Skogselefant

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den utdöda arten som levde i Europa, se Elephas antiquus.
Skogselefant
Loxodontacyclotis.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Elefantdjur
Proboscidea
Familj Elefanter
Elephantidae
Släkte Afrikanska elefanter
Loxodonta
Art Skogselefant
L. cyclotis
Vetenskapligt namn
§ Loxodonta cyclotis
Auktor Matschie, 1900
Utbredning
Loxodonta cyclotis map.svg
Hitta fler artiklar om djur med

Skogselefanten (Loxodonta cyclotis) är en art i släktet afrikanska elefanter. Den beskrevs som en egen art år 1900 men kom att räknas som en underart (Loxodonta africana cyclotis) till savannelefanten (då vanligen benämnd afrikansk elefant) under större delen av 1900-talet. Under senare år[när?] har DNA-forskningen emellertid påvisat att det är en fullgod, egen art.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Förutom sin något mindre storlek utmärks skogselefanten av mindre antal tånaglar. Skogselefanten har bara fyra tånaglar vid framfötterna och tre vid bakfötterna. Arten når en mankhöjd upp till 2,1 meter (honor) respektive 2,5 meter (hannar) men vanligen ligger den vid 1,5 meter. Kroppslängden varierar från 3 till 4 meter och vikten ligger mellan 2,7 och 6 ton. Dess öron är också mer avrundade, därför kallas den ibland rundöronelefant.[1][2]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Som namnet antyder förekommer arten i tätare skogar, ofta regnskogar, västra och centrala Afrika. Utbredningsområdet sträcker sig från Senegal till Uganda och är delat i många från varandra skilda regioner.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Skogselefanter av honkön och deras ungar lever i mindre grupper med 2 till 8 individer. Könsmogna hannar lever främst ensamma och uppsöker flocken bara när honan är parningsberedd. Kommunikationen sker med olika läten och med doftmärken. Om flockarna har avgränsade revir är inte helt utredd. Unga elefantkalvar dödas ibland av lejon, hyenor eller andra större rovdjur, annars har de bara människan som fiende.[1]

Arten är växtätare som livnär sig av olika vegetabiliska ämnen beroende på utbredning.[1]

Honor kan para sig hela året men oftast sker parningen under regntiden. Dräktigheten varar i 20 till 24 månader och sedan föds vanligen en enda kalv, sällan tvillingar. Kalven börjar vanligen under första levnadsåret med fast föda men får di i upp till 6,5 år. Könsmognaden infaller efter 11 till 14 år, hannar har sin första lyckade parning några år senare.[1]

För livslängden finns inga ingående studier då skogselefanten hittills betraktades som underart till savannelefanten.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Skogselefantens status som självständig art var länge omstridd men påvisades senare av genetiska undersökningar.[3][4] Enligt studier som utfördes av Harvard Medical School skilde sig skogselefanten från savannelefanten för fem till tre miljoner år sedan.[5] Nyare undersökningar av DNA från olika individer visade resultatet att släktskapsförhållandena i släktet afrikanska elefanter är mera komplex. Individer från västra Afrika visade stora genetiska skillnader såväl till skogselefanten som till savannelefanten.[6]

En dvärgform som hittades i Kongoflodens slättland betecknas av några kryptozoologer som en självständig art, Loxodonta pumilio, i vetenskapliga avhandlingar antas att dessa dvärgformer är skogselefanter som på grund av levnadsförhållanden blev mindre.[7]

Hot och skyddsåtgärder[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra djur som lever i regnskogen hotas arten av skogsavverkningar. I avgränsade områden kan arten gynnas av skogsröjning då den föredrar mera öppna skogar. Skogselefanten jagades tidigare hård för elfenbenets skull och trots förbud förekommer idag tjuvjakt. Skogselefantens artstatus var inte fastställd när den afrikanska elefanten blev upptagen i appendix I av CITES. Därför behövs idag tydligare regler som fastslår att handelsförbudet gäller båda arter, savannelefanten och skogselefanten.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Connor, T. and K. Francl. 2009 Loxodonta cyclotis på Animal Diversity Web (engelska), besökt 24 mars 2011.
  2. ^ [a b] Forest elephant arkive.org (engelska), läst 24 mars 2011.
  3. ^ Nadin Rohland, David Reich, Swapan Mallick, Matthias Meyer, Richard E. Green, Nicholas J. Georgiadis, Alfred L. Roca, Michael Hofreiter (2010). Genomic DNA Sequences from Mastodon and Woolly Mammoth Reveal Deep Speciation of Forest and Savanna Elephants. PLoS Biol band 8. doi:10.1371/journal.pbio.1000564 
  4. ^ Kenine E. Comstock, Nicholas Georgiadis, Jill Pecon-Slattery, Alfred L. Roca, Elaine A. Ostrander, Stephen J. O'Brien, Samuel K. Wasser (2002). Patterns of molecular genetic variation among African elephant populations. Molecular Ecology band 11. Sid. 2489–2498. doi:10.1046/j.1365-294X.2002.01615.x 
  5. ^ Bild der Wissenschaft 3/2011, s. 10: Zwei Elefantenarten (tyska)
  6. ^ R. Debruyne (2005). A case study of apparent conflict between molecular phylogenies: the interrelationships of African elephants. Cladistics band 21. Sid. 31-50. http://socserv.mcmaster.ca/adna/PDF/interrelationships_african_elephant_debruyne_2005.pdf 
  7. ^ Debruyne R, van Holt A, Barriel V & Tassy P (2003). ”Status of the so-called African pygmy elephant (Loxodonta pumilio (NOACK 1906)): phylogeny of cytochrome b and mitochondrial control region sequences”. Comptes Rendus de Biologie "326" (7): ss. 687–69. PMID 14556388.