Skånelinjen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Förseglad bunker i Ystad sandskog.
Stridsvagnshinder i Landskrona.
Bunker för försvaret av Skanörs hamn.

Skånelinjen, även kallad Per Albin-linjen efter Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson, var en mer än 500 kilometer lång försvarslinje (fortifikation) som uppfördes längs den sydsvenska kusten under andra världskriget för att skydda området mot en befarad fientlig invasion. Officiellt pekades ingen stat ut, men Tyskland som ockuperat både Danmark och Norge var den tänkta fienden, samt senare även Sovjetunionen. Linjen sträckte sig från Båstad vid Hallandsgränsen i nordvästra Skåne längs Skånekusten till mellersta Blekinge och bestod av en kustförsvarslinje med olika typer av betongvärn som kulsprute-, pansarvärnskanon-, observations- och kanonvärn.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Efter första världskriget fanns ingen försvarsplanering för ett krig mot Tyskland. Detta land var ju avrustat i enlighet med Versaillesfreden.[1] Efter den nazityska inmarschen i Tjeckoslovakien 1938 utfördes rekognoseringar av försvarsvärn på sträckan Simrishamn-Falsterbo och Riksdagen beslöt 1939 att anvisa medel för byggnad.[2]

Ungefär samtidigt beslöts att bygga kustartilleribatterier för försvar av hamnarna i Ystad och Trelleborg. Efter den nazityska anfallet på Danmark utsträcktes befästningslinjen längs Öresund från Falsterbo upp till Skälderviken, varvid ett nytt kustartilleribatteri i hast anlades vid Helsingborg.[3]

Utformning[redigera | redigera wikitext]

I Helsingborgsområdet förstärktes linjen med en andra linje av bakåtvända kulsprutevärn. Som en ytterligare förstärkning byggdes också en skyddsrumslinje med stora skyddsrum för 24 alternativt 48 man (så kallade SK24 och SK48). Denna skyddsrumslinje sträcker sig från Ystad till norr om Helsingborg och omfattar cirka 70-talet skyddsrum.

Vid krigsslutet 1945 omfattade värnlinjen 1 063 värn av olika slag (skyddsrum ej inräknade). Avstånden mellan varje fort är 300-400 meter och de flesta ligger i direkt anslutning till havet och är byggda efter en någorlunda likartad mall (gäller kulsprutevärnen i den direkta kustlinjen). Under det kalla kriget förstärktes linjen ytterligare med bland annat stridsvagnstorn med 7,5 cm kanon som placerades i om- eller nybyggda värnkonstruktioner.

Avveckling[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet av 1990-talet började värnlinjen avvecklas. Respektive markägare fick besluta vad som skulle hända med värn på deras marker. Många värn plomberades, ett mindre antal raserades. Avvecklingen är fortfarande (2008) ej fullt genomförd och flera sträckor längs sydkusten återstår. Med "avveckling" avses här inte "fysisk borttagning" av de armerade betongfort som finns överallt längs Skånes kust, blott att de tömts på all militär utrustning. Endast ett fåtal fort har sprängts bort för att till exempel ge plats åt bebyggelse. Idag används forten främst som konstgjorda klippor för solbadare om somrarna.

Bevarande[redigera | redigera wikitext]

Under 2008 beslutades att bevara 18 olika värn ur linjen i Helsingborgsområdet. Dessa värn förvaltas nu av Beredskapsmuseet och genomgår en omfattande renovering. Värnen kommer fr o m 2009 att kunna visas för publik i olika sammanhang. Den 30 maj 2009 invigdes värnen genom stridsförevisning, salutskjutning, fanfarer och fanvakt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wangel, Carl-Axel, red (1982). Sveriges militära beredskap 1939-1945. Stockholm: Militärhistoriska förl. sid. 54-59. Libris 7747331. ISBN 91-85266-20-5 
  2. ^ Wangel, Carl-Axel, red (1982). Sveriges militära beredskap 1939-1945. Stockholm: Militärhistoriska förl. sid. 483-485. Libris 7747331. ISBN 91-85266-20-5 
  3. ^ Högberg, Leif (2000). Skåne-linjen: (Per-Albin linjen) : det skånska kustförsvaret under andra världskriget. [Skurup]: [L. Högberg]. sid. 124-125. Libris 7800853. ISBN 91-973900-0-3 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Högberg, Leif (2000). Skåne-linjen : (Per-Albin linjen) : det skånska kustförsvaret under andra världskriget. Skurup: L. Högberg. ISBN 91-973900-0-3 
  • Högberg, Leif (2002). I Per Albinlinjens fotspår: Del 1 Ystad. Skurup: L. Högberg. ISBN 91-973900-1-1 
  • Högberg, Leif (2003). I Per Albinlinjens fotspår: Del 2 Sydvästra Skåne. Skurup: L. Högberg. ISBN 91-973900-3-8 
  • Högberg, Leif (2005). I Per Albinlinjens fotspår: Del 3 Nordvästra Skåne. Skurup: L. Högberg. ISBN 91-973900-7-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]