Skadegörelse

Från Wikipedia
Version från den 6 mars 2017 kl. 22.16 av Luriflax (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 78.67.120.71 (diskussion) till senaste version av Jonnmann)
Skadegörelse på en faluröd vägg på Brännö, Göteborg, 2013
Skadegörelse genom glaskrossning på en skola i Malmö 1986.

Skadegörelse är att förstöra eller skada fast eller lös egendom till men för annans rätt till egendomen. Till skadegörelsebrott ingår skadegörelse på motorfordon med eller utan brand, klotter, sönderslagna fönsterrutor, sönderslagna gatulyktor, med mera.[1] Bränder som är allmänfarliga och riskerar spridas till större omfattning eller där någon riskerar att skadas klassificeras som mordbrand.

Skadegörelse i svensk lag

Skadegörelse lagförs enligt 12 kap 1 § brottsbalken.[2] Brottet straffas med böter eller fängelse i högst ett år.

Grov skadegörelse kan ge fängelse i högst fyra år. Vid bedömningen ska särskilt beaktas om gärningen medfört synnerlig fara för någons liv eller hälsa. Grov skadesgörelse föreligger även om skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om skadan på annat sätt är synnerligen kännbar.[3]

Ringa skadegörelse betecknas åverkan.[4]

Gränsdragningen mellan skadegörelse och åverkan ska enligt NJA 1988 s 351 vara densamma som mellan stöld och snatteri det vill säga 1 000 kronor enligt HDs beslut i B 5097-08.[5][6]

I rättsfallet NJA 1988 s. 351 har Högsta domstolen sökt klargöra avgränsningen mellan skadegörelse och det ringare brottet åverkan. Högsta domstolen kom fram till att visserligen var värdet av det skadade endast 560 kr men den åtalade hade erkänt att han krossade den aktuella glasrutan för att kunna komma in i en fastighet. Som en följd av hans handlande kunde porten öppnas även av andra personer och obehöriga således få tillträde till huset. Reparationen av dörren medförde en icke obetydlig kostnad och rimligen också viss olägenhet för fastighetsägaren. Med hänsyn härtill bedömdes brottet som skadegörelse.[5]

Noter

Se även