Skogsindustri
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Skogsindustrin är den industri som förädlar skogsbrukets råvaror. Ett typiskt exempel på en skogsindustrigren är sågverksindustrin som producerar trävaror som brädor och plankor av sågtimmer. Även massa- och pappersindustrin, där massabruk bereder pappersmassa av massaved och pappersbruk gör olika typer av papper av massan, brukar räknas till skogsindustrin. Fristående pappersindustrin använder visserligen inte trä som råmaterial, men en stor del av världens papperstillverkare producerar sin pappersmassa själv.
Den svenska skogsindustrin
Sverige räknas som världens näst största exportör av sågade trävaror, tredje största exportör av massa och fjärde största exportör av papper.
Mer än hälften av virket från de svenska skogarna går till den trämekaniska industrin bland annat för tillverkning av sågade trävaror. Produktionsvärdet i skogs- och träindustrin i Sverige uppgår över 200 miljarder och sysselsätter direkt cirka 58 000 personer. Sysselsättningen minskar, men produktionen ökar något. Skogsindustrin är en av Sveriges viktigare näringsgrenar då den svarar för cirka 10-12 procent av industrin produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning. Skogsindustrin står även för cirka 12 procent av Sveriges varuexport. Handeln med skogs- och träindustriprodukter ger Sverige ett exportöverskott. Skogsindustrin återfinns ofta lokaliserad till orter där just den industrin är den dominerande arbetsgivaren. Den största mottagaren av svensk export är Tyskland.
Kort om skogsindustrin
Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar sysselsättning i hela landet.[1] Med sin naturliga råvara spelar skogsindustrin också en nyckelroll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Till skogsindustrin räknas företag inom massa- och pappersindustrin samt den trämekaniska industrin[1].
Skogens resurser
Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull: växande skogar binder koldioxid och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd[1]. Skogsindustrins produkter kan ersätta fossilbaserade material [1]. Trävaror, papper, förpackningsmaterial, hygienpapper är traditionella produkter men skogsindustrin är även den största producenten och användaren av biobränslen i Sverige [1]. Branschen producerar el av biobränslen och levererar fjärrvärme till de kommunala näten [1]. Några företag har investerat i vindkraftverk [1].
Det vanligaste metoden är trakthyggesbruk, där virkesuttaget sker genom gallringar och slutavverkningar då merparten av träden tas ner och ersätts med planterade plantor, sådd eller naturlig föryngring .
Företagsstruktur
Den svenska skogsindustrin domineras av ett fåtal börsnoterade koncerner som i regel bedriver massa- och papperstillverkning samt sågverksverksamhet. Ofta äger företagen även stora arealer skogsmark, som kompletteras med lokala inköp av rundvirke från privata skogsägare, virkeshandlare samt med centrala byten och köp de stora bolagen emellan och i viss mån även av import, speciellt från Ryssland och Baltikum. De stora svenska skogsbolagen är Billerud Korsnäs, Holmen, Stora Enso, Sveaskog, SCA och Södra Skogsägarna.
På massa- och papperssidan har strukturrationalisering gått så långt att endast någon enstaka privatägd aktör återstår, medan det fortfarande, åtminstone i vissa delar av södra Sverige, finns många mindre privatsågar.
Ett alternativ för landets privata skogsägare är att leverera sitt timmer och sin massaved till den kooperativa skogsägarföreningen. Skogsägarföreningarna i Sverige domineras av fyra föreningar men en tydligen geografisk indelning, där den största till antalet medlemmar, Södra Skogsägarna är verksamma främst Götaland, följt av Mellanskog i Svealand, och Norrskog i södra norrland och Norra skogsägarna i norra Norrland. LRF Skogsägarna är skogsägarföreningarnas centralorganisation.
Sveaskog (tidigare Assi Domän och Domänverket), som äger den största andelen av statens skogar intar en särställning. Företaget är den största ägaren av skogsmark i Sverige och levererar virke till både andra skogsindustriföretag och egna förädlingsindustrier.
Kritik mot skogsindustrin
Det har funnits kritik mot skogsindustrins storskalighet under lång tid. Stora kalhyggen breder numera ut sig i stora delar av landet, och den naturliga skogen har ersatts av artfattiga trädplantager. När generaldirektören Herman Sundqvist för Skogsstyrelsen sade (våren 2016) att det inte finns kalhyggen i Sverige längre, samlade ideella krafter in bilder för att motbevisa tesen. Skogsbrukets påstådda klimatnytta bestrids av forskare[2] och även av en särskilt webbsida i ämnet[3].
Se även
Källor
- Skogsindustri i Nationalencyklopedins nätupplaga.
Noter
- ^ [a b c d e f g] Skogsindustriernas faktasamling Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ””Landsbygdsministern har fel – kalhyggen inte klimatsmarta” - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 30 maj 2012. http://www.dn.se/debatt/landsbygdsministern-har-fel-kalhyggen-inte-klimatsmarta/. Läst 1 februari 2017.
- ^ ”Klimatet och skogen - hur hänger de ihop?” (på svenska). Klimatet och Skogen. http://klimatetochskogen.nu. Läst 1 februari 2017.
Vidare läsning
- Sweden as producer of wood goods, pulp, paper, tar, and other forest products.. Stockholm: Sv. teknologfören:s förlag. 1920. Libris 1659353. http://runeberg.org/woodpulp