Skolmat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svensk skollunch (vegetarisk vecka)

Skolmat är mat, vanligen lunch men ibland också mellanmål, som serveras i en skola. Sådan mat finns i många länder, men Sverige och Finland är unika i det att den fria grundskolematen är lagstadgad [1]. I andra skolor tar eleverna ofta med sig matlåda hemifrån som äts i skolan.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Skolmåltid i Sorsele i slutet av 1970-talet.

Skolmat förekom i olika former lokalt redan under slutet av 1800-talet. Enskilda skolor, kommuner eller organisationer (till exempel Röda Korset) kunde vara tidiga med att servera skolmat där man så ansåg att det behövdes. Det var dock först i början av 1900-talet som skolmat på allvar började diskuteras som en del av skolans ansvar[2]. I takt med ökad snabb urbanisering och utökning av skolplikten kom lärare och skolläkare i kontakt med många av Sveriges unga. Man började då i större grad oroa sig för näringsstandarden bland barnen och förslag på att skolorna kunde fylla en viktig roll för barnens utveckling genom att tillhandahålla ett ordentligt mål mat om dagen lades fram. Storstäderna och de norrländska kommunerna/skoldistrikten var tidiga med att tillhandahålla skolmat till eleverna i större skala.

Först under 1930-talet började skolmat diskuteras på allvar i Sverige. Arbetarrörelsens styrka och oron för det minskade antal nyfödda barn bidrog till att fler blev övertygade om att något borde göras. Befolkningskommissionen som leds av Gunnar Myrdal rekommenderar skolmat som en av många åtgärder i den statliga utredningen Betänkande i näringsfrågan (1938:6)[3] som syftar till att minska kostnaden för flerbarnsfamiljer, höja näringsstandarden i befolkningen och indirekt uppmuntra till att fler skaffar barn. Från och med 1938 kan kommunerna/skoldistrikten söka statsbidrag för att anordna skolmat för sina elever. I början av 1940-talet har runt 13 procent av Sveriges grundskoleelever skolmat. Den stora förändringen kommer 1946 då regeringen lägger en proposition om att alla kommuner kommer att få statsbidrag om de bara uppfyller de krav som ställs i kungörelsen (1946:553)[4]. Statsbidragen är utformade så att de flesta kommuner får mer än 50 procent av sina direkta kostnader täckta. Det går också att söka statsbidrag för inventariekostnader i samband med att skolmat introduceras. Villkoren i kungörelsen innebär bland annat att alla elever i grundskolan oavsett behov ska få skolmat gratis.

De följande åren börjar fler och fler kommuner med skolmat.

Skolmaten idag[redigera | redigera wikitext]

Skolmat förekommer inom förskola, grundskola eller gymnasieskola. Ofta avses bara den mat som serveras i grundskolor när begreppet skolmat används.

Enligt skollagen från 1997 är kommunerna skyldiga att servera avgiftfri mat till elever på grundskolan [5] (men inte i gymnasieskolan), men några specificerade krav finns inte och kvaliteten på maten kan variera kraftigt mellan olika skolor och kommuner.

För att kunna garantera en hög näringsmässig kvalitet på skolmaten har Livsmedelsverket fått riksdagens uppdrag att till år 2007 ta fram riktlinjer för skolmat.

Stora skolor har som regel egna kök, medan små skolor i allmänhet inte har resurser att själva laga mat. Fryst eller färdiglagad mat transporteras då ut till skolorna, där enbart uppvärmning eller återuppvärmning sker. Även i de "riktiga" skolköken är bruket av halvfabrikat utbrett. En anställd i ett skolkök har den officiella benämningen skolmåltidsbiträde, men går populärt under beteckningen "mattant" eller "bambatant". De brukar använda särskilda arbetskläder, som inkluderar förkläde och kökssnibb.

Skolmaten serveras och äts vanligtvis i en skolmatsal. I Göteborgsområdet och trakten kring Kiruna förekommer "bamba" som benämning på skolmatsalen.[6]

Fram till 1990-talet serverades i regel bara ett lunchalternativ i skolorna. Därefter blev det vanligare med en alternativ varmrätt och/eller filmjölk med flingor/müsli. Under 2000-talet serverar många skolor alltid minst två rätter, varav minst en vegetarisk rätt.

Kritik, begränsningar och förslag till förbättringar[redigera | redigera wikitext]

Ibland har skolmaten rykte om sig att vara osmaklig och näringsfattig. En del menar att en orsak är den begränsade budget skolorna har per elev, medan andra talar om att det inte har någon större betydelse och att det går att laga nyttig skolmat som smakar bra utan att maten behöver bli speciellt mycket dyrare.[7] Förslag som presenterats för att höja kvalitén på skolmaten och inställningen till den är att maten tillagas från grunden i skolan, att råvarorna håller hög kvalitet och helst är närproducerade (med hänsyn till exempelvis miljöpåverkan), elevinflytande, engagerad skolmåltidspersonal samt lugn och trygg miljö i skolmatsalen. Detta togs bland annat upp i programmet Matakuten som sändes i TV4 hösten 2008. I programmet framkom att upphandlingar förhindrar kommunens möjligheter till att beställa från olika leverantörer, något som kan begränsa tillgången till råvaror. Upphandlingarna ger möjlighet till beställningar av giftfri och glutenfri mat men medför att det inte kan ställas krav på att maten ska vara lokalt odlad, eftersom det diskriminerar företag som ligger längre bort.[8] Offentliga upphandlingar bygger på EU-direktiv och det är svårt att snabbt få till en förändring.[8] En annan begränsning som uppmärksammades i TV-programmet var att främst mindre skolor inte hade skolkök som var utformade för tillagning av skolmat, utan endast hade uppvärmningsmöjlighet. Personalen nämnde även stress i arbetet som ett problem, något som antogs kunna minskas genom att personalen börjar arbeta tidigare på morgonen. För att öka elevernas inflytande fick eleverna bland annat ge förslag på maträtter och hjälpa till i skolköket.

Exempel på svenska skolmatsmenyer[redigera | redigera wikitext]

1956
Måndag Risgrynsgröt med mjölk och grovt bröd.
Tisdag Köttbullar, sås, potatis och råsallad.
Onsdag Stekta fiskbullar med potatis.
Torsdag Griljerad fläskkorv med sås och potatis.
Fredag Pölsa.
Lördag Plommonkräm med mjölk och rågbulle med ost.


1966
Måndag Blodkorv med lingon och glass till efterrätt.
Tisdag Stekt fläsk med bruna bönor och en halv apelsin.
Onsdag Stekta fiskpanetter med stuvad spenat och potatis.
Torsdag Rotmos med köttkorv och senap.
Fredag Kalvkött med dillsås, potatis och tomat.
Lördag Fruktris med mjölk och frukostfranska.


1974
Måndag Köttfärssås med spaghetti, äppeljuice.
Tisdag Grillat kycklinglår med sås, ris, isbergssallad med gurka.
Onsdag Stekt strömmingsflundra med potatismos och rivna morötter.
Torsdag Ärtsoppa med fläsktärningar och senap, grov smörgås och äpple.
Fredag Korv Stroganoff med ris och råkostsallad.


1985
Måndag Oxjärpar med sås och potatis, råkost.
Tisdag Chili con carne med ris.
Onsdag Ugnsstekt fisk med mandeltäcke och potatis.
Torsdag Moussaka och pizzasallad.
Fredag Chop suey med ris.


1996
Måndag Små potatisbullar, alt. filmjölk.
Tisdag Bakad potatis med tillbehör.
Onsdag Himmelsk köttfärsröra.
Torsdag Fransk dragonfisk.
Fredag Orientalisk köttgryta.


2012
Måndag Kyckling Tikka Masala med ris Smörbönsgryta med ris
Tisdag Stekt sillflundra/sej pannett med potatismos och kall citron- & honungsyoghurt Spaghetti med quornfärssås
Onsdag Spaghetti och köttfärssås Broccoli- & fetaostgratäng med kokt potatis
Torsdag Fusilli pasta med skink- & ostsås och röd linssallad Tomat- & linsgratinerad selleri med kokt potatis
Fredag Potatis- & purjolökssoppa, med fullkornsbröd och leverpastej/linspastej Bulgur med rostade kikärter och fetaostcreme

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

I Frankrike får skolmatsavgiften inte överstiga kommunens självkostnad och avgiften skall nedsättas om det krävs på grund av familjens inkomst och storlek. Måltidsingridienserna kostar ungefär € 1,50 per barn och dag. Hela måltidskostnaden är ungefär € 5,00 av vilket normalinkomsttagarna (bägge föräldrarna arbetar) betalar hälften.[9]

Exempel på franska skolmatsmenyer[redigera | redigera wikitext]

Förskola och lågstadium 2013
Fyradagarsvecka
Förrätt Huvudrätt Efterrätt/Ost Frukt
Måndag Sallad Grillad pärlhönsklubba med friterade grönsaker Chokladmousse Äpple
Tisdag - Lammcouscous Getost Apelsin
Torsdag Paté Fiskfilé med hollandaisesås och potatis Yoghurt naturell Kiwi
Fredag Taboulé Ostomelett och ratatouille Fransk ost från Lorraine Äppelkaka
Källa [10]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Brasilien[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Japan[redigera | redigera wikitext]

Sydkorea[redigera | redigera wikitext]

USA[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.childrensfoodtrust.org.uk/assets/research-reports/school_food_in18countries.pdf
  2. ^ Gullberg, Eva. Det välnärda barnet. https://biblioteket.stockholm.se/titel/103237. Läst 2015-05-02 
  3. ^ ”Betänkande i näringsfrågan avgivet av Befolkningskommissionen”. weburn.kb.se. 1938. Arkiverad från originalet. http://weburn.kb.se/metadata/799/SOU_1378799.htm. Läst 2015-05-02. 
  4. ^ Ebba Virgin. ”LIBRIS - Skolmåltider - förr och nu /”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/453912?vw=full. Läst 2015-05-02. 
  5. ^ http://sweden.se/society/education-in-sweden/
  6. ^ ”Lingvistbloggen (med dialektkarta)”. Avdelningen för allmän språkvetenskap inom Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 27 juni 2011. http://lingvistbloggen.ling.su.se/?p=1085. Läst 1 november 2011. 
  7. ^ Bergkvist, Pär (13 oktober 2013). ”Bra skolmat handlar inte om pengar”. GP. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2126420-bra-skolmat-handlar-inte-om-pengar. Läst 30 augusti 2014. 
  8. ^ [a b] Så går en upphandling av skolmat till”. Hallands Nyheter. 10 februari 2010. http://hn.se/nyheter/falkenberg/1.728940-sa-gar-en-upphandling-av-skolmat-till. Läst 30 augusti 2014. 
  9. ^ The Guardian 2005: School meals around the world 2013-11-27.
  10. ^ Les menus en maternelle et en primaire 2013-11-27

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Berit Halling, Tommy Jacobson, Gerhard Nordlund (1990). Skollunchen: igår, idag, imorgon. Stockholm: LRF, ISBN 91-36-02973-4
  • Tidningen: Restaurang och storhushåll, 2003

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]