Skevning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skevningen i en kurva kompenserar fordonets sidkrafter.
Olycksdrabbad feldoserad kurva.

Skevning (även dosering eller bankning) kallas en vägbanas lutning i en kurva. Skevning är enkelsidigt tvärfall i en (oftast snäv) kurva. På raksträcka har nyare vägar som regel takformat tvärfall, medan äldre smala vägar ofta har bombering. Tvärfallets huvudsyfte är vattenavrinning, medan skevning dessutom kompenserar fordonens sidkrafter (och därmed behovet av sidfriktion) vid kurvtagning. Feldoserade kurvor har visats vara mycket trafikfarliga[1].

Trafikverket mäter vägars skick (spårdjup, gupp, textur med mera) samt tvärfall / skevning och linjeföring med profilograf-mätbilar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vägar har byggts med bombering både på raksträckor och i kurvor ända sedan antikens dagar. En känd antik väg med bombering är Via Appia Antica. Skevning blev vanligt först på 1930-talet, efter att motoriseringen slagit igenom.

På järnväg[redigera | redigera wikitext]

Även för järnvägar har man lutning i sidled i kurvor. Det kallas rälsförhöjning.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Reducing Health and Safety Risks on Poorly Maintained Rural Roads, Heavy Vehicle Transportation Technology HVTT11 International Symposium, Melbourne 2010

Källor[redigera | redigera wikitext]