Skellefte älv
| Skellefte älv | |
| Älv | |
| Länder | Sverige |
|---|---|
| Världsdel | Europa |
| Källa | Seldutjåhkå |
| Mynning | Skellefteå |
| Längd | 410 km |
| Avrinningsom. | 11 731 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 162,5 m³/s |
Skellefte älv eller Skellefteälven (fi. Helettijoki) är en av de stora norrlandsälvarna, ca 410 km lång totalt. Avrinningsområdet är 11 731 km²[1] och har ett flöde vid mynningen i Bottenviken på 162,5 m3/s[2]. Den rinner upp i Ikesjaure, Arjeplogs kommun i västra Lappland, och avvattnar de tre stora sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan, strax nedströms den sistnämnda har älven ett flöde av 107 m3/s vid Slagnäs[3]. Nära älvens mynning i havet ligger staden Skellefteå.
Biflöden räknat medströms:
Kraftverk i Skellefteälven[redigera]
Skellefte älv hyser ett flertal vattenkraftverk[4][5][6][7], av vilka de flesta ägs av Skellefteå Kraft AB. Sammanlagd effekt är ca 1 GW och årlig normalproduktion 4241 GWh.
| Kraftverk | Startår | Normal årsprod. (GWh) |
Max. effekt (MW) |
Fallhöjd (m) |
Ägare |
|---|---|---|---|---|---|
| Ringsele | 1986 | 4,3 | 0,85 | - | Skellefteå Kraft |
| Sädva | 1985 | 119 | 31 | 51 | Skellefteå Kraft |
| Rebnis | 1974 | 142 | 64 | 88 | Skellefteå Kraft |
| Sälla | 1920 | 1,2 | 0,15 | - | Arjeplogs Allmänningars Skogsförvaltning |
| Bergnäs | 1989 | 30 | 8 | 06 | Skellefteå Kraft |
| Slagnäs | 1989 (äv. 1936-1952) |
32 | 7 | 05 | Skellefteå Kraft |
| Bastusel | 1969 | 549 | 107 | 77 | Vattenfall AB |
| Grytfors | 1966 | 189 | 31 | 22,5 | Skellefteå Kraft |
| Gallejaur | 1964 | 700 | 219 | 80 | Vattenfall AB |
| Vargfors | 1961 | 440 | 122 | - | Vattenfall AB |
| Rengård | 1970 | 203 | 36 | 19,5 | Skellefteå Kraft |
| Båtfors | 1961 | 201 | 42 | 17 | Skellefteå Kraft |
| Finnfors | 1906 | 237 | 54 | 20,5 | Skellefteå Kraft |
| Granfors | 1948 | 207 | 40 | 18,5 | Skellefteå Kraft |
| Krångfors | 1928 | 350 | 62 | 30 | Skellefteå Kraft |
| Selsfors | 1941 | 265 | 61 | 22 | Skellefteå Kraft |
| Kvistforsen | 1962 | 600 | 140 | 50 | Statkraft Sverige AB |
De fem största sjöarna bildar fyra regleringsmagasin: Sädvajaure (605 milj m3), Rebnisjaure (740 milj m3), Hornavan (753 milj m3) och Storavan-Uddjaur (778 milj m3).[4]
Noter[redigera]
- ^ SMHI, Huvudavrinningsområden
- ^ SMHI - Flödesstatistik för Sveriges vattendrag
- ^ SCB - Tidsserier för totalfosfor, totalkväve och vattenföring i vattendrag 1965–98
- ^ [a b] Skellefteälvens vattenregleringsföretag
- ^ vattenkraft.info
- ^ Idenfors, A., Sandström C., Hanberger A., Öhman M-B., Thunqvist E-L. (2012) När det brister - en studie av dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven. Umeå universitet.
- ^ Vattenfall Produktion Sverige
|
|||||||||||||||||||||||||||||
Denna Västerbottens län-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
