Sjölök

Sjölök
Sjölök (D. maritima)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae
Ordning	Sparrisordningen Asparagales
Familj	Sparrisväxter Asparagaceae
Släkte	Sjölöksväxter Drimia maritima
Art	D. maritima
Vetenskapligt namn
§ Drimia maritima
Synonymer
Drimia maritime, Urginea scilla, Scilla maritima

Sjölök, Urginea maritima, växer vid Medelhavets kuster, i Portugal och på Kanarieöarna och tillhör sjölöksläktet.

Egenskaper

Lökarna har röda eller vita skal, har ett tvärsnitt på upp till 30 cm och kan väga upp till 2,5 kg.

De mellersta lökskalen förlorar vid utvinningen ca 80 % av vikten sedan de blivit sönderskurna och torkade i solen. De upp till 5 mm tjocka bitarna är vitgula, hornartade och genomskinliga. De har ingen framträdande lukt men en kväljande, slemmig och bitter smak.

Det torkade materialet innehåller ca 3 % kalciumoxalat, glykosiderna scillain, scillitin, scillidiuretin och scillaren samt ett färglöst, amorft kolhydrat, sinistrin, som finns i olika mängd från 2 till 20 %. Halten av dessa ämnen är störst på hösten, medan sockerhalten på våren är upp till 22 %.

Användning

Droger från sjölök har haft medicinsk användning som hjärtstärkande, slemlösande och urindrivande preparat.

De röda lökarna, i färskt tillstånd eller extrakt från dessa, kan användas som råttgift.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sjölök.
  Bilder & media
• USDA Plants Profile
• Uses of Red Squill
• Wildflowers of israel