Skanska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skanska AB
Skanska.svg
Org.nr 556000-4615
Typ Publikt aktiebolag
OMX: SKA B
Huvudkontor Sverige Solna, Sverige
Nyckelpersoner Stuart Graham
Styrelseordförande
Johan Karlström
Koncernchef VD
Bransch Byggindustri
Tjänster Byggentreprenader
Bostadsutveckling
Fastighetsutveckling
Infrastrukturutveckling
Antal anställda 52 557 - December 2011
Historia
Grundat 1887
Grundare Rudolf F. Berg
Avknoppat från Skånska Cement AB
Tidigare namn AB Skånska Cementgjuteriet (SCG)
Ekonomi
Omsättning ▲  123,676 miljarder SEK
Rörelseresultat ▲  8,413 miljarder SEK
Vinst efter skatt ▲  7,595 miljarder SEK
Tillgångar ▲  82,77 miljarder SEK
Eget kapital ▼  19,413 miljarder SEK
Struktur
Ägare Alecta
AMF Försäkringar och Fonder
Andra AP-fonden
Industrivärden
Svenska Handelsbanken
Swedbank Robur Fonder
Övrigt
Webbplats skanska.se
Fotnoter Siffror från 2011 års bokslut.[1]

Skanska AB är en multinationell byggkoncern baserad i Solna, Stockholms län. Skanska bildades i Malmö 1887 under namnet AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) som ett dotterbolag till Limhamnsbaserade cementproducenten Skånska Cement AB [2] och tillverkade cementprodukter. Nuvarande namn etablerades 1984 som en följd av den alltmer internationella verksamheten. Pierre Olofsson är VD för Skanska Sverige och Johan Karlström för hela koncernen.[3]

Innehåll

Verksamhet [redigera]

Skanska delar in sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar:

  • Byggverksamhet
  • Bostadsutveckling
  • Kommersiell fastighetsutveckling
  • Infrastrukturutveckling

Byggverksamheten är den största grenen mätt i intäkter och antal anställda och bygger på uppdrag av kunder allt från småhus till stora anläggningar som broar och motorvägar. De övriga tre grenarna verkar genom att Skanska investerar pengar i projekt som bolaget utvecklar och senare säljer. Vad gäller infrastrukturprojekt innebär detta ofta arbete i form av offentlig-privat samverkan (även kallat OPS eller PPP).[3]

Skanska uppmärksammades 2011 av The Sunday Times som Storbritanniens grönaste företag alla kategorier.[4][5] Företaget har deltagit i FN:s projekt FN:s Global Compact och har formulerat en särskild uppförandekod.[3] Skanskas profilering för hållbar utveckling har bland annat givit företaget prestigefyllda kontrakt som att renovera FN:s högkvarter i New York.[6] Skanska har som officiellt mål att sträva mot fem så kallade nollvisioner: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.[3][7][8][9][10]

Marknader [redigera]

Skanska verkar sedan 1950-talet i stora delar av världen. Sedan 2002 fokuserar Skanska på ett antal utvalda marknader:[3]

Dessutom finns verksamhet i Colombia, Danmark, Peru, Rumänien, Ungern och Venezuela.[3] Tidigare var Skanska även verksamt i Afrika och Asien.[11]

Sverige [redigera]

En skanskaarbetsplatsskylt

Skanska grundades som Skånska Cementgjuteriet Aktiebolag i Lönsboda[källa behövs] 1887.[3] Sverige stod 2011 för 26 procent av de externa intäkterna i koncernen, och alla verksamhetsgrenar är aktiva i landet.[3]

Skanska är i Sverige bland annat förknippat med betong, speciellt prefabricerad betong, och det som hör där till i form av miljonprogramshus och de betongelementfabriker som Skanska hade ett flertal runt om i Sverige. Nu återstår två betongelementfabriker, en i Strängnäs och en i Bollebygd.[källa behövs] Det så kallade konceptet ModernaHus är en sorts prefabricerade betonghus.[12][13]

Ett annat koncept för prefabricerade hus är BoKlok, utvecklat tillsammans med Ikea, som är mindre fler- och enfamiljshus med träfasad eller putsad fasad. Det är högt standardiserade byggnader, men inga kataloghus i traditionell bemärkelse då de bara uppförs på fastigheter Skanska äger och i större grupper.[14]

Under 1990-talet startades Skanska verksamhet inom service management inom delbolaget Skanska Facilities Management. Denna verksamhet avsöndrades år 1998 till det egna bolaget Coor Service Management.[15]

Bland projekt som Skanska byggt i Sverige återfinns Öresundsbron,[16] Ölandsbron,[17] Nya Karolinska Sjukhuset,[18][19] Lilla Bommen i Göteborg (även kallat Läppstiftet och Skanskaskrapan),[20] Höga kusten-bron[21] och Uddevallabron[22] samt arenorna Löfbergs Lila Arena i Karlstad[23] och Läkerol Arena i Gävle.[24] Skanska byggde även betongstommen till Stockholms stadshus.[25]

Skanskas kontor i Lund. Byggnaden är ett av Skanskas kataloghus, i prefabricerad betong. Huset är utformat för kontorslandskap med så lite utrymme som bara möjligt per medarbetare.

Övriga Norden [redigera]

I Norge arbetar Skanska med byggverksamhet samt bostads- och fastighetsutveckling. Skanska har bland annat arbetat med Gardermoens flygplats och ett kontor åt Statoil utanför Oslo.[3][26][27][28]

I Finland och Estland ligger tonvikten på byggverksamhet.[3]

Övriga Europa [redigera]

Kända byggnadsprojekt i Storbritannien är bland annat 30 St Mary Axe (även kallat "the Gherkin")[29] och Heron Tower i London.[30] I Storbritannien arbetar Skanska även med bostäder, exempelvis projektet Seven Acres i Cambridge.[31][32]

I Polen, Tjeckien och Slovakien dominerar anläggningsarbeten, exempelvis motorvägen A1 i Polen.[3][33]

USA [redigera]

USA stod 2011 för 25 procent av de externa intäkterna i koncernen. Skanska har i USA växt bland annat genom förvärv av företag, exempelvis Industrial Contractors Inc i Indiana 2011.[3]

Skanska har fyra affärsenheter i USA: Building, Civil, Commercial Development och Infrastructure Development.[34]

Exempel på uppmärksammade byggprojekt där Skanska deltar eller har deltagit är stationsentrén Oculus vid nya World Trade Center i New York, ritad av Santiago Calatrava,[35][36] samt renoveringarna av FN-huset[6][37][38] och Brooklyn Bridge[39] i New York.

Latinamerika [redigera]

Skanskas latinamerikanska affärsenhet har sitt huvudkontor i Buenos Aires. I Latinamerika arbetar Skanska bland annat inom petroleumsektorn[40][41][42][43] och kraftverkssektorn[10][44] samt med OPS-projekt, exempelvis betalvägen Autopista Central i Chile.[3][45][46][47]

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Skanska AB”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560004615/bokslut. 
  2. ^ Brev angående slutbesiktningen av grunden till Tillbergska villan 1917.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Årsredovisning 2011” (PDF). Skanska AB. 2011. http://www.skanska.se/Global/About%20Skanska/Finansiell-information/Skanskas-Arsredovisning-2011.pdf. Läst 2012-12-12. 
  4. ^ ”Skanska grönast i Storbritannien”. Svenska Dagbladet. 2011-06-12. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-gronast-i-storbritannien_6237376.svd. Läst 2012-12-12. 
  5. ^ ”Revealed: the greenest companies” (på engelska). The Sunday Times. 2011-06-12. http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/business/energy_and_environment/article646023.ece. Läst 2012-12-12. 
  6. ^ [a b] ”United Nations Selects Skanska as Construction Manager for Capital Master Plan” (på engelska) (PDF). United Nations. 2007-07-27. http://web.archive.org/web/20081014090632/http://www.un.org/cmp/uncmp/news/2007-07-27_UNPR.pdf. Läst 2012-12-12. 
  7. ^ Hans Dahlquist (2011-10-19). ”De vill ha nollvision för olyckor på jobbet”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter//article3293571.ece. Läst 2013-01-14. 
  8. ^ Björn Asplind (2012-12-19). ”Skanskas arbetsmiljöarbete prisat”. Fastighet & Bostadsrätt. http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/44699-Skanskas-arbetsmiljoarbete-prisat.html. Läst 2013-01-14. 
  9. ^ Cecilia Stenström (2009-11-02). ”Skanska drillar chefer i etik”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/karriar/article96181.ece. Läst 2013-01-14. 
  10. ^ [a b] Torbjörn Askman (2004-11-16). ”Tunnelras för Skanska”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2541446.ece. Läst 2013-01-14. 
  11. ^ ”Historia”. Skanska AB. 2012-01-25. http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 2012-12-12. 
  12. ^ Linda Nohrstedt (2008-09-10). ”Hus på nolltid”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/ekonomi/article87142.ece. Läst 2012-12-13. 
  13. ^ Mattias Fröjd (2012-06-18). ”Skanska premiärbygger nytt koncept”. Fastighetsnytt. http://fastighetsnytt.se/2012/06/skanska-premiarbygger-nytt-koncept/. Läst 2012-12-13. 
  14. ^ ”Prefabs sprout as Britain embraces timber-frame housing” (på engelska). The Guardian. 2012-11-12. http://www.guardian.co.uk/business/2012/nov/12/prefabs-britain-timber-frame-persimmon. Läst 2012-12-13. 
  15. ^ ”Historik”. http://www.coor.com/Templates/Page____5068.aspx. Läst 2012-08-05. 
  16. ^ Linda Nohrstedt (2009-03-25). ”"Vi hade en otroligt bra kund"”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article88318.ece. Läst 2013-01-14. 
  17. ^ Malin Axelsson (2012-09-29). ”Grattis Ölandsbron!”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/grattis-olandsbron_7540752.svd. Läst 2013-01-14. 
  18. ^ Andreas Joons (2012-11-05). ”Skanska: Fokus på byggmaterial, order frågetecken - analytiker”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3575684.ece. Läst 2013-01-14. 
  19. ^ ”Byggnation och faser”. Stockholms läns landsting. 2013-01-09. http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/Byggnation_och_faser/. Läst 2013-01-14. 
  20. ^ Lars Dimming (2007-04-11). ”Skanska vill bygga i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ekonomi/1.155002-skanska-vill-bygga-i-goteborg. Läst 2013-01-14. 
  21. ^ Leif Sundberg (2012-09-21). ”Högakustenbron”. Kramfors kommun. http://www.kramfors.se/index.asp?s=1&id=2617. Läst 2013-01-14. 
  22. ^ Björn Hedensjö (2005-04-06). ”Uddevallabron modell för Skanskas prestigebygge i USA”. Dagens Industri. 
  23. ^ ”Skanska bygger VM-arena i Prag”. Dagens Nyheter. 2003-03-12. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-bygger-vm-arena-i-prag. Läst 2013-01-14. 
  24. ^ Anna Höglund (2006-03-21). ”"Snyggaste arenan i Sverige"”. Gefle Dagblad. http://gd.se/nyheter/gavle/1.323875--snyggaste-arenan-i-sverige-. Läst 2013-01-14. 
  25. ^ ”Stockholms stadshus”. Skanska AB. http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/stockholms-stadshus/. Läst 2013-01-14. 
  26. ^ ”Skanska bygger ut Oslos flygplats”. Affärsvärlden. 2011-03-14. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3126223.ece. Läst 2013-01-14. 
  27. ^ Anne-Beth Jensen (2012-10-30). ”Statoil – nytt regionkontor” (på norska). Byggeindustrien. http://www.bygg.no/prosjekter/96249.0. Läst 2013-01-14. 
  28. ^ ”Skanska bygger åt Statoil i Oslo”. Byggnyheter.se. 2010-06-18. http://www.byggnyheter.se/2010/06/skanska-bygger-t-statoil-i-oslo. Läst 2013-01-14. 
  29. ^ Charles Ajunwa (2012-11-18). ”London: The Amazing Attractions” (på engelska). This Day. http://www.thisdaylive.com/articles/london-the-amazing-attractions/130933/. Läst 2012-12-13. 
  30. ^ ”Skanska Win Heron Tower Contract” (på engelska). Skyscrapernews.com. 2007-10-31. http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1181. Läst 2012-12-13. 
  31. ^ ”Building homes the Scandinavian way” (på engelska). Building 4 Change. 2012-09-13. http://www.building4change.com/page.jsp?id=1466. Läst 2013-01-14. 
  32. ^ ”Smart, sustainable and stylish” (på engelska). Cambridge News. 2012-11-08. http://www.cambridge-news.co.uk/Homes-and-Gardens/Property/Smart-sustainable-and-stylish-08112012.htm. Läst 2013-01-14. 
  33. ^ Tomasz Ciechoński (2012-11-09). ”Skanska posprząta na A1 i skasuje 68,5 mln zł” (på polska). Gazeta Toruń. http://torun.gazeta.pl/torun/1,87119,12819589,Skanska_posprzata_na_A1_i_skasuje_68_5_mln_zl.html. Läst 2013-01-14. 
  34. ^ ”Business Units” (på engelska). Skanska AB. 2012-09-13. http://www.usa.skanska.com/Business-Units/. Läst 2013-01-14. 
  35. ^ ”Skanska bygger vid World Trade Center i New York”. Fastighetstidningen. 2011-03-21. http://www.fastighetstidningen.se/skanska-bygger-vid-world-trade-center-i-new-york/. Läst 2013-01-14. 
  36. ^ ”Skanska bygger "Oculus" vid World Trade Center”. Byggnyheter.se. 2011-03-21. http://www.byggnyheter.se/2011/03/skanska-bygger-oculus-vid-world-trade-center. Läst 2013-01-14. 
  37. ^ ”Skanska renoverar FN-högkvarteret”. Dagens Nyheter. 2007-07-27. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-renoverar-fn-hogkvarteret. Läst 2013-01-14. 
  38. ^ ”Skanska fortsätter renovera FN-hus”. Svenska Dagbladet. 2009-06-24. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-fortsatter-renovera-fn-hus_3109237.svd. Läst 2013-01-14. 
  39. ^ Jack Buehrer (2010-07-01). ”Sleeping Giant”. ENR New York. http://newyork.construction.com/features/2010/0701_sleepinggiant-1.asp. Läst 2013-01-14. 
  40. ^ ”Skanska bygger ut naturgasanläggning i Brasilien”. Energinyheter.se. 2012-04-03. http://www.energinyheter.se/2012/04/skanska-bygger-ut-naturgasanl-ggning-i-brasilien. Läst 2013-01-14. 
  41. ^ ”Här ska Skanska växa”. Affärsvärlden. 2011-11-11. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3342237.ece. Läst 2013-01-14. 
  42. ^ ”Skanska bygger jätteanläggning i Rio”. Maskinentreprenören. 2012-04-03. http://www.me.se/Tidning/Branschnytt/2012/April/Skanska-bygger-jatteanlaggning-i-Rio/. Läst 2013-01-14. 
  43. ^ Charlotte Owen (2012-04-03). ”Petrobras hires Swedish company to expand gas capacity”. Oil & Gas Technology. http://www.oilandgastechnology.net/downstream/petrobras-hires-swedish-company-expand-gas-capacity. Läst 2013-01-14. 
  44. ^ World Business Council for Sustainable Development (2012-06-11). ”Green projects become the catalyst for green jobs”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/sustainable-business/skanska-el-totoral-wind-farm. Läst 2013-01-14. 
  45. ^ Lennart Palmeus (2005-04-21). ”Skanska bygger för egna pengar i Chile”. Dagens Industri. 
  46. ^ ”Skanska vill utveckla betalväg i Chile”. Infrastrukturnyheter.se. 2010-01-28. http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/01/skanska-vill-utveckla-betalvag-i-chile. Läst 2013-01-14. 
  47. ^ Ola Kinnander (2010-12-29). ”Alberta Fund to Buy Skanska's 50% Stake in Chile Highway for $875 Million”. Bloomberg. http://www.bloomberg.com/news/2010-12-29/alberta-fund-to-buy-skanska-s-50-stake-in-chile-highway-for-875-million.html. Läst 2013-01-14. 

Externa länkar [redigera]

v • d • r
Handelsbankssfären
Företag i sfären
Övriga institutioner
Personer
v • d • r
Företag på Large Cap
Money Coin Icon.svg
v • d • r
OMX Stockholm 30
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skanska&oldid=20262766"