Mentalsjukhus

In the madhouse av William Hogarth.

Mentalsjukhus är med nutida officiell svensk terminologi ett "psykiatriskt sjukhus", "sjukhus med psykiatrisk avdelning" eller liknande. Detta är större sjukvårdsinrättning där psykiatrisk vård ges endera till intagna patienter (sluten vård) eller till besökande patienter (öppen vård). Fram till 1929 skilde man i sinnessjuklagstiftningen mellan två typer av sådana sjukhus: hospital för botbara patienter och asyler för dem som ej ansågs botningsbara. Asyler var kopplade till sjukhusen i Uppsala, Vadstena, Lund, Vänersborg och Piteå.

På de s.k. "stormavdelningarna" hölls våldsamma och akut psykotiska patienter intagna. Under 1950-talet kom dock neuroleptika och andra antipsykotiska farmaka, som i bästa fall häver psykosen och under alla omständigheter har förmågan att passivisera patienten. Därmed kunde stormavdelningarna stängas. I början av 1960-talet fanns 31 fristående mentalsjukhus i Sverige.

Hospital under medeltiden

• Nya Lödöses hospital

Mentalsjukhus under 1900-talet

• Bedlam (Psykiatriskt sjukhus i London)

Svenska, statliga/landstingsstyrda

Gustaf Fröding på Uppsala hospital, porträtt från 1909 av Richard Bergh (Bonnierska Porträttsamlingen).

• Konradsberg, Psykiatriska sjukhuset i Stockholm
• Ulleråkers sjukhus (Uppsala (delvis nedlagt)
• Karsuddens sjukhus
• Umedalens sjukhus, Umeå (nedlagt)
• Sidsjöns sjukhus (Sundsvall, numera flyttat till Nacksta)
• Säters sjukhus, numer Skönvik
• Furunäsets sjukhus i Piteå, 1893-1987 (nedlagt)
• Restads sjukhus (Vänersborg)
• Källshagens sjukhus (Vänersborg)
• Ryhovs sjukhus (Jönköping)
• Sundby sjukhus (Strängnäs)
• Mariebergs sjukhus (Kristinehamn)
• Salberga sjukhus (Sala))
• Gådeå sjukhus (Härnösand
• Frösö sjukhus (Östersund)
• Malmö asyl nedlagt 1928
• Sankta Annas sjukhus (Nyköping)
• Birgittas sjukhus (Vadstena, Birgittaområdet)
• Sankta Gertruds sjukhus (Västervik) (nedlagt)
• Sankta Maria sjukhus (Helsingborg, nedlagt)
• S:t Jörgens sjukhus (Göteborg, nedlagt)
• S:t Sigfrids sjukhus (Växjö Psykiatriska klinikerna, Sigfridsområdet)
• Sankt Olofs sjukhus (Visby)
• Mellringe sjukhus (Örebro)
• Västra Marks sjukhus (Örebro), statligt mentalsjukhus för efterblivna, senare "specialsjukhus" (1931-1981)
• Falkessons Hospital och Dårhus (Göteborg)
• Falbygdsklinikerna (Falköping)

Svenska, kommunala/landstingsstyrda

• Långbro sjukhus (nedlagt)
• Beckomberga sjukhus (nedlagt)
• Lillhagens sjukhus (Lillhagsparken, Göteborg) 1932-
• Malmö Allmänna Sjukhus
• Fattigvårdsanstalten Gibraltar (Göteborg), indraget 1935
• Malmö Östra sjukhus (nedlagt. Fem rättspsykiatriska avdelningar är i bruk)
• Sjukhuset S:t Erik (Stockholm)
• Provisoriska sinnessjukhusen i Stockholm 1906-33.
• Rånäs sjukhus 1933-
• Norrtulls sjukhus i Stockholm 1932-
• Katarina sjukhus i Stockholm 1923-33

Svenska enskilda anstalter med läkartjänster

• Solna sjukhem 1902-40
• Betaniastiftelsens sjukhem (Göteborg) grundad av metodistkyrkan 1913-
  

  

  Betaniastiftelsen
• Lunnagård (Eksjö) 1923-
• Karlshäll (Stockholm) 1904-20
• Bagges sjukhem (Södertälje 1906-23
• Sigtuna sjukhem 1902-19
• Peterska hemmet (Uppsala) 1906-20
• Ebenezer (Jönköping) 1903-05
• Vångelsta (Uppsala) 1905-39
• Katrinelund (Malmö) 1911-26
• Holmehus (Malmö) 1902-13
• Solliden i Åkarp 1911-30
• Hälledal (Tyringe) 1917-23

Se även

• Rättspsykiatri
• Antipsykiatri
• Kategori:Mentalsjukhus

Vidare läsning

• Beckman, Vanna (1984). Sinnessjukhuset: bilder ur psykiatrins historia 
• Qvarsell, Roger. Psykiatrins marginaler 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Mentalsjukhus.
  Bilder & media