Simlångsdalen är en tätort i Halmstads kommun i Hallands län och kyrkbyn i Breareds socken. Orten hette Breared till 1912 då ortnamnet ändrades till Simlångsdalen baserat på den av Fredrik Ström år 1903 utgivna boken med titeln Folket i Simlångsdalen. Namnet Breared lever kvar som namn bland annat för den ena angränsande sjön, i socken- och församlingsnamnet och i namnet Breareds kyrka.
Simlångsdalen ligger intill sjöarna Simlången och Brearedssjön i Fylleåns vattensystem. Ca 2 km söder om Simlångsdalen ligger Danska fall, ett vattenfallssystem i ån Assman. Assman mynnar i Brearedssjön och förenas härigenom med Fylleåns vattensystem.
Simlångsdalen utgjorde tidigare en av stationerna längs Halmstad-Bolmen Järnväg, som var i drift 1889-1966. Järnvägen har sedermera omvandlats till gång- och cykelväg. Nära Mahult, öster om Simlångsdalen, låg Sundsholms sanatorium som uppfördes 1907.
[redigera] Kända personer med anknytning till Simlångsdalen
- Bonadsmålaren Johannes Nilsson (1757-1827), den så kallade gyltigemålaren, med verksamhet i Gyltige by i Breareds socken. (Johannes far, Nils Svensson (?-1802), arbetade även en del med bonadsmåleri i Gyltige och vidare kan skolläraren Johannes Magnus Dahlgren (1808-1846) med verksamhet i Breareds socken nämnas som framstående bonadsmålare.)
- Sigfrid Ericson (1879-1958), arkitekt och rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg, anlade den privata trädgården Vargaslätten i Simlångsdalen och bodde där en stor del av sin tid.
- Fredrik Ström (1880-1948), författare och politiker, föddes i Breareds socken och är begraven vid Breareds kyrka.
- Per Gessle (f. 1959), popsångare, gitarrist och låtskrivare, bodde som barn några år i Simlångsdalen.
[redigera] Organisationer i Simlångsdalen
Följande föreningar och organisationer är verksamma i Simlångsdalen:
- För idrottsverksamhet finns sedan 1932 Simlångsdalens Idrottsförening (under första året benämnd Simlångsdalens Gymnastik- och Idrottsförening), idag med ca 450 medlemmar och med ett flertal sektioner såsom fotboll, gymnastik, orientering, skid och löp, bordtennis och ungdom.
- Breareds kulturhistoriska förening, som grundades 1938 och som värnar om bygd och kultur i Simlångsdalen, utgör idag en del av den Halländska hembygdsrörelsen, som omfattar 75 föreningar med sammanlagt 25.000 medlemmar.
- I samband med kommunsammanslagningen år 1967 bildades Simlångsdalens samhällsförening med syfte att tillvarataga Simlångsdalens intressen inom Halmstads kommun.
- Stiftelsen för Simlångsdalens kultur- och naturvård, ibland benämnd Stiftelsen SKN, bildad år 1961 som ett komplement till hembygds-, kultur- och naturföreningar. Stiftelsen har till ändamål att inom det område som år 1962 utgjorde Simlångsdalens kommun (Snöstorp och Breared), förvalta fast egendom, värdehandlingar och kontanta medel, som genom donation eller på annat sätt ställts till Stiftelsens förfogande. Detta för att möjliggöra att fornlämningar, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål samt naturområden bevaras för framtiden samt rätt vårdas. Från att från början ha varit mest inriktad på bevarande av byggnader har verksamheten efter hand blivit alltmer inriktad på dokumentation.
- Simlångsdalens Naturvårdsförening, med ca 300 medlemmar, vill verka för en biologisk mångfald och för ett uthålligt umgänge med naturen.
- Lions Club Simlångsdalen, en del av Lions Club Sverige (grundad 1948), som i sin tur utgör en del av Lions Club International (grundad 1917 i Chicago), en av världens största hjälporganisationer med totalt 1,4 miljoner medlemmar. Svenska Lions motto är "För samhällsansvar och livskvalité". Lions Club Simlångsdalen har ca 40 medlemmar.
- Simlångsdalens Ryttarförening
Klimat 1961-1990[2]
| Månad |
Jan. |
Feb. |
Mar. |
Apr. |
Maj |
Jun. |
Jul. |
Aug. |
Sep. |
Okt. |
Nov. |
Dec. |
Hela året |
| Medeltemperatur (°C) |
-2,4 |
-2,3 |
0,6 |
4,9 |
10,7 |
14,3 |
15,4 |
14,8 |
11,3 |
7,5 |
2,9 |
-0,6 |
6,4 |
| Medelnederbörd (mm) |
88 |
57 |
73 |
58 |
55 |
78 |
109 |
99 |
110 |
104 |
117 |
106 |
1 053 |
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Simlångsdalen 1960–2010[3] |
| År |
|
|
Folkmängd |
Areal (ha) |
| 1960 |
|
249 |
|
| 1965 |
|
267 |
|
| 1970 |
|
320 |
|
| 1975 |
|
361 |
|
| 1980 |
|
485 |
|
| 1990 |
|
612 |
67 |
| 1995 |
|
598 |
67 |
| 2000 |
|
580 |
67 |
| 2005 |
|
577 |
67 |
| 2010 |
|
587 |
67 |
|
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ Kjell Georgson m.fl. (1997). Hallands flora. ISBN 91-972863-0-3
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar