Självmordsmetoder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Självmordsmetoder är olika tillvägagångssätt som används av människor med syftet att ta sitt eget liv.

Förgiftning med fasta och flytande ämnen[redigera | redigera wikitext]

Förgiftning med fasta och flytande ämnen är den vanligaste självmordsmetoden i Sverige, 32,5 % av självmorden i Sverige mellan 1995 och 2004 skedde med denna metod.[1] Självmord och självmordsförsök med hjälp av gift har varit vanliga långt tillbaks i historien. Tredje rikets rustningsminister Hermann Göring till exempel tog livet av sig efter Nürnbergrättegången, natten innan han skulle hängas. Bland de gifter som ofta använts finns cyanid och arsenik. Råttgift leder till omfattande inre blödningar.

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Olika medicinska preparat kan i stor mängd och framför allt i kombination med alkohol orsaka andningsdepression. Överlevnadsinstinken kan också undertryckas så att en individ kan klara av att exempelvis kväva sig själv till döds, vilket är svårt i opåverkat tillstånd.

Barbiturater är en läkemedelsgrupp som upptäcktes i början på 1900-talet och vars olika preparat i rätta mängder kan användas för att behandla ångest, sömnproblem och epilepsi men som fasats då den var svår att dosera och ofta användes för självmord och förgiftningsolyckor. De fungerar genom att bedöva det centrala nervsystemet vilket vid överdos leder till att man slutar andas. Under de senaste årtiondena har förskrivningen av preparat i barbituratfamiljen till stor del upphört till förmån för de mycket säkrare bensodiazepinerna, och självmordstalen med sömnmedel har sjunkit. Idag används barbiturater bara för mycket specifika tillämpningar som behandling av svår epilepsi, narkos, avlivning av djur och som ett av preparaten vid avrättning med giftinjektion i bland annat Folkrepubliken Kina och USA. Barbiturater används ibland också vid dödshjälp; vid läkarassisterat självmord är oralt intagande av ett barbituratpreparat standardmetoden i alla länder där denna form av dödshjälp är tillåten, i Europa främst i Nederländerna och Schweiz.[2][3][4]

Det finns fall där människor försökt att begå självmord med hjälp av vanliga huvudvärkstabletter och slutat på akuten med så allvarliga leverskador att dessa lett till döden, men först efter lång tid. Moderna läkemedel är mycket säkra - det är svårt att ta livet av sig med dem.

Hängning[redigera | redigera wikitext]

Hängning är den näst vanligaste självmordsmetoden i Sverige med en andel på 28,1 % av självmorden under perioden från 1995 till 2004.[1] Att den är så vanlig kan förklaras av att ingen dyr eller svåranskaffad utrustning krävs. Det är bland annat den vanligaste metoden bland intagna på häkten och i fängelser. Om kroppen hänger fritt, som när hängning används vid avrättning, inträffar döden relativt snabbt eftersom hela kroppens tyngd stramar åt snaran så blodtillförseln till hjärnan stryps. Att nacken bryts inträffar bara om kroppen faller från en större höjd.[5] Under medvetslösheten dör personen av syrebrist i hjärnan. Hängning vid självmord innebär inte alltid att kroppen hänger fritt och är då egentligen en långsammare strypning. Att luftstrupen kläms till så att människan kvävs, är sällsynt vid strypning.[6]

De som hittas i tid överlever med svåra hjärnskador som kan ta uttryck i minnesproblem och intelligensnedsättning, då syrebrist dödar hjärnceller, vilket är svårreparabelt.

Skjutning[redigera | redigera wikitext]

Skjutning är den tredje vanligaste självmordsmetoden i Sverige, 10 % av självmorden i Sverige mellan 1995 och 2004 skedde med denna metod.[1] Självmordsförsök med skjutvapen kan misslyckas, trots att skottet riktats mot huvudet. Framförallt skott från pistoler (med liten kaliber och låg energimängd) måste träffa centrala områden som hjärnstammen för att vara direkt dödliga.

En felriktad salva från ett hagelgevär kan skada ansiktet men bara göra liten skada på hjärnan. Alla självmord med skjutvapen görs dock inte mot huvudet, det går att själv skjuta sönder sina lungor och hjärta.

I USA är självmord den vanligaste typen av dödsorsak föranledd av skjutvapen. Den stora spridningen av handeldvapen är en viktig anledning till att USA har höga självmordstal i internationella jämförelser. I USA var år 2000 4 % av alla skottskador som behandlades på sjukhus misslyckade självmord.[7]

Dränkning[redigera | redigera wikitext]

Dränkning är den fjärde vanligaste självmordsmetoden i Sverige, 8,6 % av självmorden i Sverige mellan 1995 och 2004 skedde med denna metod.[1] Självmord genom drunkning innebär att medvetet sänka ned sig under vatten eller annan vätska tills döden inträder på grund av syrebrist. Vanligtvis har personen ätit sömnmedel för att underlätta proceduren. Det är ofta svårt att avgöra om drunkningstillbud är olyckor eller självmord om inte t ex ett självmordsbrev efterlämnats, som i fallet Vilhelm Moberg.

I Sverige förekommer varje år vid flertal tillfällen att människor hoppar från båtar och färjor, bland annat från Finlandsbåtarna i Stockholm.

Hopp från hög höjd[redigera | redigera wikitext]

Hopp från hög höjd är den femte vanligaste självmordsmetoden i Sverige, 5 % av självmorden i Sverige mellan 1995 och 2004 skedde med denna metod.[1] Cirka 60-70 personer tar livet av sig i Sverige varje år genom hopp från hög höjd [8]. När kroppen träffar marken kan inre organ och vävnader slitas sönder. Även vid hopp från hög höjd ner i vatten är träffen med vattenytan ofta den direkta dödorsaken, inte drunkning; 98% av de som hoppar från den 70 meter höga Golden Gate-bron i San Fransico, dör vid nedslaget. De flesta dör av inre blödningar då revbenen bryts och spetsar hjärta, lungor, lever eller mjälte. De som överlever, har i allmänhet landat med benen först och har ofta brutit lårbenet.[9]

Myndigheter försöker förhindra hopp från höga höjder genom att begränsa tillgängligheten till master och byggnaders tak liksom bygga staket vid broar. Så har till exempel skett i Göteborg på Angeredsbron och Älvsborgsbron, två av de tre broar som har flest självmord i Sverige. Den tredje bron är Alnöbron i Sundsvall och där har Vägverket även satt upp nödtelefoner, och byggt extra höga och svåröverstigliga staket i oktober 2009.[8]. I Stockholm har Västerbron specialbevakning av polisen på grund av de ofta förekommande självmordshoppen.

Förgiftning med gaser och ångor[redigera | redigera wikitext]

Förgiftning med gaser och ångor är den sjätte vanligaste självmordsmetoden i Sverige, 4,6 % av självmorden i Sverige mellan 1995 och 2004 skedde med denna metod.[1] Gasning med hushållsgas har minskat i Sverige, i takt med att hushållsgasen bytts ut mot elektricitet. Då gasen är mycket brandfarlig, har denna typ av självmordsförsök ofta åtföljts av svåra explosioner, vilket krävt livet av fler än självmordskandidaten.

En annan är gas är kolmonoxid, som bildas vid ofullständig förbränning. En metod som blivit mindre vanlig är att människor stängt in sig i garaget med sin bil eller lett in avgaserna i kupén för att på så sätt dö av kolmonoxidförgiftning. Men under 2005 förekom det många uppmärksammade fall av gruppsjälvmord i Japan där man med hjälp av en traditionell japansk kolbrännare tagit livet av sig i bilar.[10] Överlevande av denna typ av självmord får ofta men för livet då syrebristen orsakar hjärnskador och intelligensnedsättning.

Att inandas någon form av i sig själv ogiftig gas som lustgas eller helium kan till slut leda till syrebrist i hjärnan och död.[11][12]

Stickande och skärande föremål[redigera | redigera wikitext]

Stickande och skärande föremål är den sjunde vanligaste självmordsmetoden i Sverige, 2,5 % av självmorden i Sverige mellan 1995 och 2004 skedde med denna metod.[1] Att skära upp en eller flera pulsådrar är en självmordsmetod som syftar till att dö genom förblödning. Ofta misslyckas självmordsförsök av denna typ eftersom snitten inte varit djupa nog eller på rätt ställe för att orsaka en tillräcklig förblödning. Hit höt till exempel objekt som kniv, skruvmejsel, glasskärvor, rakblad och plankor.

Seppuku[redigera | redigera wikitext]

Seppuku eller harakiri är ett rituellt japanskt självmord, som utfördes med svärd av samurajer. Seppuku utförs än idag, dock i mindre omfattning, vid svek och när äran skadats. Den som begår seppuku har ofta en sekond som efter att samurajen stuckit sig med sitt korta svärd hugger huvudet av denne.

Övriga metoder[redigera | redigera wikitext]

Självbränning[redigera | redigera wikitext]

Självbränning innebär att den som försöker ta livet av sig, sätter eld på sig själv med hjälp av någon form av brandfarlig vätska. Åsynen av en brinnande människa är mycket påträngande och därför är detta en självmordsmetod som ofta används som en politisk protesthandling. Den har bland annat använts av buddhistmunkar i Thailand och i Vietnam, mycket under 50- och 60-talen då buddhister gjorde uppror mot Diems antibuddhistiska regim i Sydvietnam.

Motorfordon[redigera | redigera wikitext]

En del trafikolyckor och då främst singelolyckor är i själva verket självmord eller självmordsförsök. Här finns en gråzon, där gränsen mellan självdestruktivt högriskbeteende och medvetna självmordsförsök inte är tydlig. Att i efterhand avgöra vad som är vad är i praktiken svårt.

Tunga fordon och framförallt långtradare har svårt att klara undanmanövrar – fordonets fart, tyngd och höga tyngdpunkt gör att det är lätt att förlora kontrollen över fordonet som kan åka av vägen eller välta. Således kan det bli såväl fysiskt som psykiskt traumatiserande för chaufförer när en personbil svänger in fordonets front, en typ av kollision som inte sällan visar sig vara självmord.

Att träffas av tåg och tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Cirka 5 % av alla självmord i Sverige sker genom kollision med tåg. Metoden ses som ett allvarligt arbetsmiljöproblem för lokförare och det anses olämpligt att denne får köra vidare efter en personpåkörning utan avlöses och blir omhändertagen av speciella krisgrupper. Tillsammans med bärgning av kroppen och röjningsarbete, gör det att det kan ta flera timmar innan ett tåg kan köra vidare med stora förseningar som följd.

Den mest omfattande studien av självmord och järnväg som genomförts i Sverige är Helena Rådbos[13] doktorsavhandling[14] från år 2004 vid Karlstads universitet. Enligt Rådbos studie var 145 (76%) av de 192 dödsfall som skedde vid den svenska järnvägen mellan 2000 och 2002 självmord. Doktorsavhandlingen finansierades av Banverket och syftar till att utveckla tekniska system som minskar antalet självmord vid järnväg i Sverige. Efter studien har bland annat ett system med videoövervakning av järnvägsspår utvecklats och försöksinstallerats på sträckningen Lund-Malmö, där många självmord sker.[15]

De flesta dödsfall sker strax utanför tätorter, ofta i en kurva eller en tunnel och nästan aldrig i ren glesbygd.[16] De som tar livet av sig framför tåg har, till skillnad från de som tar livet av sig i tunnelbanan, ofta uppehållit sig på platsen för självmordet en längre tid. Lokförare som uppmärksammar personer som beter sig märkligt i närheten av spåret, uppmuntras därför att höra av sig till tågklareraren som kan stänga av trafiken och skicka polis till platsen för kontroll.

Det land som har störst problem med självmord framför tåg är Tyskland. Landet har ett mycket väl utbyggt järnvägsnät, och har också mycket stränga lagar för att begränsa innehav och försäljning av skjutvapen, en annan vanlig självmordsmetod bland män. Undersökningar i Tyskland har visat att omkring 10 % av alla självmordsförsök med tåg (ej tunnelbana) misslyckas. Dödlighetsprocenten vid självmord med tåg är avsevärt högre än dödligheten vid självmord i tunnelbanan.

Omkring två tredjedelar av alla självmordsförsök i tunnelbanan i Montréal, Kanada misslyckas. Samma siffror gäller i övriga städer, bland annat Stockholm. Överlevande får ofta mycket allvarliga men, som lemlästning[17] och förarna blir ofta starkt påverkade psykiskt[18].

Indirekt självmord[redigera | redigera wikitext]

En metod som polisen i främst USA uppmärksammat är självmord genom att hota till exempel en polis med dödligt våld genom att vifta med ett skjutvapen eller liknande för att sedan låta sig skjutas ihjäl av polisen. I massmedia i USA kallas detta ofta för Suicide by cop.

Att undvika självmord[redigera | redigera wikitext]

Tillgången till medel och metoder är avgörande för hur och om en människa tar sitt liv [källa behövs]. Insatser för att begränsa tillgången till medel och metoder är därför en central del i samhällets arbete med att förebygga självmord.[19]

Den vanligaste självmordsmetoden för män är hängning eller skjutning. Bland kvinnor är överdos på tabletter eller dränkning vanligast.[20] Antalet självmord har sjunkit i Sverige under 1980- och 1990- talen, bland annat beroende på introduktionen av nya anti-depressiva mediciner, så kallade SSRI-mediciner [källa behövs].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] http://ki.se/content/1/c6/04/80/07/Statistics%20report%20in%20Swedish%201980-2004.pdf
  2. ^ Humphry, Derek (2002). Final Exit (tredje upplagan). sid. 171–172. ISBN 0-385-33653-5 
  3. ^ Commission fédérale de contrôle et d'évaluation de l'euthanasie – ”Deuxiéme rapport aux chambres législatives” (PDF). 2006. https://portal.health.fgov.be/pls/portal/docs/PAGE/INTERNET_PG/HOMEPAGE_MENU/GEZONDHEIDZORG1_MENU/OVERLEGSTRUCTUREN1_MENU/COMMISSIES1_MENU/EUTHANASIA1_MENU/EUTHANASIA1_DOCS/G6624%20RAPPORT%20EUTHANASIE%20FR3-29%20OCT.PDF. Läst 2007-01-19[död länk]. 
  4. ^ Humphry, Derek (2001). ”Swiss Assisted Suicide Branching Out”. http://www.finalexit.org/swissframe.html. Läst 2007-01-19. 
  5. ^ Nationalencyklopedin, artikeln hängning, besökt 2008-08-29
  6. ^ Nationalencyklopedin, artikeln strypning, besökt 2008-08-29
  7. ^ Journal of Public Health Policy – The Epidemiology of U.S. Firearm Injuries URL läst 2006-01-11
  8. ^ [a b] Hoppskydd ska hindra självmord Göteborgs Posten 2007-08-17[död länk]
  9. ^ "The bridge of suicide", Catherine Philip, The Times, 28 februari, 2007.
  10. ^ Ännu en självmordspakt i Japan, Upsala Nya Tidning, 19 januari 2007[död länk]
  11. ^ The American Journal of Forensic Medicine and Pathology: Volym 29(3), September 2008, sid. 235–237.
  12. ^ American Journal of Forensic Medicine and Pathology: Volym 10 (4), december 1989, sid. 330–331.
  13. ^ http://www.kau.se/forskning/forskdb/index.lasso?id=2296&to_do=show_researcher
  14. ^ Libris 9666073
  15. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=618772[död länk]
  16. ^ Svenska Dagbladet – Självmord problem för Banverket (26 juli 2005) 18 januari 2007
  17. ^ News and Information – Suicide by Train Is a Growing Concern URL läst 2007-02-11
  18. ^ Bristande rutiner i tunnelbana [död länk]
  19. ^ NASP Hur kan man förebygga självmord?
  20. ^ Netdoktor.se – Självmord – aldrig en utväg Självmord – aldrig en utväg

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]