Skatt i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

I Sverige betalar fysiska personer kommunalskatt till den kommun samt det landsting eller den region där personen i fråga är folkbokförd. Fysiska personer vars inkomster överstiger en bestämd brytpunkt betalar även skatt till staten på den del av inkomsten som överstiger brytpunkten. Juridiska personer betalar skatt till staten. Statens aktiviteter för att driva in skatt kallas uppbörd och skatteindrivning.

Den i Sverige sedan lång tid tillbaka gällande principen är att Medborgarna sig själva beskatta. Detta medför att det är folkets representanter i Riksdagen som haft den beskattande makten i riket och inte Suveränen vilket länge var vanligast i andra europeiska länder. I och med demokratins införande i Europa under 1900-talet övertogs den flerhundraåriga svenska modellen av ett stort antal stater i Europa vilket medförde att den beskattande makten nu oftast ligger hos parlamentet.

Skatter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Se även lista över svenska skatter.

Skatt är dels direkt skatt som utgår på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Juridiska personer betalar i Sverige statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Förutom generella skatter, som inkomstskatt och moms, finns även vissa speciella skatter - till exempel fordonsskatt. Skatter används dels för att erhålla intäkter, dels för att omfördela inkomst och dels som ekonomiskt styrmedel (i synnerhet punktskatter).

Skillnaden mellan skatt och avgift är att skatt går till statskassan utan direkt koppling till särskild motprestation, medan en avgift är förknippad med en direkt motprestation - exempelvis förskoleavgift, vårdavgift, TV-avgift, avgift för körkortstillstånd och pass, samt delar av arbetsgivaravgiften.

Inkomstskatt[redigera | redigera wikitext]

Sverige har tre inkomstskattnivåer (2014):

  • 0 % 0 till 18 800 kr (18 800 = Grundavdrag)
  • Cirka 31 % (landstingsskatt ca 7 %, kommunalskatt ca 24 %, med olika nivåer i olika kommuner ): 18 800 till 433 900 kr. (433 900 kr = 420 800 kr (den egentliga skiktgränsen) + 13 100 kr (Grundavdrag vid denna bruttoinkomst))
  • 31 % + 20 % (statlig skatt): 433 900 kr till 615 700 kr. (615 700 kr = 602 600 kr (den egentliga skiktgränsen) + 13 100 kr (Grundavdrag vid denna bruttoinkomst))
  • 31 % + 25 % (statlig skatt): 615 700 kr och mer[1]

Individen betalar den angivna procentuella andelen på den del av inkomsten som överstiger beloppsgränserna. Varje ökning i bruttoinkomst resulterar i en högre nettoinkomst. Grundavdraget och jobbskatteavdraget förändras med inkomsten och gör att den effektiva skattesatsen blir flera procentenheter lägre än de ovan angivna på normala inkomster.

Pensionärer kan ha högre inkomster utan att betala statlig inkomstskatt eller förhöjd statlig inkomstskatt. Det beror på att pensionärer har ett högre Grundavdrag.

Ovanstående uträkning bortser från det år 2007 införda jobbskatteavdraget, som sänker inkomstskatten med upp till cirka 18 000 kr/år för arbetsinkomster (personer under 65 år). För personer över 65 år, är det maximala jobbskatteavdraget cirka 30 000 kr/år. [2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Se även Kategori:Historiska svenska skatter

Gärdetal var i äldre tider ett uppbördsdistrikt under en så kallad gärdeman.

Skattereformer[redigera | redigera wikitext]

1990 påbörjades en genomgripande skattereform i Sverige. Det var socialdemokraterna som startade reformen men den avslutades av den borgerliga regeringen Bildt. Reformen kallas ibland skatteomläggningen eller skattereformen -91. Skatteskalorna för inkomstskatt justerades så att högsta marginalskatt blev 50 procent, enligt devisen "hälften kvar". Samtidigt breddades skattebasen. Skattesystemet förenklades, bland annat genom att flera skatter avskaffades i samband med skattereformen. Senare infördes dock ytterligare en statlig skattenivå på ytterligare 5 %, den så kallade värnskatten. Stora förändringar gällde även företagens beskattning. Socialdemokratin hade bl.a skapat ett system där det var nästan skattefritt för företagen att investera i den egna verksamheten medan vinstuttag beskattades väldigt hårt. I och med skattereformen försökte man skapa skatteneutralitet mellan olika former av vinstuttag, löneformer etc. Utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under senare socialdemokratiska regeringar med skattelättnader för fåmansföretag och enmansföretag, slopande av arvsskatten och gåvoskatten osv.[3]

Framtiden[redigera | redigera wikitext]

Globaliseringen och den svenska skattestrukturen
Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbetänkande. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt, men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas.

EU och momsen[redigera | redigera wikitext]

EU:s harmoniseringsarbete ska egentligen inte beröra skattesystemet, men när det gäller moms ställer EU ändå vissa krav på medlemsländerna eftersom medlemsavgiften till EU beräknas på grundval av momsintäkterna. EU har riktat kritik mot att Sveriges momsbefriade marknad är för stor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skatteverket, om statlig inkomstskatt
  2. ^ Skatteverket, jobbskatteavdrag
  3. ^ Lodin, S-O; Lindencrona, G; Melz, P; Silfverberg, C, Inkomstskatt – en läro- och handbok, del 1, 10 uppl., Studentlitteratur, 2005
  • Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från artikeln Skatt