Skellefteå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skellefteå kommun
Kommun
Kommunhuset vid stadsparken
Kommunhuset vid stadsparken
Skellefteå vapen.svg
Land  Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Västerbotten
Domsaga Skellefteå domsaga[1]
Läge 64°45′N 20°57′Ö / 64.750°N 20.950°Ö / 64.750; 20.950Koordinater: 64°45′N 20°57′Ö / 64.750°N 20.950°Ö / 64.750; 20.950
Centralort Skellefteå
Areal 7 172,97 km² (2013-01-01)[2]
12:e största (av 290)
 - land 6 802,85 km²
 - vatten 370,12 km²
Folkmängd 72 098 (2014-09-30)[3]
29:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,6 invånare/km²[3][2]
229:e högsta (av 290)
Kommunkod 2482[4]
Skelleftea Municipality in Västerbotten County.png
Webbplats: www.skelleftea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun[2], gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875[5] och Bureå landskommun 1914.

Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå tingsrätts domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skellefteå kommunvapen

Blasonering: I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt.

Vapnet utarbetades inför hundraårsjubileet av Skellefteås stadsblivande och fastställdes av Kungl. Maj:t 1944. Flera av sammanläggningsenheterna hade egna vapen, men man bestämde sig slutligen för att låta registrera stadsvapnet även för den nya kommunen och det skedde 1988.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
71 402
1975
  
72 492
1980
  
74 210
1985
  
74 282
1990
  
75 258
1995
  
75 348
2000
  
72 476
2005
  
71 910
2010
  
71 641
2012
  
71 774
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000.


Geografi[redigera | redigera wikitext]

Större sjöar[redigera | redigera wikitext]

Mindre sjöar[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag: norr till söder[redigera | redigera wikitext]


Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 20 tätorter i Skellefteå kommun:[9]


Nr Tätorter Folkmängd
1 Skellefteå &&&&&&&&&&032775.&&&&&032 775
2 Ursviken &&&&&&&&&&&03977.&&&&&03 977
3 Skelleftehamn &&&&&&&&&&&03184.&&&&&03 184
4 Bureå &&&&&&&&&&&02360.&&&&&02 360
5 Kåge &&&&&&&&&&&02248.&&&&&02 248
6 Bergsbyn &&&&&&&&&&&01780.&&&&&01 780
7 Byske &&&&&&&&&&&01728.&&&&&01 728
8 Burträsk &&&&&&&&&&&01575.&&&&&01 575
9 Boliden &&&&&&&&&&&01566.&&&&&01 566
10 Ersmark &&&&&&&&&&&&0892.&&&&&0892
11 Jörn &&&&&&&&&&&&0797.&&&&&0797
12 Lövånger &&&&&&&&&&&&0761.&&&&&0761
13 Medle &&&&&&&&&&&&0552.&&&&&0552
14 Kusmark &&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
15 Örviken &&&&&&&&&&&&0395.&&&&&0395
16 Södra Bergsbyn och Stackgrönnan &&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393
17 Ostvik &&&&&&&&&&&&0387.&&&&&0387
18 Bygdsiljum &&&&&&&&&&&&0357.&&&&&0357
19 Myckle &&&&&&&&&&&&0355.&&&&&0355
20 Drängsmark &&&&&&&&&&&&0333.&&&&&0333



Politik[redigera | redigera wikitext]

I Skellefteå kommun styr Socialdemokraterna med egen majoritet sedan snart 70 år, med undantag för mandatperioden 200206, då man lutade sig mot Vänsterpartiet och Miljöpartiet.[10]

Mandatfördelning i Skellefteå kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 33 11 11 1 5
33 11 11 5
61 87,5
53
1973 33 17 6 3 6
33 17 6 3 6
65 89,8
55 10
1976 2 33 15 6 3 6
33 15 6 3 6
65 90,2
48 17
1979 2 33 14 7 3 6
33 14 7 3 6
65 90,2
44 21
1982 2 36 13 4 3 7
36 13 4 3 7
65 90,3
44 21
1985 2 36 10 8 3 6
36 10 8 3 6
65 89,2
46 19
1988 2 35 2 10 8 4 4
35 10 8 4 4
65 85,9
45 20
1991 2 34 1 11 6 5 6
34 11 6 5 6
65 86,2
43 22
1994 4 37 3 7 6 3 5
4 37 3 7 6 3 5
65 86,9
36 29
1998 7 34 2 5 8 5 4
7 34 5 8 5 4
65 81,8
33 32
2002 6 32 2 6 10 5 4
6 32 6 10 5 4
65 80,06
35 30
2006 6 35 2 6 8 4 4
6 35 6 8 4 4
65 81,45
31 34
2010 6 33 4 5 8 3 6
6 33 4 5 8 3 6
65 83,77
36 29
2014 6 34 4 2 6 5 2 6
6 34 4 6 5 6
65 84,90
34 31
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Skelleftehamn V 70,67 % 51,35  %
M Centrum N 16,90 % 9,92  %
V Anderstorp Ö 14,38 % 9,16  %
C Burträsk V 26,58 % 8,02  %
FP Brännan-Mobacken 14,75 % 7,72  %
MP Sjungande Dalen 8,66 % 5,49  %
SD Boliden 8,49 % 4,16  %
KD Byske C 11,14 % 3,85  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Kommunägda Skellefteå Kraft är det näst största svenska kraftbolaget efter Vattenfall.
Skellefteå kommuns bussbolag Skelleftebuss AB har bussar som drivs med biogas som produceras i kommunens biogasverk.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Privat sektor med 22 064 av totalt 32 409 personer (2009) dominerar när det gäller andel sysselsatta. Detta motsvarar ca 68 % av alla sysselsatta.[11][12]

Större arbetsgivare Antal anställda Kommentar/Källa
Alimak Hek &&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261
Ascom Network Testing AB &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148
Bergteamet &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
Boliden Mineral AB &&&&&&&&&&&01200.&&&&&01 200 [13]
Campus Skellefteå &&&&&&&&&&&02600.&&&&&02 600 16 företag, 2600 studenter
Coop
Franke Futurum &&&&&&&&&&&&0169.&&&&&0169
ISS Facility Services AB
Kuusakoski Sverige AB
Lövånger Elektronik &&&&&&&&&&&&0173.&&&&&0173
Martinsons såg AB &&&&&&&&&&&&0356.&&&&&0356
Metso Minerals &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 [14]
Skelleftebuss AB &&&&&&&&&&&&0173.&&&&&0173
Skellefteå Kraft &&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0516
Skellefteå kommun &&&&&&&&&&&08475.&&&&&08 475 [15]
Skellefteå lasarett &&&&&&&&&&&01300.&&&&&01 300
Tieto &&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310 [16]
Trelleborg sealing solutions Skellefteå AB &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211
Xzakt
Mindre arbetsgivare Antal anställda Kommentar/Källa
Bilfrakt Bothnia AB &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081
Björkdalsgruvan &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
Försäkringskassan
Nordic Light AB &&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
Norran &&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084
Norrmejerier Burträsk
Nyhléns Hugosons
Nymek AB &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051
Optronic &&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
Plusshus AB &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
Posten
Renfors Åkeri AB &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057
Samhall
Skelleftebostäder AB &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
Skellefteå AIK
Skellefteå Bil AB &&&&&&&&&&&&&092.&&&&&092
Snidex AB &&&&&&&&&&&&&082.&&&&&082
SQS Security Cube Systems &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081
SSC Skellefteå AB &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
Ursviken Technology AB &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Folkhögskolor[redigera | redigera wikitext]

Campus Skellefteå[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Campus Skellefteå


Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun har sex vänorter:[17]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 sida 1 i pdf:en
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  10. ^ Kommunens officiella webbplats
  11. ^ Skellefteå kommun - Näringslivsfakta
  12. ^ Näringslivsregister (2012-07-07)
  13. ^ Skellefteå museum Boliden
  14. ^ Metso Minerals
  15. ^ Regionfakta (2011)
  16. ^ Norran (2012-03-20)
  17. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]