Sjungande vårtbitare

Från Wikipedia
Sjungande vårtbitare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningHopprätvingar
Orthoptera
ÖverfamiljTettigonioidea
FamiljVårtbitare
Tettigoniidae
SläkteTettigonia
ArtSjungande vårtbitare
Tettigonia cantans
Vetenskapligt namn
§ Tettigonia cantans
Auktor(Fuessly, 1775)
Synonymer
Tettigonia gaverniensis Serville, 1838[1][2]
Phasgonura cantans (Fuessly, 1775)[3]
Locusta cantans (Fuessly, 1775)[4][5][6]
Gryllus cantans Fuessly, 1775[7]
Hitta fler artiklar om djur med

Sjungande vårtbitare (Tettigonia cantans)[1][8][3][9][10][4][11][12][5][13][14][15][16][17][18][19][20][21][22][23][24][25][26][27][6][28][29][30][31][32][33][34][7][35][36][37][38][39][40][41] är en insektsart som först beskrevs av Johann Kaspar Füssli 1775. Den är stor och grön med relativt korta vingar och blir 22-33 mm. Den lever på frodiga marker och ängar, i skogskanter och längs dikeskanter. Som fullbildar finns den från juli till början av oktober. Hanen spelar från sen eftermiddag fram till midnatt, även i regnväder. Ljudet är kraftigt och hörs långt[42]. Sjungande vårtbitare ingår i släktet Tettigonia och familjen vårtbitare.[43][44][45] Arten har ej påträffats i Sverige.[45] Arten förekommer närmast i Danmark, södra Finland och Baltikum, Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[43]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kirby, W.F. (1906) Orthoptera Saltatoria. Part I. (Achetidae et Phasgonuridae.), A Synonymic Catalogue of Orthoptera (Orthoptera Saltatoria, Locustidae vel Acridiidae), British Museum (Natural History), London 2:i-viii, 1-562
  2. ^ Serville (1838[1839]) , Histoire naturelle des insectes. Orthoptères, Librairie Encyclopédique de Roret, Paris i-xviii, 1-776, pl. 1-14
  3. ^ [a b] Chopard (1922) Orthoptères et dermaptères, Faune de France, Fédération Française des Sociétés de Sciences Naturelles, Paris 3:212 pp., 466 figs.
  4. ^ [a b] Frivaldsky (1867) , Magyarországi Egyenesröpüek magánrajza. (Monographia Orthopterorum Hungariae), Magyar Akad. Nyomdásznál, Budapest 22-201, 7 pls.
  5. ^ [a b] Targioni-Tozzetti (1882) , Ortotteri agrari cioè dei diversi insetti dell'ordine degli ortotteri nocivi o vantaggiosi all'agricoltura o all'economia domestica e principalmente delle cavallette, Annali di Agricoltura, Firenze, Bencini 238 pp., 68 figs.
  6. ^ [a b] Targioni-Tozzetti (1891) , Animali ed insetti del tobacco in erba e del tabacco secco, Tipografia dei Fratelli Bencini 1-347
  7. ^ [a b] Fuessly (1775) , Verz. Schweiz. Ins
  8. ^ Defaut [Ed.] (2001) , La détermination des Orthoptères de France, Defaut, Bedeilhac 85
  9. ^ Defaut (1999) Synopsis des orthoptères de France, Matériaux Orthoptériques et Entomocenotiques 2:87
  10. ^ Voisin [Ed.] (2003) Atlas des Orthoptères et des Mantides de France, Patrimoines Naturels 60:1-104
  11. ^ Nagy, B. (2005) Orthoptera fauna of the Carpathian basin - recent status of knowledge and a revised checklist, Entomofauna Carpathica 17:14-22
  12. ^ Fontana, Buzzetti, Cogo & Odé (2002) , Guida al riconoscimento e allo studio di cavallette, grilli, mantidi e insetti affini del Veneto: Blattaria, Mantodea, Isoptera, Orthoptera, Phasmatodea, Dermaptera, Embidiina, Museo Naturalistico Archaeologico di Vicenza, Vicenza 1-592
  13. ^ Szövényi & B. Nagy (1999) A Koszegi-Hegység Orthoptera-Faunájának Kritikai Áttekintése, Savaria: A Vas Megyei Múzeumok Értesítoje (Pars historico-naturalis) (Savaria) 25(2):99-126
  14. ^ Hebard (1925) Records of European Acrididae, Tettigonidae and Gryllidae (Orthoptera), Transactions of the American Entomological Society (Trans. Amer. Entomol. Soc.) 51:35-55
  15. ^ Bellmann (1985) , Heuschrecken: beobachten, bestimmen, Verlag J. Neumann-Neudamm, Melsungen (JNN-Naturführer) 1-210
  16. ^ Bellmann & Luquet (1995) , Guide des sauterelles, grillons et criquets d'Europe occidentale, Delachaux et Niestle, Lausanne 1-383
  17. ^ Karny (1907) Die Orthopterenfauna des Küstengebietes von Österreich-Ungarn, Berliner Entomologische Zeitschrift (Berlin Ent. Z.) 52:17-52, figs. 1-7
  18. ^ Detzel [Ed.] (1998) , Die Heuschrecken Baden-Württembergs, Eugen Ulmer Verlag, Stuttgart 1-580
  19. ^ Warchalowska-Sliwa (1998) Karyotype characteristics of katydid Orthopterans (Ensifera, Tettigoniidae), and remarks on their evolution at different taxonomic levels, Folia biologica (Krakow) 46:143-176
  20. ^ Jin, Xingbao & Hsia (1994) An Index-Catalogue of Chinese Tettigoniodea (Orthopteroidea: Grylloptera), Journal of Orthoptera Research (Jour. Orth. Res.) 3:15-41
  21. ^ Wu, C.F. (1935) Volume I, Catalogus Insectorum Sinensium (Catalogue of Chinese Insects), Fan Memorial Institute of Biology, Peiping, China iv+ 318 pp.
  22. ^ Chang, K.S.F. (1935) Index of Chinese Tettigoniidae, Notes d'Entomologie Chinoise, Musée Heude (Notes Ent. Chinoise) 2(3):25-77
  23. ^ Storozhenko (2004) , Dlinousye pryamokrylye nasekomye (Orthoptera: Ensifera) asiatskoi chasti Rossii [Long-horned orthopterans (Orthoptera: Ensifera) of the Asiatic part of Russia], Dalnauka, Vladivostok 280
  24. ^ Heller, K.-G. (1988) Bioakustik der europäischen Laubheuschrecken, Ökologie in Forschung und Anwendung (Ökol. Forsch. Anwend) 1:1-358
  25. ^ Harz (1969) Die Orthopteren Europas I., Series Entomologica (Ser. Entomol.) 5:1-749
  26. ^ Ingrisch (1977) Beitrag zur Kenntnis der Larvenstadien mitteleuropäischer Laubheuschrecken, Zeitschrift für Angewandte Zoologie (Zeit. angew. Zool.) 64(4):459-501
  27. ^ Baccetti In Baccetti [Ed.] (1987) Spermatozoa and phylogeny in Orthopteroid insects , Evolutionary Biology of Orthopteroid Insects (Ellis Horwood series in entomology and acarology), Ellis Horwood Ltd., Chichester, England 12-112
  28. ^ Bei-Bienko (1930) Further studies on the Dermaptera and Orthoptera of Manchuria, Annals and Magazine of Natural History, London (Ann. Mag. nat. Hist.) 10 5:493-500
  29. ^ Warchalowska-Sliwa (1984) Karyological studies on Polish Orthoptera species of the Tettigonioidea superfamily. II. Karyotypes of families Tettigoniidea and Decticidae, Folia biologica (Krakow) 32:311-325
  30. ^ Storozhenko (1994) Review of Orthoptera of Eastern Palearctica: genus Tettigonia Linnaeus (Tettigoniidae, Tettiginiinae), Far Eastern Entomologist 3:1-29
  31. ^ Warchalowska-Sliwa & Maryanska-Nadachowska (1995) Cytogenetic studies of the genus Tettigonia (Orthoptera, Tettigonioidea, Tettigoniinae). I. C-bands and NORs activity, Folia biologica (Krakow) 43:29-34
  32. ^ Pinedo (1985) Los Tettigoniidae de la Península Ibérica, España insular y norte de Africa. III. Subfamilia Tettigoniinae Uvarov, 1924 (Orthoptera), Eos, Revista española de Entomología (Eos) 61:241-263
  33. ^ Schirmel (2009[2008]) Hinweise zur Unterscheidung der Larven von Tettigonia cantans, T. caudata und T. viridissima im Freiland, Articulata 23(2):69-72
  34. ^ Cejchan (1977) The postembryonic development of the bush crickets Tettigonia cantans (Fuessly), Decticus verrucivorus (L.) and Metrioptera brachyptera (L.) (Orthoptera: Tettigonioidea, Tettigoniidae), Acta Entomologica Musei Nationalis Pragae (Acta Entomol. Mus. Natl. Pragae) Suppl. 8:1-88
  35. ^ Fudalewicz-Niemczyk (1958) Analysis of the wing venation on the background of their innervation in Stauroderus biguttulus (L.), Tettigonia cantans (Fuessl.) and in Phyllodromia germanica (L.), Bull. ent. Pologne 28:59-89
  36. ^ Latimer & Schatral (1983) The acoustic behaviour of the bushcricket Tettigonia cantans. I. Behavioural responses to sound and vibration, Behavioural Processes (Behav. Proc.) 8:113-124
  37. ^ Schatral, Latimer & Kalmring (1984) Spatial dispersion and agonistic contacts of male bush crickets in the biotope, Z. Tierpsychol., Berlin . (Z. Tierpsychol.) 65:201-214
  38. ^ Latimer & Sippel (1987) Acoustic cues for female choice and male competition in Tettigonia cantans, Animal Behaviour (Anim. Behav.) 35:887-900
  39. ^ Dadour (1990) Dispersal, dispersion, and mating behavior in Tettigonia cantans (Orthoptera: Tettigoniidae), Journal of Insect Behavior (Jour. Ins. Behav.) 3:805-812
  40. ^ Willemse, L.P.M. (1993) Tettigonia cantans, new for the Netherlands (Orthoptera: Tettigoniidae), Entomologische Berichten (Amsterdam) (Entomol Ber. (Amsterdam)) 53(11):151-158
  41. ^ Schul, D. von Helversen & T. Weber (1998) Selective phonotaxis in Tettigonia cantans and T. viridissima in song recognition and discrimination, Journal of Comparative Physiology A Sensory Neural and Behavioral Physiology (Jour. Comp. Physiol. A. Sens. Neural & Behav. Physiol.) 182(5):687-694
  42. ^ Sidsel Sangild, red (2007). Våra insekter. prisma. sid. 29. ISBN 978-91-518-4764-1 
  43. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (9 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/tettigonia+cantans/match/1. Läst 24 september 2012. 
  44. ^ OrthopteraSF: Orthoptera Species File. Eades D.C., Otte D., Cigliano M.M., Braun H., 2010-04-28
  45. ^ [a b] Dyntaxa Tettigonia cantans

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]