Självstyrelselagen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Självstyrelselagen är den finländska lag som reglerar Ålands självstyrelse. Lagen antogs i Finlands riksdag 1920 efter att ålänningarna i den så kallade Ålandsrörelsen kämpat för återföreningen med Sverige. Från finländsk håll var man inte beredd att tillmötesgå ålänningarnas återföreningsanspråk utan istället erbjöds en form av självstyrelse inom Finlands gränser. Ålänningarna accepterade dock inte lösningen utan Ålandsfrågan överläts den till det nybildade Nationernas förbund. NF:s råd fattade i juni 1921 beslut om en kompromiss där ingen av de tre parterna i konflikten, Finland, Sverige och Åland blev helt lottlös. Finland fick suveräniteten över Ålandsöarna men måste förbinda sig att garantera Ålandsöarnas befolkning dess svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som Finland år 1920 erbjudit Åland. Beslutet kompletterades med ett avtal mellan Finland och Sverige om hur garantierna skulle förverkligas. Samtidigt beslöt NF att ett avtal om Ålands demilitarisering och neutralisering skulle uppgöras för att Åland inte i framtiden skulle utgöra ett militärt hot mot Sverige. Sedan självstyrelselagen från år 1920 hade kompletterats med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt förrättades år 1922 det första landstingsvalet. Landstinget, som numera kallas lagtinget, sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni 1922, den dag som numera firas som Ålands självstyrelsedag. Självstyrelselagen har därefter totalreviderats två gånger, 1951 och 1993. Idag ger självstyrelselagen Landskapet Åland lagstiftnings och förvaltningsbehörighet över områdena:

  • Ålands lagtings organisation och uppgifter samt val av lagtingets ledamöter; landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar.
  • Landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda, disciplinär bestraffning av landskapets tjänstemän.
  • Arbetspensionsskydd för landskapets anställda och för förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt för rektorer, lärare och timlärare vid grundskolor i landskapet.
  • Landskapets flagga och vapen och deras användning i landskapet, användningen av landskapets flagga på landskapets fartyg samt på handelsfartyg och fiske-, fritids- och därmed jämförbara farkoster som har hemort i landskapet, dock så att statliga ämbetsverks och inrättningars samt enskildas rätt att använda rikets flagga inte får inskränkas.
  • Kommunindelning, kommunala val, kommunernas förvaltning, kommunernas tjänsteinnehavare, tjänstekollektivavtal för kommunernas anställda, disciplinär bestraffning av kommunernas tjänsteinnehavare.
  • Landskapet tillkommande tilläggsskatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt, landskapet tillkommande närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet, kommunerna tillkommande skatter.
  • Allmän ordning och säkerhet med vissa undantag.
  • Byggnads- och planväsendet, grannelagsförhållanden, bostadsproduktion,
  • Inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter för allmänt behov mot full ersättning.
  • Hyra och hyresreglering, lega av jord,
  • Natur- och miljövård, friluftsliv, vattenrätt.
  • Fornminnen, skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål i landskapet,
  • Hälso- och sjukvård, med de vissa undantag.
  • Socialvård; tillstånd till utskänkning av alkoholdrycker.
  • Undervisning, läroavtal, kultur, idrott, ungdomsarbete; arkiv-, biblioteks- och museiväsendet med vissa undantag.
  • Jord- och skogsbruk; styrning av lantbruksproduktionen.
  • Jakt och fiske, registrering av fiskefartyg, styrning av fiskerinäringen,
  • Djurskydd och veterinärväsendet med vissa undantag.
  • Tillvaratagande av jordbruksmarks, skogsmarks och fiskevattens produktionsförmåga; skyldighet att i sådant syfte mot full ersättning i någon annans besittning för viss tid upplåta jordbruksmark och fiskevatten som är outnyttjade eller endast delvis utnyttjade.
  • Rätt att leta efter, inmuta och utnyttja mineralfyndigheter.
  • Postväsendet samt rätt att utöva rundradio- och televisionsverksamhet inom landskapet.
  • Vägar och kanaler, vägtrafik, spårbunden trafik, båttrafik, farleder för den lokala sjötrafiken.
  • Näringsverksamhet med vissa undantag.
  • Främjande av sysselsättningen.
  • Statistik om förhållandena i landskapet.
  • Beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.
  • Utsättande och utdömande av vite samt användning av andra tvångsmedel inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.
  • Övriga angelägenheter som enligt grundsatserna i självstyrelselagen skall hänföras till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]