Skanska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skanska AB
Skanska.svg
Org.nr 556000-4615
Typ Publikt aktiebolag
OMXSKA B
Huvudkontor Sverige Solna, Sverige
Nyckelpersoner Stuart E. Graham
Styrelseordförande
Johan E. Karlström
Koncernchef VD
Bransch Byggindustri
Tjänster Byggentreprenader
Bostadsutveckling
Fastighetsutveckling
Infrastrukturutveckling
Antal anställda 56 618 - December 2012
Historia
Grundat 1887
Grundare Rudolf F. Berg
Avknoppat från Skånska Cement AB
Tidigare namn AB Skånska Cementgjuteriet (SCG)
Ekonomi
Omsättning 130,315 miljarder SEK
Rörelseresultat 4,018 miljarder SEK
Vinst efter skatt 2,861 miljarder SEK
Tillgångar 88,235 miljarder SEK
Eget kapital 19,187 miljarder SEK
Struktur
Ägare Alecta
AMF Försäkringar och Fonder
Andra AP-fonden
Industrivärden
Svenska Handelsbanken
Swedbank Robur Fonder
Övrigt
Webbplats skanska.se
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[1]

Skanska AB är en multinationell byggkoncern baserad i Solna, Stockholms län. Skanska bildades i Malmö 1887 under namnet AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) som ett dotterbolag till Limhamnsbaserade cementproducenten Skånska Cement AB [2] och tillverkade cementprodukter. Nuvarande namn etablerades 1984 som en följd av den alltmer internationella verksamheten. Pierre Olofsson är VD för Skanska Sverige och Johan Karlström för hela koncernen.[3]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Skanska delar in sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar:

  • Byggverksamhet
  • Bostadsutveckling
  • Kommersiell fastighetsutveckling
  • Infrastrukturutveckling

Byggverksamheten är den största grenen mätt i intäkter och antal anställda och bygger på uppdrag av kunder allt från småhus till stora anläggningar som broar och motorvägar. De övriga tre grenarna verkar genom att Skanska investerar pengar i projekt som bolaget utvecklar och senare säljer. Vad gäller infrastrukturprojekt innebär detta ofta arbete i form av offentlig-privat samverkan (även kallat OPS eller PPP).[3]

Skanska uppmärksammades 2011 av The Sunday Times som Storbritanniens grönaste företag alla kategorier.[4][5] Företaget har deltagit i FN:s projekt FN:s Global Compact och har formulerat en särskild uppförandekod.[3] Skanskas profilering för hållbar utveckling har bland annat givit företaget prestigefyllda kontrakt som att renovera FN:s högkvarter i New York.[6] Skanska har som officiellt mål att sträva mot fem så kallade nollvisioner: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.[3][7][8][9][10]

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Skanska verkar sedan 1950-talet i stora delar av världen. Sedan 2002 fokuserar Skanska på ett antal utvalda marknader:[3]

Dessutom finns verksamhet i Colombia, Danmark, Peru, Rumänien, Ungern och Venezuela.[3] Tidigare var Skanska även verksamt i Afrika och Asien.[11]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

En skanskaarbetsplatsskylt

Skanska grundades som Skånska Cementgjuteriet Aktiebolag i Lönsboda[källa behövs] 1887.[3] Sverige stod 2011 för 26 procent av de externa intäkterna i koncernen, och alla verksamhetsgrenar är aktiva i landet.[3]

Skanska är i Sverige bland annat förknippat med betong, speciellt prefabricerad betong, och det som hör där till i form av miljonprogramshus och de betongelementfabriker som Skanska hade ett flertal runt om i Sverige. Nu återstår två betongelementfabriker, en i Strängnäs och en i Bollebygd.[källa behövs] Det så kallade konceptet ModernaHus är en sorts prefabricerade betonghus.[12][13]

Ett annat koncept för prefabricerade hus är BoKlok, utvecklat tillsammans med Ikea, som är mindre fler- och enfamiljshus med träfasad eller putsad fasad. Det är högt standardiserade byggnader, men inga kataloghus i traditionell bemärkelse då de bara uppförs på fastigheter Skanska äger och i större grupper.[14]

Under 1990-talet startades Skanska verksamhet inom service management inom delbolaget Skanska Facilities Management. Denna verksamhet avsöndrades år 1998 till det egna bolaget Coor Service Management.[15]

Bland projekt som Skanska byggt i Sverige återfinns Öresundsbron,[16] Ölandsbron,[17] Nya Karolinska Sjukhuset,[18][19] Lilla Bommen i Göteborg (även kallat Läppstiftet och Skanskaskrapan),[20] Höga kusten-bron[21] och Uddevallabron[22] samt arenorna Löfbergs Lila Arena i Karlstad[23] och Läkerol Arena i Gävle.[24] Skanska byggde även betongstommen till Stockholms stadshus.[25]

Skanskas kontor i Lund. Byggnaden är ett av Skanskas kataloghus, i prefabricerad betong. Huset är utformat för kontorslandskap med så lite utrymme som bara möjligt per medarbetare.

Övriga Norden[redigera | redigera wikitext]

I Norge arbetar Skanska med byggverksamhet samt bostads- och fastighetsutveckling. Skanska har bland annat arbetat med Gardermoens flygplats och ett kontor åt Statoil utanför Oslo.[3][26][27][28]

I Finland och Estland ligger tonvikten på byggverksamhet.[3]

Övriga Europa[redigera | redigera wikitext]

Kända byggnadsprojekt i Storbritannien är bland annat 30 St Mary Axe (även kallat "the Gherkin")[29] och Heron Tower i London.[30] I Storbritannien arbetar Skanska även med bostäder, exempelvis projektet Seven Acres i Cambridge.[31][32]

I Polen, Tjeckien och Slovakien dominerar anläggningsarbeten, exempelvis motorvägen A1 i Polen.[3][33]

USA[redigera | redigera wikitext]

USA stod 2011 för 25 procent av de externa intäkterna i koncernen. Skanska har i USA växt bland annat genom förvärv av företag, exempelvis Industrial Contractors Inc i Indiana 2011.[3]

Skanska har fyra affärsenheter i USA: Building, Civil, Commercial Development och Infrastructure Development.[34]

Exempel på uppmärksammade byggprojekt där Skanska deltar eller har deltagit är stationsentrén Oculus vid nya World Trade Center i New York, ritad av Santiago Calatrava,[35][36] samt renoveringarna av FN-huset[6][37][38] och Brooklyn Bridge[39] i New York.

Latinamerika[redigera | redigera wikitext]

Skanskas latinamerikanska affärsenhet har sitt huvudkontor i Buenos Aires. I Latinamerika arbetar Skanska bland annat inom petroleumsektorn[40][41][42][43] och kraftverkssektorn[10][44] samt med OPS-projekt, exempelvis betalvägen Autopista Central i Chile.[3][45][46][47]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Skanska AB”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560004615/bokslut. 
  2. ^ Brev angående slutbesiktningen av grunden till Tillbergska villan 1917.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Årsredovisning 2011” (PDF). Skanska AB. 2011. http://www.skanska.se/Global/About%20Skanska/Finansiell-information/Skanskas-Arsredovisning-2011.pdf. Läst 2012-12-12. 
  4. ^ ”Skanska grönast i Storbritannien”. Svenska Dagbladet. 2011-06-12. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-gronast-i-storbritannien_6237376.svd. Läst 2012-12-12. 
  5. ^ ”Revealed: the greenest companies” (på engelska). The Sunday Times. 2011-06-12. http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/business/energy_and_environment/article646023.ece. Läst 2012-12-12. 
  6. ^ [a b] ”United Nations Selects Skanska as Construction Manager for Capital Master Plan” (på engelska) (PDF). United Nations. 2007-07-27. http://web.archive.org/web/20081014090632/http://www.un.org/cmp/uncmp/news/2007-07-27_UNPR.pdf. Läst 2012-12-12. 
  7. ^ Hans Dahlquist (2011-10-19). ”De vill ha nollvision för olyckor på jobbet”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter//article3293571.ece. Läst 2013-01-14. 
  8. ^ Björn Asplind (2012-12-19). ”Skanskas arbetsmiljöarbete prisat”. Fastighet & Bostadsrätt. http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/44699-Skanskas-arbetsmiljoarbete-prisat.html. Läst 2013-01-14. 
  9. ^ Cecilia Stenström (2009-11-02). ”Skanska drillar chefer i etik”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/karriar/article96181.ece. Läst 2013-01-14. 
  10. ^ [a b] Torbjörn Askman (2004-11-16). ”Tunnelras för Skanska”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2541446.ece. Läst 2013-01-14. 
  11. ^ ”Historia”. Skanska AB. 2012-01-25. http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 2012-12-12. 
  12. ^ Linda Nohrstedt (2008-09-10). ”Hus på nolltid”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/ekonomi/article87142.ece. Läst 2012-12-13. 
  13. ^ Mattias Fröjd (2012-06-18). ”Skanska premiärbygger nytt koncept”. Fastighetsnytt. http://fastighetsnytt.se/2012/06/skanska-premiarbygger-nytt-koncept/. Läst 2012-12-13. 
  14. ^ ”Prefabs sprout as Britain embraces timber-frame housing” (på engelska). The Guardian. 2012-11-12. http://www.guardian.co.uk/business/2012/nov/12/prefabs-britain-timber-frame-persimmon. Läst 2012-12-13. 
  15. ^ ”Historik”. http://www.coor.com/Templates/Page____5068.aspx. Läst 2012-08-05. 
  16. ^ Linda Nohrstedt (2009-03-25). ”"Vi hade en otroligt bra kund"”. Byggvärlden. http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article88318.ece. Läst 2013-01-14. 
  17. ^ Malin Axelsson (2012-09-29). ”Grattis Ölandsbron!”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/grattis-olandsbron_7540752.svd. Läst 2013-01-14. 
  18. ^ Andreas Joons (2012-11-05). ”Skanska: Fokus på byggmaterial, order frågetecken - analytiker”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3575684.ece. Läst 2013-01-14. 
  19. ^ ”Byggnation och faser”. Stockholms läns landsting. 2013-01-09. http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/Byggnation_och_faser/. Läst 2013-01-14. 
  20. ^ Lars Dimming (2007-04-11). ”Skanska vill bygga i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ekonomi/1.155002-skanska-vill-bygga-i-goteborg. Läst 2013-01-14. 
  21. ^ Leif Sundberg (2012-09-21). ”Högakustenbron”. Kramfors kommun. http://www.kramfors.se/index.asp?s=1&id=2617. Läst 2013-01-14. 
  22. ^ Björn Hedensjö (2005-04-06). ”Uddevallabron modell för Skanskas prestigebygge i USA”. Dagens Industri. 
  23. ^ ”Skanska bygger VM-arena i Prag”. Dagens Nyheter. 2003-03-12. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-bygger-vm-arena-i-prag. Läst 2013-01-14. 
  24. ^ Anna Höglund (2006-03-21). ”"Snyggaste arenan i Sverige"”. Gefle Dagblad. http://gd.se/nyheter/gavle/1.323875--snyggaste-arenan-i-sverige-. Läst 2013-01-14. 
  25. ^ ”Stockholms stadshus”. Skanska AB. http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/stockholms-stadshus/. Läst 2013-01-14. 
  26. ^ ”Skanska bygger ut Oslos flygplats”. Affärsvärlden. 2011-03-14. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3126223.ece. Läst 2013-01-14. 
  27. ^ Anne-Beth Jensen (2012-10-30). ”Statoil – nytt regionkontor” (på norska). Byggeindustrien. http://www.bygg.no/prosjekter/96249.0. Läst 2013-01-14. 
  28. ^ ”Skanska bygger åt Statoil i Oslo”. Byggnyheter.se. 2010-06-18. http://www.byggnyheter.se/2010/06/skanska-bygger-t-statoil-i-oslo. Läst 2013-01-14. 
  29. ^ Charles Ajunwa (2012-11-18). ”London: The Amazing Attractions” (på engelska). This Day. http://www.thisdaylive.com/articles/london-the-amazing-attractions/130933/. Läst 2012-12-13. 
  30. ^ ”Skanska Win Heron Tower Contract” (på engelska). Skyscrapernews.com. 2007-10-31. http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1181. Läst 2012-12-13. 
  31. ^ ”Building homes the Scandinavian way” (på engelska). Building 4 Change. 2012-09-13. http://www.building4change.com/page.jsp?id=1466. Läst 2013-01-14. 
  32. ^ ”Smart, sustainable and stylish” (på engelska). Cambridge News. 2012-11-08. http://www.cambridge-news.co.uk/Homes-and-Gardens/Property/Smart-sustainable-and-stylish-08112012.htm. Läst 2013-01-14. 
  33. ^ Tomasz Ciechoński (2012-11-09). ”Skanska posprząta na A1 i skasuje 68,5 mln zł” (på polska). Gazeta Toruń. http://torun.gazeta.pl/torun/1,87119,12819589,Skanska_posprzata_na_A1_i_skasuje_68_5_mln_zl.html. Läst 2013-01-14. 
  34. ^ ”Business Units” (på engelska). Skanska AB. 2012-09-13. http://www.usa.skanska.com/Business-Units/. Läst 2013-01-14. 
  35. ^ ”Skanska bygger vid World Trade Center i New York”. Fastighetstidningen. 2011-03-21. http://www.fastighetstidningen.se/skanska-bygger-vid-world-trade-center-i-new-york/. Läst 2013-01-14. 
  36. ^ ”Skanska bygger "Oculus" vid World Trade Center”. Byggnyheter.se. 2011-03-21. http://www.byggnyheter.se/2011/03/skanska-bygger-oculus-vid-world-trade-center. Läst 2013-01-14. 
  37. ^ ”Skanska renoverar FN-högkvarteret”. Dagens Nyheter. 2007-07-27. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-renoverar-fn-hogkvarteret. Läst 2013-01-14. 
  38. ^ ”Skanska fortsätter renovera FN-hus”. Svenska Dagbladet. 2009-06-24. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-fortsatter-renovera-fn-hus_3109237.svd. Läst 2013-01-14. 
  39. ^ Jack Buehrer (2010-07-01). ”Sleeping Giant”. ENR New York. http://newyork.construction.com/features/2010/0701_sleepinggiant-1.asp. Läst 2013-01-14. 
  40. ^ ”Skanska bygger ut naturgasanläggning i Brasilien”. Energinyheter.se. 2012-04-03. http://www.energinyheter.se/2012/04/skanska-bygger-ut-naturgasanl-ggning-i-brasilien. Läst 2013-01-14. 
  41. ^ ”Här ska Skanska växa”. Affärsvärlden. 2011-11-11. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3342237.ece. Läst 2013-01-14. 
  42. ^ ”Skanska bygger jätteanläggning i Rio”. Maskinentreprenören. 2012-04-03. http://www.me.se/Tidning/Branschnytt/2012/April/Skanska-bygger-jatteanlaggning-i-Rio/. Läst 2013-01-14. 
  43. ^ Charlotte Owen (2012-04-03). ”Petrobras hires Swedish company to expand gas capacity”. Oil & Gas Technology. http://www.oilandgastechnology.net/downstream/petrobras-hires-swedish-company-expand-gas-capacity. Läst 2013-01-14. Okänd parameter  språk
  44. ^ World Business Council for Sustainable Development (2012-06-11). ”Green projects become the catalyst for green jobs”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/sustainable-business/skanska-el-totoral-wind-farm. Läst 2013-01-14. Okänd parameter  språk
  45. ^ Lennart Palmeus (2005-04-21). ”Skanska bygger för egna pengar i Chile”. Dagens Industri. 
  46. ^ ”Skanska vill utveckla betalväg i Chile”. Infrastrukturnyheter.se. 2010-01-28. http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/01/skanska-vill-utveckla-betalvag-i-chile. Läst 2013-01-14. 
  47. ^ Ola Kinnander (2010-12-29). ”Alberta Fund to Buy Skanska's 50% Stake in Chile Highway for $875 Million”. Bloomberg. http://www.bloomberg.com/news/2010-12-29/alberta-fund-to-buy-skanska-s-50-stake-in-chile-highway-for-875-million.html. Läst 2013-01-14. Okänd parameter  språk

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]