Skogekär Bergbo

Skogekär Bergbo är en pseudonym för en svensk 1600-talsdiktare.

Vem som låg bakom pseudonymen vet man inte med säkerhet. Uppgifter från slutet av 1600-talet utpekade Gustaf Rosenhane och den uppgiften var allmänt accepterad tills den 1896 ifrågasattes i en uppsats av Henrik Schück. I den litteraturvetenskapliga debatt som följde föreslogs bland andra Gustafs bror Schering Rosenhane som möjlig författare av Johan Nordström. Den uppfattning som så småningom åter blivit den dominerande är att det sannolikt var Gustaf Rosenhane som var Skogekär Bergbo även om det inte går att bevisa slutgiltigt.

Bergbo verkade liksom många av sina samtida, bl.a. Georg Stiernhielm, för en förnyelse av det svenska språket genom att anknyta till den europeiska renässansen och barockens litteratur. Skogekär Bergbos mest kända verk Wenerid, skrivet under 1640-talets senare hälft, i hägn av Kristinahovet, men utgivet först 1680, är till exempel en samling på 101 sonetter i Francesco Petrarcas efterföljd. Även fransmannen Pierre de Ronsard omnämns som ett föredöme i samlingens korta förord.

Om Wenerid och Fyratijo små Wijsor hade tryckts vid deras påstådda tillkomsttid, skulle förmodligen Skogekär Bergbo och inte Stiernhielm ha blivit kallad "den svenska skaldekonstens fader".

Bibliografi

• Thet Swenska Språketz Klagemål (1658. At thet, som sigh borde, icke ährat blifwer.)
• Wenerid (1680. För mehr än trettio åhr sedan skrifwin/ Nu mehra tryckt i Stockholm), nyutgiven med inledning och kommentarer av Lars Burman, (Svenska Vitterhetssamfundet 1993, 2:a tryckningen 1998) ISBN 91-7230-050-7
• Fyratijo små Wijsor (1682. Til Swänska Språketz öfningh / för 30. Åhr sädan skrifwin), återutgiven med inledning och kommentarer av Bertil Sundborg, Sällskapet Bokvännerna, Stockholm, 1955.

Externa länkar

• Litteraturbanken har verk av Skogekär Bergbo.