Silverapa
| Silverapa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Infraordning | Brednäsor Platyrrhini |
| Familj | Kloapor Callitrichidae |
| Släkte | Silkesapor Callithrix |
| Undersläkte | Mico |
| Art | Silverapa C. argentata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Callithrix argentata | |
| Auktor | Linné, 1771 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Silverapan (Callithrix argentata) är en art i familjen kloapor som tillhör ordningen primater.
Innehåll |
Utbredning [redigera]
Arten lever i Brasilien i de östliga och södra delarna av det slättland som bildas av Amazonfloden.
Utseende [redigera]
Pälsen är med undantag av en mörkare svans vitaktig till silvergrå. Bara underarten C. a. melanura har en brun päls. Påfallande är de utstickande köttfärgade öronen. Kroppslängden ligger mellan 18 och 28 centimeter, och vikten mellan 300 och 400 gram.
Levnadssätt [redigera]
Silverapor har med sina klor bra förmåga att klättra i träd, och de är aktiva på dagen. Deras ursprungliga habitat var regnskogen, men numera förekommer de även på odlade marker. Under natten vilar de i håligheter i träden eller i tät markvegetation. Silverapor lever i små grupper och markerar sitt territorium med körtelvätska. Främmande individer jagas iväg med skrik och ansiktsmimik.
Föda [redigera]
Födan består huvudsaklig av trädens vätskor. I mindre omfattning äter de även insekter, mindre ryggradsdjur, fågelägg och frukt.
Fortplantning [redigera]
Efter dräktigheten som varar omkring 145 dagar, föder honan oftast två (sällan ett eller tre) ungdjur. Som hos flera andra kloapor hjälper fadern och andra medlemmar i gruppen till vid uppfostringen. Efter sex månader slutar honan att ge di, och efter två år blir ungarna könsmogna.
Hot [redigera]
På grund av artens anpassningsförmåga till människan är den inte hotad. Ibland jagas några individer, om de orsakar mycket skador på plantager.
Källor [redigera]
- artikel Silberäffchen på tyska Wikipedia, 14 december 2005.
- ^ Mico argentatus på IUCN:s rödlista, auktor: Rylands, A.B. & Silva Jr., J.S. 2008, besökt 16 mars 2009.