Skolmat
Skolmat är mat, vanligen lunch men ibland också mellanmål, som serveras i en skola. Sådan mat finns i många länder, men Sverige och Finland är unika i det att den fria grundskolematen är lagstadgad.
Innehåll |
[redigera] Sverige
Skolmat har i Sverige serverats sedan 1940-talet, och förekommer inom förskola, grundskola eller gymnasieskola. Ofta avses bara den mat som serveras i grundskolor när begreppet skolmat används.
Ibland har skolmaten, med rätt eller orätt, rykte om sig att vara osmaklig. Orsakerna kan vara den måttliga budget skolorna har per elev eller att den ibland tillagas på en plats och sedan varmhålls en längre tid före serveringen. Enligt skollagen från 1997 är kommunerna skyldiga att servera avgiftfri mat till elever på grundskolan (men inte i gymnasieskolan), men några specificerade krav finns inte och kvaliteten på maten kan variera kraftigt mellan olika skolor och kommuner. För att kunna garantera en hög näringsmässig kvalitet på skolmaten har Livsmedelsverket fått riksdagens uppdrag att till år 2007 ta fram riktlinjer för skolmat.
Stora skolor har som regel egna skolkök medan små skolor i allmänhet inte har resurser att själva laga mat. Fryst eller färdiglagad mat transporteras då ut till skolorna, där enbart uppvärmning eller återuppvärmning sker. Även i de "riktiga" skolköken är bruket av halvfabrikat utbrett. En anställd i ett skolkök har den officiella benämningen skolmåltidsbiträde, men går populärt under beteckningen "mattant" eller "bambatant". De brukar använda särskilda arbetskläder, som inkluderar förkläde och kökssnibb.
Skolmaten serveras och äts vanligtvis i en skolmatsal. I Göteborgsområdet och trakten kring Kiruna förekommer bamba som benämning på skolmatsalen.[1]
Fram till 1990-talet serverades i regel bara ett lunchalternativ i skolorna. Senare blev det vanligare med en alternativ varmrätt och/eller filmjölk. Under 2000-talet serverar många skolor alltid minst två rätter, varav minst en vegetarisk rätt.
[redigera] Exempel på svenska skolmatsmenyer
| 1956 | |
|---|---|
| Måndag | Risgrynsgröt med mjölk och grovt bröd. |
| Tisdag | Köttbullar, sås, potatis och råsallad. |
| Onsdag | Stekta fiskbullar med potatis. |
| Torsdag | Griljerad fläskkorv med sås och potatis. |
| Fredag | Pölsa. |
| Lördag | Plommonkräm med mjölk och rågbulle med ost. |
| 1966 | |
|---|---|
| Måndag | Blodkorv med lingon och glass till efterrätt. |
| Tisdag | Stekt fläsk med bruna bönor och en halv apelsin. |
| Onsdag | Stekta fiskpanetter med stuvad spenat och potatis. |
| Torsdag | Rotmos med köttkorv och senap. |
| Fredag | Kalv med dillsås, potatis och tomat. |
| Lördag | Fruktris med mjölk och frukostfranska. |
| 1974 | |
|---|---|
| Måndag | Köttfärssås med spagetti, äppeljuice. |
| Tisdag | Grillat kycklinglår med sås, ris, isbergssallad med gurka. |
| Onsdag | Stekt strömmingsflundra med potatismos och rivna morötter. |
| Torsdag | Ärtsoppa med fläsktärningar och senap, grov smörgås och äpple. |
| Fredag | Korv Stroganoff med ris och råkostsallad. |
| 1985 | |
|---|---|
| Måndag | Oxjärpar med sås och potatis, råkost. |
| Tisdag | Chili con carne med ris. |
| Onsdag | Ugnsstekt fisk med mandeltäcke och potatis. |
| Torsdag | Moussaka och pizzasallad. |
| Fredag | Chop suey med ris. |
| 1996 | |
|---|---|
| Måndag | Små potatisbullar, alt. filmjölk. |
| Tisdag | Bakad potatis med tillbehör. |
| Onsdag | Himmelsk köttfärsröra. |
| Torsdag | Fransk dragonfisk. |
| Fredag | Orientalisk köttgryta. |
[redigera] Litteratur
- Berit Halling, Tommy Jacobson, Gerhard Nordlund (1990). Skollunchen: igår, idag, imorgon. Stockholm: LRF, ISBN 91-36-02973-4
Tidningen: Restaurang och storhushåll, 2003
[redigera] Externa länkar
[redigera] Källor
- ^ ”Lingvistbloggen (med dialektkarta)”. Avdelningen för allmän språkvetenskap inom Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 27 juni 2011. http://lingvistbloggen.ling.su.se/?p=1085. Läst 1 november 2011.
