Skatås motionscentrum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skatås motionscentrums nuvarande huvudbyggnad stod färdig 2004. Den ligger i anslutning till Delsjöområdets naturreservat.
Skatås motionscentrum, några av klubbstugorna från 1970-talet.
Nedanför motionscentrats huvudbyggnad ligger idag ett antal mindre röda små stugor och en större röd byggnad, som nuförtiden används av olika föreningar. Byggnaderna är från 1940-talet, då Skatås var militär- och flyktingförläggning.

Skatås motionscentrum är en motionsidrottsanläggning som ligger i anslutning till Delsjöområdets naturreservat i östra Göteborg. Anläggningen drivs av idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad.

I huvudbyggnaden erbjuds bland annat gym, café, greenfee för frisbeegolf-banan samt uthyrning av diverse motionsredskap. I området finns även stora gräsplaner, planer för beachvolleyboll samt motionsspår. Många idrotts-föreningar, har sina klubblokaler i områdets stugor.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Skatås motionscentrums äldsta byggnader tillkom på 1940-talet efter att torpet Skatås med tvenne uthus, underlydande Kålltorps gård, inköpt och inkorporerad av Göteborgs stad från major Claes Silverstolpe i Örgryte socken 1909, hade rivits strax dessförinnan. I husförhörslängderna finns två torp omnämnda som bar namnet Skatås: Skålmakärr och Terra Nova. Båda var belägna på de marker som motionscentret breder ut sig på idag. Det förstnämnda torpet uppfördes i början av 1820-talet och nedrevs 1878, medan det andra uppfördes 1851 och nedrevs i slutet på 1930-talet. Skålmakärr döptes om till Skatås vid 1800-talets mitt och Terra Nova i sin tur i början av 1900-talet. Tillkomsten av det nya torpet Terra Nova har sin orsak i skiftesförhandlingar angående utmarken mellan Kålltorps gård och Kärralunds gård 1843-1855, då det gamla torpet Skålmakärr överfördes från Kålltorps till Kärralunds ägo.

De första byggnaderna bestod av baracker som ursprungligen var en del av en militärförläggning och uppfördes åt svenska soldater som under Andra världskriget bemannade luftvärnsställningar i närheten för att bevaka Göteborgs vattentäkt Stora Delsjön.[1]. Under krigets slutskede omvandlades förläggningen till ett flyktingläger i Utlänningskommissionens regi. Hit kom flyktingar från bland annat Tyskland med de Vita bussarna för att sedan slussas ut i Sverige eller för vidare migration. Övrig byggnation är i huvudsak av senare datum.[2]

Efter kriget användes anläggningen bl a som vandrarhem under sommaren, som sportcentrum vintertid och resten av året som friluftsgård för skolungdom. Redan i slutet av 1950-talet diskuterades en utbyggnad av Skatås, men först ett decennium senare beslöt man att renovera och delvis ersätta de gamla och hårt förslitna byggnaderna med en närsportanläggning. Den 1 oktober 1972 öppnades Skatås motionscentrum, nu uppflyttat längre upp på åsen, med en centralbyggnad och ett tjugotal nybyggda klubbstugor för olika idrotts- och friluftssammanslutningar. Inför omdaningen revs även Stjärntorpet 1969, som hade uppförts 1880, då parkeringsplatsen utvidgades och arbetarbostaden kom att vara i vägen.[3]

En ny huvudbyggnad för motionscentret uppfördes och invigdes den 28 augusti 2004, efter att den 30 år gamla byggnaden brann ned till grunden natten till midsommarafton 2002.

Motionsspår[redigera | redigera wikitext]

Från motionscentralen utgår ett antal utmarkerade motionsspår för promenader, löpning och vintertid skidåkning om cirka 2,5, 5, 8, 10 samt 18 kilometer. Spåren består av grusvägar och stigar genom Delsjöområdet och är bitvis ganska kuperade[4]. De tre kortare spåren är upplysta. Vildmarksleden har sitt slut - eller början - i Skatås. Denna påbörjas i Hindås cirka 38 km från Skatås.

Förutom de uppmätta slingorna finns många omarkerade stigar i området. På dessa anordnas årligen flera terränglopp, bland annat Finalloppet.

Arrangemang i anslutning till Skatås[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningar eller organisationer med klubbstugor eller verksamhet i Skatås[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hallén, Per, Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år, s 22ff, 89ff, 105ff. Göteborg 2007; Lindroth, Hjalmar, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, s 73. Göteborg 1929; Lindstam, Carl Sigfrid, Göteborgs gatunamn, s 257. Göteborg 1986; Skarback, Sören, Örgryte i flydda dagar, s 41 och 54. Göteborg 1993; Skarback, Sören, Göteborg, herrgårdarnas stad, s 140. Göteborg 1995; Stenström, F., Örgryte genom tiderna, del 2, sid 37. Göteborg 1920.
  2. ^ Ödesjö, Mikael, Anna överlevde förintelsen, s 24ff. Hamnarbetaren 1/2005.
  3. ^ Fritid Göteborg 1983,- Hej på dej Naturen!! Friluftsguide för Göteborg, s 66; Delsjöreservatet. En utredning för Göteborgs stadskollegium av konsultfirman GAKO, september 1969, s 119. Göteborg 1969; Hallén, Per, Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år, s 105ff; Larsson, P, En dag i Skatås. Göteborgs Posten 16/10 1989; Norlén, G, Skatås fyller 20 år. Här blev begreppet friskvård ett begrepp. Göteborgs Posten 7/12 1992.
  4. ^ http://www.solvikingarna.se/solv/HTML/Gamla/banprof/banprof.htm

Koordinater: 57°42′14.21″N 12°2′9.39″Ö / 57.7039472°N 12.0359417°Ö / 57.7039472; 12.0359417