Skolattack
Skolattack är våldsdåd som äger rum vid en skola. Det benämns även skolskjutning (från engelskans school shooting) om skjutvapen används eller skolmassaker om många människor blir dödade[1]. Skolmassakrer innefattar vanligen skjutvapen. De flesta skolmassakrer har skett i USA men även i andra länder såsom Kanada, Tyskland, Israel, Finland och Nigeria.
Skolmassakern i Bath i delstaten Michigan den 18 maj 1927 är den skolmassaker i USA som krävt flest liv: 45 människor döda. Den fick ingen snabb uppföljare, som andra skolmassakrer fått. Då var medierapporteringen mindre och det har påståtts att presumtiva förövare kan inspireras till skolmassakrer, liksom andra våldsdåd, av medierapporteringen.[enligt vem?] Den mest uppmärksammade skolmassakern är Columbine-massakern som skedde i Jefferson County nära Littleton i Colorado den 20 april 1999 som namngav, och delvis skildrades, i den vapenkritiska dokumentären Bowling for Columbine.
Runt mitten till slutet av 2006 drabbades USA av en våg av skottdraman vid skolor.
Skolattacker i Sverige
- Skottdramat i Kungälv, 1 dödad (4 mars 1961). Den 17-årige Conry Andersson sköt omkring 15 skott in bland eleverna på en skoldans i Kungälvs läroverk, sedermera högstadieskolan Thorildskolan. Sju ungdomar skadades, varav den 18-årige Per Håkan Altvall så allvarligt att han senare avled.
- Knivmordet på Svartedalsskolan i Göteborg, 1 dödad (13 december 1979). En 39-årig tillsynslärare knivhöggs till döds av en berusad 15-åring då han skulle avvisa denne från skolan.[2][3]
- Mordet på en 16-årig pojke på Bromma gymnasium (18 januari 2001).[4]
- Knivdådet på Västermalms gymnasium i Sundsvall, 1 dödad (25 oktober 2001). En elev knivskar två klasskamrater och hade för avsikt att skada fler. En flicka dog.[5]
- Malmö, ingen dödad (2004). En planerad attack mot en skola kunde stoppas och den misstänkte 16-åringen som planerade att massakrera klasskamrater kunde gripas.[6]
- Mordet på Fuat Deniz på Örebro universitet (december 2007).
- Skolattacken i Trollhättan (22 oktober 2015), 4 dödade inklusive gärningsmannen. Attacken var ett hatbrott mot invandrare och ägde rum på grundskolan Kronan. En 21-årig man attackerade mörkhyad skolpersonal och elever med ett svärd och en kniv. En elevassistent dödades på plats och en elev och en lärare avled senare på sjukhus på grund av sina skador. Gärningsmannen blev skjuten av polisen och avled.
Rutiner och utbildning
Efter flera skolskjutningar i andra länder har den svenska polismyndigheten infört nya rutiner, inspirerade av den kanadensiska metoden active shooter protocol (skjutning pågår), som går ut på att snabbt lokalisera, konfrontera och minimera skadeutfallet.[7][8][9] Nya fortbildningsplaner antogs 2005 och 2012 varefter poliser började utbildas i de nya rutinerna med mer verklighetsnära övningar.[10]
Kända skolmassakrer och skolattacker - ej Sverige (urval)
- Bath School-massakern, 45 dödade (1927)
- Århusmassakern, 3 dödade (1994)
- Dunblanemassakern, 17 dödade (1996)
- Jonesboro-massakern, 5 dödade (1998)
- Skottdramat på Thurston High, 2 dödade (1998)
- Columbinemassakern, 13 dödade (1999)
- Erfurtmassakern, 16 dödade (2002)
- Red Lake-massakern, 7 dödade (2005)
- Skottdramat på Dawson College, 1 dödad (2006)
- Skottdramat på West Nickel Mines School, 6 dödade (mot amisher, 2 oktober 2006)
- Skolmassakern på Virginia Tech, 32 dödade (2007)
- Massakern på Jokelaskolan, 8 dödade (2007)
- Skolmassakern i Kauhajoki, 11 dödade (2008)
- Skolmassakern i Winnenden, 16 dödade (2009)
- Massakern i Newtown, 27 dödade (2012)
Filmer om skolmassakrer
- Klass, film från 2007 av Ilmar Raag
- Dawn Anna, film från 2005 av Arliss Howard
- Elephant, av Gus Van Sant, som vann guldpalmen i Cannes 2003 för filmen.
- Zero Day, film från 2003 av Ben Coccio
- Bang, Bang, You're Dead, film från 2002 av Guy Ferland
- Duck! The Carbine High Massacre, film från 1999 av William Hellfire och Joey Smack
- Heart of America, film från 2002 av Uwe Boll
- Bowling for Columbine, film från 2002 av Michael Moore
Se även
Referenser
Fotnoter
- ^ massaker i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Riksdagens protokoll 1979/80:53 (13-14 december 1979)
- ^ Maja Nilsson (24 oktober 2015). ”"Glöm inte skolattacken 1979"”. Strömstads Tidning. http://m.stromstadstidning.se/nyheter/nyheter/1.4407426--glom-inte-skolattacken-1979-/. Läst 29 oktober 2015.
- ^ David Isaksson, Mordet i Bromma gymnasium 2001, ur "handbok i kriskommunikation", Kristberedskapsmyndigheten 2006
- ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10234917.ab
- ^ http://www.sydsvenskan.se/malmo/16-aring-planerade-skolmassaker/
- ^ http://www.expressen.se/nyheter/dokument/sa-forbereder-sig-svenska-poliser-infor-hotet-om-skolskjutningar/
- ^ http://www.expressen.se/kronikorer/britta-svensson/britta-svensson-hur-stoppar-man-en-massmordare/
- ^ http://www.svenskatal.se/20111003-magnus-ranstorp-aldri-mer-22-juli/
- ^ Björklund, Andreas. ”Poliser tränas för skolattacker”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/poliser-tranas-for-skolattacker. Läst 6 november 2015. Publicerat den 6 november 2015..