Sjöhistoriska museet
| Statens Sjöhistoriska museum | |
 Sjöhistoriska museet | |
| Information | |
|---|---|
| Typ av museum | Sjöfartshistoriskt museum |
| Plats | Stockholm, Sverige |
| Adress | Djurgårdsbrunnsvägen 24 |
| Etablerat | 28 maj 1933 |
| Besökare per år | 204 909 (2016)[1] |
| Museichef | Hans-Lennart Ohlsson |
| Webbplats | |
| www.sjohistoriska.se | |
Statens Sjöhistoriska museum ligger i Museiparken vid Djurgårdsbrunnsvägen på Ladugårdsgärdet i Stockholm. Museet behandlar sjöfartens historia och örlogsflottans historia och invigdes den 28 maj 1938. Sjöhistoriska museet uppfördes efter ritningar av arkitekt Ragnar Östberg och är ett av hans sista betydande verk. Det är beläget inom Kungliga Nationalstadsparken.
Historik
Sjöhistoriska museet inrättades efter ett riksdagsbeslut år 1932 genom sammanslagning av de sjökrigshistoriska samlingar som förvaltats av flottans myndigheter och Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholms samlingar av fartygsmodeller mm, avsedda att belysa handelsfartygens historia.[2] Genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde museet slutligen byggas. Villkoren för donationen var att staten upplät en lämplig tomt och att byggnaden inte uppfördes i funktionalistisk stil eftersom man inte ville att ännu "en skolåda" skulle byggas.[3] Efter att byggnaden blivit klar kunde museet öppnas för allmänheten i början av 1938.
Sjöhistoriska museet lydde inledningsvis under Handelsdepartementet och styrdes av en nämnd som förutom ordföranden bestod av två representanter från handelssjöfarten och två från marinen.[4]
Under perioden 1951 till 1959 genomförde Sjöhistoriska museet marinarkeologiska undersökningar i samarbete med Anders Franzén. Bland annat efterforskades regalskeppen Riksnyckeln, Riksäpplet och Vasa samt skeppet Gröne Jägaren. Från år 1959 övertogs ansvaret för bärgningen av Vasa av Wasanämnden. Efter bärgningen av Regalskeppet återfördes dock ansvaret till Sjöhistoriska museet år 1964.[5]
Byggnaden
Sjöhistoriska museet uppfördes 1933–1936, på platsen för Stockholmsutställningen 1930. Till husets arkitekt utsågs Ragnar Östberg. Byggnaden är vitputsad och har en svängd form. Mittpartiet är accentuerat genom ett torn, krönt av en kupol som är helt slagen i tegel. Taken är täckta med kopparplåt.
Med denna byggnad, som anknöt till Olof Tempelmans 1700-tals arkitektur, markerade Östberg sin distans till den funktionalistiska kubismen som ironiskt nog hade funnit sitt intåg i Sverige på just denna plats några år tidigare. Museet öppnades den 28 maj 1938 av kung Gustaf V. Sjöhistoriska museet blev Ragnar Östbergs sista genomförda byggnadsverk.
1953 restes Nils Sjögrens staty Sjömannen på en granitsockel vid byggnaden mot Djurgårdsbrunnsviken.
Panorama
Verksamheten
Sjöhistoriska
I museets permanenta utställning berättas om den svenska örlogsflottans historia, med bland annat flera detaljrika modeller av 1700-talsfartyg samt ett stort antal målningar. På entréplan finns akterspegeln och rekonstruktionen av kajutan till Gustav III:s lustjakt och stabsfartyg Amphion. Museet förfogar också över ett ritningsarkiv med byggplaner för historiska båtar, ett fotoarkiv med drygt 600 000 bilder och nordens största nautiska bibliotek med 60 000 böcker inom det maritima ämnesområdet.[6]
Utanför museet står statyn Sjömannen av Nils Sjögren, rest 1953 till minne av de omkring 1000 svenska sjömän som omkom under andra världskriget. Nordväst om museet står ett stockankare från skeppet Försiktigheten från 1799. Bakom museet finns den sk kanongården med ankare och eldrör från örlogsflottan.
Sjöhistoriska museet är en del av Statens maritima museer och förvaltas av Statens fastighetsverk.
Museichef sedan 2007 är Hans-Lennart Ohlsson.
Galärvarvet
Båthall 2
Ett femtiotal båtar ur Sjöhistoriska museets samling av fritids-, bruks-, örlogs- och allmogebåtar förvaras i Båthall 2 på Galärvarvet i Stockholm. Båthall 2 hålls öppen av Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar under sommarhalvåret. Här finns bland annat Gustaf III:s lustbåtar Galten och Delfinen och den kungliga slupen Vasaorden jämte CG Petterssons Wiking X, pansarkryssaren Fylgias låringsbåt och en liten isärtagbar roddbåt i masonit.
Strax intill "Båthall 2" ligger Dyktankhuset där Svensk Dykerihistorisk Förening visar såväl det unika huset som egna och Sjöhistoriska museets samlingar av dykmateriel.
Museifartygen
Sjöhistoriska museet förvaltar även museifartygen isbrytaren Sankt Erik från 1915 samt fyrskeppet Nr 25 Finngrundet från 1903. Vid museifartygspiren, tidigare "dockpiren", ligger även räddningskryssaren Bernhard Ingelsson byggd 1942.
Museifartygen är öppna sommartid, normalt från slutet av maj till första helgen i september.
Fri entré
Statens maritima museer beslutade att Sjöhistoriska museet ska ha fri entré under ordinarie öppettider från 2011. Reformen bekostades med omfördelningar i museets egen budget.
Interiörbilder Sjöhistoriska
-
Amphions akterspegel. -
Fartygsmodell. -
Utställningssalen. -
Utställningssalen.
Bilder Galärvarvet
Se även
Referenser
Noter
- ^ Riksförbundet Sveriges museer (13 januari 2017). ”Landets museer slog nytt besöksrekord 2016”. Pressmeddelande. Läst 14 januari 2017.
- ^ Nordisk familjebok, Tredje uppl 1923-1937. Malmö: Bokförlaget Norden A/B Boktryckeri. 1944 Sp 991
- ^ Sjöhistoriska museets historia
- ^ Nordisk familjebok, Tredje uppl 1923-1937. Malmö: Bokförlaget Norden A/B Boktryckeri. 1944 Suppl Sp 789
- ^ Gillis Claus (1986). Wasas historia 1956-64 upptäckt, bärgning, utgrävning. Stockholm: Statens sjöhistoriska museum. ISBN 91-85268-25-9
- ^ ”Bibliotek”. www.sjohistoriska.se. http://www.sjohistoriska.se/samlingar/bibliotek. Läst 10 november 2017.
Källa angående byggnaden
- Guiden till Stockholms arkitektur, Arkitektur Förlag, 2005
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sjöhistoriska museet.- Sjöhistoriska museets webbplats
