Sjisjka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 67°37′31″N 20°14′11″Ö / 67.62528°N 20.23639°Ö / 67.62528; 20.23639
Sjisjka
By
Sjisjka hållplats.
Sjisjka hållplats.
Land  Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Gällivare kommun
Församling Gällivare församling
Koordinater 67°37′31″N 20°14′11″Ö / 67.62528°N 20.23639°Ö / 67.62528; 20.23639
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Sjisjkas läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Sjisjkas läge i Norrbottens län

Sjisjka, nordsamiska: Šišká, även stavat Sjiska, by, tillika hållplats på den svenska delen av Malmbanan mellan Gällivare och Kiruna inom Gällivare kommun i Lappland. Sjisjka hållplats ligger 28 kilometer söder om Kiruna, mellan Kalixforsbron och Kaitum, vid en liten by med en handfull byggnader.

Byn har inga vägar. Endast en järnväg som skär igenom den samt stigar. Sjisjka är delat i två delar på grund av järnvägen. På den västra sidan finns perrongen och det lilla stationshuset samt ett par hus, en gård och berget Sjisjka, som är 717 meter högt. På östra sidan järnvägen finns två hus.

Vandrar man in en bit längs stigen mot Tjåurek så kommer man till en gård där ett äldre sällskap har ett hus, som de besöker ibland. Ännu längre in finns Nils Nilsson Skums gamla stuga, som kunnat ses i en dokumentär om honom. Den dokumentären visades på Nordiska museet i Stockholm en tid mellan år 2007 och 2008.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Att ta tåget till Sjisjka är det enda sättet att inträda i Kaitum fjällurskogs naturreservat .[1]

En vandringsled går västerut från Sjisjka till Tjåurek och därifrån kan man gå till Nikkaluokta, Laukkuluspa, Holmajärvi, Liettik eller till Kaitum, som ligger lite söder om Sjisjka och längs järnvägen.[2]

Det finns ingen väg till hållplatsen eller byn. Den närmaste vägen finns i Kaitum och Kalixforsbron, båda ungefär 10 kilometer bort. Omkring 11 kilometer väster om Sjisjka hållplats finns Sjisjka-ape myr (också stavat Šiškká-ahpi).[3] Ett berg med samma namn som hållplatsen finns mellan myren och hållplatsen.

Förutom stigen till Tjåurek finns det även stigar till Lappberg som är en mötesstation på järnvägen, där det finns en gammal övergiven banvaktstuga. Det finns en stig till Rendalen, som är en gammal banvaktstuga längs järnvägen. Vissa delar av stigarna är spångade.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sjisjka var platsen där samen och konstnären Nils Nilsson Skum bodde.[4] En av anledningarna till att järnvägsföretaget Statens Järnvägar byggde en hållplats där var för att konstnären bodde där. En annan anledning var att det var den enda platsen som hade initialerna SJ två gånger i platsens namn.[5]

Järnvägstrafik[redigera | redigera wikitext]

Plattformen som är ungefär 9 meter lång är gjord av trä med en trappa vid ena kortsidan. Plattformen är alltså så kort att bara två tågdörrar får plats samtidigt och oftast är det den som är närmast loket som man brukar kliva av/på vid. Tågen stannar endast vid behov vid denna hållplats, vilket alltså betyder att man måste vrida på plåtstinsen mot det ankommande tåget för att lokföraren ska stanna.

Vindkraftspark[redigera | redigera wikitext]

År 2004 fyllde energiföretaget Vindkompaniet i Kiruna i en ansökan om att få bygga 30 vindkraftverk på berget direkt väster om Sjisjka.[5] Först var planen att bygga en väg från Kaitum till Sjisjka, parallellt med järnvägen, men den planen fick mycket kritik.[6] I den nya planen ville man att vindkraftverken skulle bli transporterade till Lappberg och där kan man ha en mycket mindre väg. Den planen blev godkänd av Miljödomstolen år 2007.[7]

I slutet av maj 2008 dömde Miljödomstolen att Vindkompaniet i Mörbylånga ska få sätta upp 30 vindkraftverk i sin park där, vilket gör den till Vindkompaniets största park.[8] I början på oktober 2012 var Sjisjka vindkraftspark färdigbyggd. Med sina 30 stycken 130 m höga snurror är den en av de största landbaserade parkerna i Sverige och den största i fjällvärlden. Den invigdes av Skanska, O2 och Jämtkraft med tal av Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten och numera ordförande i stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation.[9]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Välkommen till Kaitum fjällurskogsreservat, Länsstyrelsen i Norrbotten
  2. ^ Lantmäteriets fjällkarta, skala 1:100.000, December 2006
  3. ^ Sjisjka-ape
  4. ^ Árran Archive: Nils Nilsson Skum
  5. ^ [a b] Vindkraftverk på Sjisjka
  6. ^ Ny ansökan om vindkraft på Sjisjka
  7. ^ Miljödomstolen säger ja till vindkraft på Sjisjka
  8. ^ Miljödomstolens dom i maj 2008
  9. ^ Fjällvindpark invigd, processnet.se (2012-10-04).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]