Sinnelagsetik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sinnelagsetik är ett förhållningssätt som innebär att en handlings moraliska värde avgörs av vilken avsikt eller motiv som den som utför handlingen hade vid tillfället för dess utförande.

I Nya testamentet finns exempel på sinnelagsetik: Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. (Matt 5:27-28)

Det finns argument mot sinnelagsetik. Enligt kritikerna leder sinnelagsetiken till att det inte är fel att flygbomba en stad där civila dödas om detta inte var avsikten, det är inte fel att ha oskyddat sex som leder till en oönskad graviditet eftersom detta inte var avsikten osv.

Sinnelagsetiken är motsatt konsekvensetiken som ser en handlings moraliska värde efter dess konsekvenser. Sinnelagsetik ska inte blandas ihop med dygdetik.

Inom sinnelagsetiken så används regeln som säger att det är ens inställning till medmänniskan som är avgörande. Om handlingen utförs för att man vill väl så är det alltid rätt, även om konsekvenserna blir ödesdigra. Det handlar om att göra det som känns moraliskt rätt.

Om syftet är gott är handlingen alltid god.

Se även[redigera | redigera wikitext]