Sisel
| Sisel Status i världen: Sårbar[1] |
|
Sisel i bomynningen
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Underordning | Ekorrartade gnagare Sciuromorpha |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Tribus | Marmotini |
| Släkte | Sislar Spermophilus |
| Art | Sisel S. citellus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Spermophilus citellus | |
| Auktor | Linné, 1766 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde enligt IUCN
|
|
Ätande sisel
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Sisel, Spermophilus citellus, är en dagaktiv, underjordiskt levande gnagare som tillhör ekorrfamiljen.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Siseln är gulgrå på ovansidan och blekgul på undersidan. Kroppslängden uppgår till 19-22 cm förutom svansen som är 5,5-7,5 cm lång. Vikten är mellan 240-340 g. Öronen är mycket små.[2]
Vanor [redigera]
Siseln lever underjordiskt i gångsystem, som den gräver i mjuk jord. Den bildar kolonier. Den sover vintersömn från oktober - november till omkring mars, under vilken kroppstemperaturen kan sjunka så lågt som till 8 °C. Parningstiden infaller kort efter vintersömnens slut, och i april till juni får den 3-11[3] (oftast 5-8) ungar.[2]
Föda [redigera]
Siseln lever av fröer, gärna sädeskorn, samt örter, rötter, frukter och bär. Även animalisk föda, bland annat insekter, kan tas.[3] Maten transporteras i kindpåsar till underjordiska förråd[2].
Utbredning [redigera]
Siseln finns i Östeuropa och Asien till Georgien, Turkiet och Israel[3]. Dess västligaste förekomst var fram till 1950-talet östra Tyskland där arten idag ska återinföras. Den föredrar stäpplandskap, även odlade sådana.[2]
Referenser [redigera]
- ^ Spermophilus citellus på IUCN:s rödlista, auktor: Coroiu, C., Kryštufek, B., Vohralík, V. & Zagorodnyuk, I. 2008, besökt 17 november 2010.
- ^ [a b c d] Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sid. 86-88. ISBN 91-46-16576-2
- ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1982) [1975]. Däggdjur i färg. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Sid. 163-164. ISBN 91-20-06724-0
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Sisel.
