Skidvalla
Skidvalla, även valla, är en typ av klister som påföres en skidas undersida för att ge ökat fäste eller glid. Innan specialtillverkade vallor kom användes ofta beck eller tjära. Det finns olika sorters valla, beroende på snötyp, temperatur med mera.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Ett tidigt skriftligt omnämnande av en skidvallsliknande produkt finns i skriften Argentoratensis Lapponiae från 1673. Författaren Johannes Scheffer skriver här att man bör lägga på ett lager beck eller harts under skidorna.
Då man i slutet av 1860-talet började tävla i backhoppning ökade behovet av bra glid och följaktligen även behovet av bra vallor. Många olika produkter testades, bland annat kåda, linolja och vaselin.
1942 inledde företaget Astra forskning kring skidvalla. Man anställde skidåkaren Martin Matsbo som fick undersöka de olika provprodukterna. De dittills använda tjärbaserade vallorna konkurrerades nu ut av syntetiska produkter och 1946 lanserade Astra vallmärket Swix. Vallan tillverkades i tre olika färger beroende på vilken temperatur som rådde. Produkterna mottogs med skepsis, men efter Sveriges framgångar vid vinter-OS i St. Moritz 1948 blev skidvallorna mycket efterfrågade.
Blå Extra[1] är en universalvalla för längdskidåkning. Den lämpar sig bäst för temperaturer mellan –3 °C och –10 °C, även om många motionärer använder den i alla förhållanden förutom klisterföre.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Smältning av vax. -
Applicering av fästvax -
Planing av vaxet. -
Visti, rysk valla för olika temperaturer.
Ingredienser[redigera | redigera wikitext]
Skidvalla består bland annat av:
- paraffin
- olika typer av vax
- högfluorvalla innehåller mikropulver av PTFE (Polytetrafluoreten)
- harts (endast i klistervalla)
Tillverkare (urval)[redigera | redigera wikitext]
Medicinska risker[redigera | redigera wikitext]
Skidvallor kan innehålla giftiga kemikalier, inklusive fluorämnen. Nivåer av perfluorerade karboxylater, speciellt perfluoroktansyra, ökar dramatiskt hos vallare under skidsäsongen. Miljögifter i vallorna ger upphov till irritation i ögon och luftrör. De kan också leda till ett influensalikt tillstånd, som av vallare kallas för fluorfeber. Den som drabbas får ont i kroppen, feber och huvudvärk. Symtom går över efter någon dag. Personer som arbetar som yrkesvallare kan ha upp till 300 gånger högre halter fluorämnen i blodet än den svenska befolkningen i genomsnitt. Det kan i förlängningen leda till olika typer av cancer, leverskador och andra komplikationer.[3][4][5][6]
Internationella Skidförbundet och Svenska Skidförbundet har därför år 2019 fattat ett beslut att från och med säsongen 2023/2024 förbjuda skidvalla som innehåller per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i alla lopp som de sanktionerar, vilket även innefattar alla de lopp som ingår i Vasaloppet.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Swixsport - Blå Extra Arkiverad 13 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Hanslien, Asmund (11 augusti 2010). ”Swix Sport kjøper Toko” (på norska). Gudbrandsdølen Dagningen. https://www.gd.no/nyheter/swix-sport-kjoper-toko/s/1-934610-5218365. Läst 11 mars 2017.
- ^ Anita Pettersson (23 december 2011). ”Se upp med skidvallan!”. Universitetssjukhuset Örebro. Arkiverad från originalet den 1 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120601001533/http://orebroll.se/sv/uso/Forskning/Publicerat/Trycksaker-och-filmer/Vard-och-vetenskap1/Arkiv-Vard-och-Vetenskap/Vard--Vetenskap-2011/Magasinet-Vard--Vetenskap-nr-4-2011/Se-upp-med-skidvallan-/. Läst 22 februari 2013.
- ^ http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/156130?programid=412
- ^ Bertholof Brännström (19 november 2012). ”Valla farlig för proffs på skidor”. Tidningen Arbetarskydd. Arkiverad från originalet den 5 april 2013. https://web.archive.org/web/20130405024918/http://www.arbetarskydd.se/tidningen/article3583924.ece. Läst 22 februari 2013.
- ^ A time trend study of significantly elevated perfluorocarboxylate levels in humans after using fluorinated ski wax., Nilsson H, Kärrman A, Westberg H, Rotander A, van Bavel B, Lindström G. Environ Sci Technol. 2010 Mar 15;44(6):2150-5.
- ^ ”Så testar Vasaloppet för fluorvalla”. SVESKi.com. 2024. https://www.sweski.com/saa-testar-vasaloppet-foer-fluorvalla.6642868-184999.html. Läst 28 februari 2024.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Kemilärarnas resurscentrum, Informationsblad 19, februari 2001
- Vasaloppet – i arkivens spår. Avsnitt på slutet om äldre tiders vallning.
- Löpskidors behandling, riktning och vallning /Larsson, Carl Johan (digitaliserad skrift om vallning från 1918)
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ryd, Yngve; Rassa Johan (2001). Snö: en renskötare berättar. Stockholm: Ordfront. Libris 8373847. ISBN 9173247855
- Ryd, Yngve (2001). ”Johan Rassas känsla för snö”. Provins 2001:3/4,: sid. [31]-[34] : ill. Libris 8410879
- Slut på drömmen om det perfekta glidet?, Understreckare i Svenska Dagbladet den 9 februari 2024 av Isak Lidström.