlas över Sveriges bergslag - 2, ISRN JK-BHIST-H--109--SE, LIBRIS-id 8235986
  • Bergsman, E. Börje (1913-); Östra Silvberg-släkten Arnberg - en orientering (i urval) - en skrift tillägnad släktens biografer P. Axel M. Arnberg, J. Algot Arnberg och Bo Arnberg, Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund , Falun, 2004, ISBN 91-87466-72-4, LIBRIS-id 9833036
  • Dicander m.fl.; Berättelser från Grängshammar, Silvbergs hembygdsförening, Borlänge, 1999, ISBN 91-630-7690-X, LIBRIS-id 7453559
  • Dicander, Gunnar (1965-); Gruvor i Silvberg - en inventering av samtliga gruvor i Silvbergs socken, Eget förlag, Borlänge, 2000 (2:a uppl), ISBN 91-630-9970-5, LIBRIS-id 7455020
  • Fält, Britt-Inger; Silverringen - en färd i silvrets och järnets spår genom Silvberg och Säter (PM), Högskolan i Dalarna, Falun, 2001, ursprung BURK, Bibliotekstjänst AB
  • Gustafsson, Nils E (red); Torp och torpare i Silvberg - från en pensionärscirkel, Eget förlag, Borlänge, 1986, ISBN 91-7810-753-9, LIBRIS-id 7667184
  • Jansson, Ingrid o Reyier, Erik (red); Berättelser från Norbodan och Norbo finnmark, Silvbergs hembygdsförening, Borlänge, 2000, LIBRIS-id 3246872
  • Torp och torpare under Starbo bruk, Schisshyttan och Wäster Silfberg, Västersilfbergscirkeln 1987-1990, SELG Print, Söderbärke, 1999, LIBRIS-id 10339184
  • Underrättelse om Östra Silfbergs i ödesmål warande silfwer-grufwor, och förslag at, genom et bolag, åter i gång bringa grufwe-driften därstädes, 1802, LIBRIS-id 8892993
  • Wedberg, Viking & Björkenstam, Nils (1914-2000) & Kresten, Peter (1945-); Harhyttan i Silvbergs socken, Dalarna, Jernkontoret, Stockholm, 1985, serie Jernkontorets forskning. Serie H - 35, LIBRIS-id 565511

Externa länkar