Självmordsattack
| Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. Motivering: Saknar encyclopedisk struktur (2010-01) Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Var uppmärksam på artikelns innehåll. |
En självmordsattack är ett attentat som är utformat så att utövaren får dödliga skador. Motivet är ofta politiskt och/eller religiöst. Många självmordsbombningar förekommer på platser med mycket folk, som torg, eller under färd i fordon som buss, båt, flygplan och tåg. Självmordsbombningar är en form av terrorism i de fall då de riktas mot civila.
Innehåll |
Exempel på självmordsattacker [redigera]
Under belgiska revolutionen sprängde den nederländske löjtnanten Jan van Speijk sin egen båt i hamnen i Antwerpen den 5 februari 1831 för att inte bli tagen av belgarna. I Nederländerna hedrades han som krigshjälte och så sent som 1994 blev en fregatt uppkallad efter honom.
Ett annat exempel var den preussiske soldaten Paul Klinke, som den 18 april 1864 under slaget vid Dybbøl sprängde hål i en dansk fästning.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utförde många unga socialistiska studenter i västvärlden självmordsbombningar för att ta död på stats- och regeringschefer, som vid bombattentatet mot tsar Alexander II av Ryssland 1881 då Ignacy Hryniewiecki tog sitt liv då han utförde attentatet.
Under andra världskriget genomförde flera japanska stridspiloter, så kallade Kamikazepiloter, självmordsattacker genom att frivilligt störtdyka med sina krigsflygplan rakt in i USA:s krigsbåtar.
Självmordsbombningar var under 1980-talet vanliga i samband med inbördeskriget i Libanon samt inre oroligheter i Egypten.
Självmordsbombare förknippas i dag framför allt med Israel-Palestina-konflikten och konflikten i Irak.
Den 11 september 2001 genomförde militanta islamister de så kallade 11 september-attackerna i USA, där bland annat flygplan kapades och kördes rakt in i World Trade Center och försvarshögkvarteret Pentagon.
Den 22 december 2001 försökte Richard Reid förstöra American Airlines Flight 63, där han själv satt inuti flygplanet, genom att gömma en bomb i en sko. Han stoppades och arresterades, och blev känd som "skobombaren".
I och med bombdåden i London 2005 sprängde fyra brittiska män av pakistanskt ursprung sig själva och 52 civila till döds i tunnelbanan och på en buss i två uppmärksammade sabotage.
Den 27 januari 2010 försökte en kvinna utföra en självmordsattack mot Härjedalens kommuns medborgarhus i Sveg, men stoppades av polis på vägen dit.[1] Den 11 december 2010 försökte en man utföra en självmordsattack i centrala Stockholm, men blev själv enda dödsoffret.
Islamiska fundamentalister motiverar handlingen med att personen blir martyr och därefter förs raka vägen till paradiset. Detta motiveras med (sura 2:154) och (sura 3:169,171), även om det bryter mot att göra skillnad på stridande och icke-stridande, vilket skall ske enligt islam. I fallet med självmordsbomber mot israeler vägrar fundamentalisterna se att det finns en icke-stridande civilbefolkning då både män och kvinnor skall göra värnplikt och därmed blir soldater[källa behövs].
I populärkulturen [redigera]
David Rovics sjunger om en självmordsbombare i låten Jenin på skivan Behind the Barricade: The best of David Rovics.[2]
I den amerikanska action/science fiction-filmen Independence Day genomför en av huvudpersonerna, Russell Casse, en självmordsattack mot de utomjordingar som anfaller jorden.
Källor [redigera]
- ^ Polisen stoppade självmordsbombare, SVT Jämtlandsnytt, 28 januari 2010.
- ^ http://open.spotify.com/track/6932b1fIuL57hhvdpLtXxK
- När religionen blir ond, C Kimball.
Litteratur [redigera]
Reuter, Christoph: Med livet som vapen. 2003, Lund, Historiska media. ISBN 91-89442-85-7
Se även [redigera]
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.