Skogssvin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skogssvin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Skogssvin
Skogssvin
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Suina
Familj Svindjur
Suidae
Släkte Hylochoerus
Art Skogssvin
H. meinertzhageni
Vetenskapligt namn
§ Hylochoerus meinertzhageni
Auktor Thomas, 1904
Utbredning
Utbredningsområde enligt IUCN
Utbredningsområde enligt IUCN
Hitta fler artiklar om djur med

Skogssvin (Hylochoerus meinertzhageni) är en art i familjen svindjur och den enda arten i sitt släkte. Djuret lever i centrala och västra Afrika.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Skogssvinet är den största arten i familjen svindjur. Den når en kroppslängd mellan 130 och 210 centimeter, en mankhöjd mellan 75 och 110 centimeter och en vikt mellan 130 och 275 kilogram. Den östra populationen är i genomsnitt större än den västra. Dessutom är hanar större än honor. Den svarta, långa och grova pälsen saknas delvis hos gamla individer. Påfallande är det stora huvudet med den runda skivan runt näshålorna. Hörntänderna är kraftiga men kortare än hos vårtsvinet.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Artens utbredningsområde ligger i Afrika från Guinea till Tanzania. Det finns tre från varandra skilda underarter längs ekvatorn. Den västra underarten förekommer från Guinea till Ghana, det centralafrikaniska skogssvinet från Kamerun till Kongo-Brazzaville och den östra underarten i ett större område från Kongo-Kinshasa till Etiopien och Tanzania. Habitatet utgörs av tropisk regnskog och i sällsynta fall av savann med några träd och buskar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Skogssvin lever i grupper som vanligtvis består av en hane, en till fyra honor och deras ungar. Revirets storlek går upp till 10 kvadratkilometer men reviren är inte tydligt avgränsade från varandra. Hanarna försvarar gruppen mot konkurrenter och fiender och strider även mot leoparder, hyenor och ibland till och med mot människor. Mellan olika hanar förekommer strider om rätten att leda en grupp. Under striden slår de med huvudena mot varandra och det händer ibland att den ena individens skallben bryts.

Angående aktiviteten finns olika uppgifter. Några forskare hävdar att skogssvin är aktiva på dagen medan andra skriver att arten är aktiv under gryningen och den tidiga natten.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Skogssvin livnär sig nästan uteslutande av växtdelar. De äter sötgräs, örter och unga växtskott samt blad av vissa buskar. I motsats till andra svindjur gräver de inte efter rötter.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Efter dräktigheten som varar i ungefär fem månader föder honan två till fyra ungdjur. Före förlossningen bygger honan ett tillhåll och cirka en vecka efteråt ansluter hon sig tillsammans med sina ungar till gruppen. Efter ungefär nio veckor sluter honan att ge di. Ungdjur är könsmogna efter cirka 18 månader.

Skogssvin och människor[redigera | redigera wikitext]

Skogssvinet upptäcktes jämförelsevis sent av vetenskapliga forskare. Arten beskrevs så sent som 1904 av den brittiska zoologen Oldfield Thomas. Idag är skogssvinets utbredningsområde delat i olika regioner. Hotet utgörs huvudsakligen av jakt och förstöring av artens habitat. Allmänt räknas arten inte som hotad, men den västra underarten, H. m. ivoriensis, listas av IUCN som hotad.

På grund av att de ibland attackerar människor beskrivs skogssvin som hotfulla i folktron i de länder som utgör djurets utbredningsområde.

I filmen Hannibal av Ridley Scott bestämmer en av Dr. Lecters motståndare att han skulle ätas av skogssvin efter tillfångatagandet. I den ursprungliga romanen förekommer däremot muterade tamsvin.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999. ISBN 0-8018-5789-9

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hylochoerus meinertzhageniIUCN:s rödlista, auktor: d'Huart, J.P. & Klingel, H. 2008, besökt 30 november 2009.