Skånska husarregementet

Kungliga Skånska husarregementet (K 5)
Datum	1658–1927
Land	Sverige
Lojalitet	Försvarsmakten
Försvarsgren	Armén
Typ	Kavalleri
Storlek	Regemente
Förläggningsort	Helsingborg (1908–1927)
Färger	Mellanblått
Segernamn	Landskrona (1677) Pultusk (1703) Posen (1704) Fraustadt (1706)
Befälhavare
Framstående befälhavare	Georg Henrik Lybecker

Skånska husarregementet, K 5, var ett svenskt kavalleriförband inom Krigsmakten som verkade i olika former mellan år 1658 och 1927. Förbandet var från 1908 förlagt i Helsingborg.

Historik

Regementet härstammar från ett kavalleriregemente som 1658 sattes upp i den då nya svenska provinsen Skåne. Vid denna tid var inte regementets namn officiellt fastslaget och olika namn förekom under de första åren, till exempel: Leijonhufvuds regemente, Skånska ryttarna, Lybeckers ryttare, Skånska kavalleriet och Gyllenstiernas skånska ryttare. Därefter blev 1686 Norra skånska kavalleriregementet det officiella namnet, ett namn som även det delvis hade varit i bruk sedan några år tidigare.

Trots att regementet ofta betecknades som "skånska" ryttare, fick inte skåningar rekryteras dit förrän 1698 på grund av att skåningarnas lojalitet mot svenska kronan ansågs osäker. Regementet kom också redan från 1658 att användas mot friskyttar och snapphanar på den skånska landsbygden. Fyra kompanier överfördes år 1660 till Jämtland för att där ingå i Bohus-Jämtlands kavalleriskvadron, en föregångare till Norrlands dragonregemente. Efter fredssluten 1660 kom många av regementets ryttare att erhålla gårdsbruk på kronohemman i de norra delarna av Skåne, vilket också kom att leda till många slitningar med lokalbefolkningen.

Norra skånska kavalleriregementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne. Ryttarna blev nu böndernas sventjänare och underordnade, vilket kom att leda till att förhållandet mellan de svenska ryttarna och den skånska lokalbefolkningen efterhand förbättrades avsevärt. Regementet övades från 1690 på Ljungbyhed i nordvästra Skåne. 1801 namnändrades regementet till Skånska linjedragonregementet, ibland benämnt Skånska lätta dragonregementet. År 1807 namnändrades regementet igen till Skånska husarregementet, vilket namn det behöll till 31 december 1927.

Regementet deltog i flertalet av Sveriges krig efter 1658. Av viktigare slag och drabbningar där man tagit del kan nämnas: Fehrbellin 1675, Landskrona 1677, Fraustadt 1706, Poltava 1709 och Leipzig 1813.

1908 förlades Skånska husarregementet med regementsstab, skolor och en bataljon i Helsingborg, och 1912 togs dess nya kaserner där i bruk. Samtidigt var tre skvadroner av regementet förlagda i Landskrona och två skvadroner i Uppsala.

1 januari 1928 slogs officiellt Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman och bildade ett nytt regemente, Skånska kavalleriregementet (K 2), i Helsingborg. I praktiken avvecklades K 6 och K 7, medan gamla K 5 förminskades kraftigt och blev K 2.

Skvadronsindelning

Från 1680 var regementet delat i 8 kompanier om 125 man vardera. Kompanierna betecknades senare som skvadroner, men i praktiken förändrades ingenting. Varje kompani/skvadron var indelt i ett eget geografiskt område, som kunde bestå av en del av ett härad eller flera härader. Före 1710 benämndes kompanierna ibland med dess chefs namn, till exempel "Gyllenbielkes kompani", och den inbördes nummerordningen mellan kompanierna växlade, men bortsett från det var följande kompani/skvadronsindelning i bruk från 1680 till 1833:

• 1. Livkompaniet/skvadronen
• 2. Överstelöjtnantens kompani/skvadron
• 3. Majorens kompani/skvadron
• 4. Bjäre härads kompani/skvadron
• 5. Billesholm kompani/skvadron
• 6. Landskrona kompani/skvadron
• 7. Månstorp kompani - senare kallat Arrie kompani/skvadron
• 8. Sandby kompani/skvadron

1833 gjordes en ny indelning i 10 skvadroner om 100 man vardera. Denna kom att gälla till 1926, bortsett från att indelningsverket upphörde efter 1901 och de geografiska namnen bortlades 1905:

• 1. Livskvadron
• 2. Sandby skvadron
• 3. Kolleberga skvadron
• 4. Silvåkra skvadron
• 5. Bjäre härads skvadron
• 6. Fleninge skvadron
• 7. Fjärestad skvadron
• 8. Landskrona skvadron
• 9. Hoby skvadron
• 10. Arrie skvadron

Av de tio skvadronerna avvecklades sex under 1926-1927.

Kuriosa

Det påstås ibland att två kompanier av Norra skånska kavalleriregementet deltagit i Armfeldts tåg till Trondheim 1718, på återvägen blivit kvarlämnade i Uppsala och därefter aldrig fått återvända hem till Skåne. Detta är enbart en skröna och en tidig urban legend: De två skvadronerna på Skånska husarregementets detachement i Uppsala, 9:e och 10:e skvadronerna, kom inte dit förrän 1908.

Namnhistorik

• 1658-1659: Leijonhufvuds regemente (med flera varianter)
• 1659-1679: Lybeckers skånska ryttare (med flera varianter)
• 1679-1686: Gyllenstiernas regemente till häst (med flera varianter)
• 1686-1801: Norra skånska kavalleriregementet (inofficiellt redan 1682)
• 1801-1807: Skånska linjedragonregementet
• 1807-1927: Skånska husarregementet - K 5

Förläggningsorter

• Från 1680 indelt i norra och västra Skåne
• Från 1690 mötes- och övningsplats på Ljungbyhed
• Från 1908 Helsingborg, med detachement i Landskrona och Uppsala

Nutid

Efter de skånska kavalleriregementenas nedläggning bevarades deras traditioner, inklusive K 5:s, av P 2 i Hässleholm. När även det regementet avvecklades 2000, överfördes dess traditionsbevarande uppgifter till P 7 i Revingehed. Vissa praktiska delar av dessa uppgifter sköts av P 2:s kamratförening.

K 5:s stora kasern- och stallbyggnader kvarstår fortfarande nära Ängelholmsleden i Helsingborgs nordöstra del. De utgör numera företagshotellet Kavalleristen. I närheten utkämpades slaget vid Helsingborg 1710.

Den militärhistoriska föreningen Kunglig Skånska Kavallerisqvadronen, som består av fem separata ideella föreningar baserade på de tre skånska kavalleriregementena, arbetar för att bevara skånsk kavalleritradition från slutet av 1800-talet.

Referenser

• Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Östervåla: Leif Törnquist. sid. 137-138. ISBN 91-971584-4-5 
• Schürer von Waldheim, Max (1928). Skånska kavalleriregementet 1658-1928. Stockholm 
• von Warnstedt, Christopher. Officerare och högre stabsbetjänte vid Norra skånska kavalleriregementet åren 1658-1709 [Del I-VI]. Ingår i Släkt och Hävd 1993-1996