Skogslämmel
| Skogslämmel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
Skogslämmel i Finland
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
| Underfamilj | Sorkar Arvicolinae |
| Tribus | Lämlar Lemmini |
| Släkte | Myopus Miller, 1910 |
| Art | Skogslämmel M. schisticolor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Myopus schisticolor | |
| Auktor | Lilljeborg, 1844 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Skogslämmel (Myopus schisticolor) är en art i underfamiljen sorkar, som beskrevs för första gången 1844 av William Lilljeborg.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Kroppens längd är omkring 8 till 11,5 centimeter och väger mellan 20 och 40 gram. Den korta svansen, omkring 1 till 2 centimeter lång, syns, i likhet med de små öronen, knappast utanför pälsen. Pälsen är mörkt blågrå med något ljusare undersida, och har på bakre delen av ryggen en rödbrun fläck som misstänks vara säte för en doftkörtel.
Honan har 4 spenar, men skiljer sig inte storleksmässigt från hanen.
Utbredning [redigera]
Denna art lever huvudsakligen i norra Asien. I Europa finns den i norra Ryssland fram till Kamtjatka i öst, i större delen av Finland utom väst- och sydkusten, i Sverige i Norrland utom den nordvästligaste delen samt i Norge från Oslo upp genom Østerdalen.
Lämlarna bebor fuktiga granskogar med mycket mossa. År med rik tillgång på skogslämlar kan man även finna den i andra, mossrika biotoper. Under sommaren hittar man dessa djur även vid myrar.
Levnadssätt [redigera]
Skogslämmeln är aktiv under natten och skapar långa öppna gångar i mossa. Boet är klotformigt och placeras i mossa eller annan undervegetation. Mossor är den dominerande födan, och den skapar karakteristiska, kalätna fläckar i mosstäcket. Den äter även annan föda, som gräs, fräkenväxter och blad av lingon, annat bärris och vide.
Fortplantning [redigera]
Skogslämmeln fortplantar sig åtminstone under maj till augusti, men denna tid kan utsträckas och fortplantning kan även ske under vintern. Honan föder efter en dräktighetstid på 21 till 28 dygn 2 till 9 (vanligtvis 3 till 5) ungar. Efter 3 veckor är ett ungdjur självständigt. En hona kan få ungar upp till 4 gånger per år (årshonor dock högst 2).
Förutom honor som föder ungar med en jämn könsfördelning, finns det vissa som bara föder feminin avkomma, och andra som föder ungar med en övervikt av honor, vilket leder till förekomsten av år med upp till 70% feminina ungdjur.
Hot [redigera]
I Skandinavien minskar populationen på grund av förstörelsen av artens levnadsområde.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Myopus schisticolor på IUCN:s rödlista, auktor: Henttonen, H. 2008, besökt 15 januari 2009.
Webbkällor [redigera]
Tryckta källor [redigera]
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-933262-9
- B. Jensen 1994. Nordens däggdjur ISBN 91-46-16576-2
