Skäggmyrpitta

Från Wikipedia
Skäggmyrpitta
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMyrpittor
Grallariidae
SläkteGrallaria
ArtSkäggmyrpitta
G. alleni
Vetenskapligt namn
§ Grallaria alleni
AuktorChapman, 1912
Utbredning

Skäggmyrpitta[2] (Grallaria alleni) är en fågel i familjen myrpittor inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Skäggmyrpittan är en medelstor till stor (18 cm) medlem av familjen med tydliga vita strupsidestreck, därav namnet. Ovansidan är mörkt rostbrun, hjässa och nacke skiffergrå och huvudsidorna är mörkbruna. Strupen är roströd kantad nertill av ett vitt bröstband. Bröstet är olivbrunt med några få vita strimmor, medan buken är beigevit med kanelbrun anstrykning på flanker och undre stjärttäckare. Lätet består av en snabb serie med cirka 22 djupa och ihåliga knappt tre sekunder långa visslingar, "huu", som stiger brant i styrka för att sedan avta.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Skäggmyrpitta delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Skäggmyrpittan har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 1 500–7 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Fågeln är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som sårbar (VU).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Arthur Augustus Allen (1885–1964), amerikansk fältornitolog som samlade in typexemplaret.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Grallaria alleni Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]