Sinuhes berättelse
.jpg)
Sinuhes berättelse (även Sanehats berättelse) är en berättelse från Forntida Egypten och är ett av de främsta litterära verken bland forntida egyptisk litteratur och antikens egyptiska litteratur. Berättelsen finns bevarad på flera papyrus- och ostrakonfynd. Den mest omfattande bevarade texten återfinns i Berlin 3022-papyrusen som dateras till cirka 1800-talet f.Kr. under Mellersta riket.[1][2][3][4][5][6]
Innehåll |
Berättelsen [redigera]
Berättelsen handlar om hovtjänstemannen Sinuhe.[1][2][3][5][6]
Efter att farao Amenemhet I mördats tvingas Sinuhe att fly från hovet av rädsla för att anklagas för samröre med mordet, då han även tjänstgjorde under drottningen. Han flyr till Palestina och efter flera år slår han ned sig i staden Byblos.
Sinuhe gifter sig senare med dottern till en lokal härskare. Han uppnår stor rikedom och inflytande i området men har stor hemlängtan och vill återvända till hemlandet Egypten för att begravas där.
Efter flera förfrågningar godkänns hans önskan till slut av farao Sesostris I och Sinuhe återvänder hem.
Delar av berättelsen återkommer senare i annan litteratur. Splittringen och återföreningstemat återkommer bl.a i Historien om de två bröderna.
Manuskripten [redigera]
Berättelsen finns bevarad i 36 olika versioner både på papyrus och ostrakon. Det finns 8 kända papyrusmanuskript och 28 ostrakontexter. Samtliga versioner är skrivna i hieratisk skrift och dateras kring Mellersta riket och Nya riket.[1][2][5][6]
Ostrakontexter återfinns bl.a. på Ashmolean ostrakon, Senenmut 149 ostrakon och British Museum ostrakon.
Papyrusmanuskripten återfinns bl.a. i Papyrus Moskva/Pusjkin 4657 (i samlingen Golenisjtjev papyri), Berlin 10499-papyrusen, Turin 54015-papyrusen, Harageh 1-papyrusen och Berlin 3022-papyrusen.[1][2][4][5][6]
Den mest omfattande återfinns i Berlin 3022-papyrusen. Manuskriptet dateras till Mellersta riket under Egyptens tolfte dynasti till 1800-talet f. Kr. kring Amenemhet IIIs regeringstid. Papyrusen storlek är cirka 490 × 21 cm.[1][3]
Historia [redigera]
1908 publicerade franske Gaston Maspero en översättning i boken "Les Mémoires de Sinouhît".[7]
1909 publicerade brittiske Alan Henderson Gardiner en ny transkribering i boken "Die Erzählung des Sinuhe und die Hirtengeschichte, Hieratische Papyri aus den königlichen Museen Berlin volume V" och 1916 ytterligare en ny transkribering i boken "Notes on the story of Sinuhe".[4][8]
1945 gav finske Mika Waltari ut romanen Sinuhe egyptiläinen baserad på den ursprungliga berättelsen.
1954 hade Michael Curtizs film The Egyptian premier som i sin tur baserades på Waltaris bok.
Referenser [redigera]
Litteratur [redigera]
- Mahfouz, Naguib (2002). "The Return of Sinuhe" i Voices from the other world. Kairo,: American University in Cairo Press. ISBN 9774247582
- Parkinson, Richard Bruce (1999). The Tale of Sinuhe and other ancient Egyptian poems. Oxford,: Oxford University press. ISBN 9780192839664
Noter [redigera]
- ^ [a b c d e] Egyptiska museet Berlin (läst 07 juli 2011)
- ^ [a b c d] University College London (läst 07 juli 2011)
- ^ [a b c] Trimegistos.org (läst 07 juli 2011)
- ^ [a b c] Hieroglyphen.net (läst 07 juli 2011)
- ^ [a b c d] British Museum (läst 07 juli 2011)
- ^ [a b c d] Carrington-Arts (läst 07 juli 2011)
- ^ Open Library.org (läst 07 juli 2011)
- ^ Etana.org (läst 07 juli 2011)
Externa länkar [redigera]
- Texten ur Sinhues berättelse
- Bild på Berlin-3022-papyrusen del 1
- Bild på Berlin-3022-papyrusen del 2
