Skopje

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 42°0′N 21°26′Ö / 42.000°N 21.433°Ö / 42.000; 21.433
Skopje
Huvudstad
Stone Bridge at Night 01.jpg
Flag of Skopje.png
Flagga
Coat of arms of Skopje.svg
Stadsvapen
Land  Makedonien
Höjdläge 240 m ö.h.
Koordinater 42°0′N 21°26′Ö / 42.000°N 21.433°Ö / 42.000; 21.433
Area 1 854 km²
Folkmängd 506 926 (2007)
Befolkningstäthet 273 invånare/km²
Borgmästare Koce Trajanovski
Macedonia location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: http://skopje.gov.mk

Skopje (makedonsk kyrillisk skrift: Скопје) är huvudstad i Makedonien och hade 2002 drygt 510 000 invånare, vilket är ca en tredjedel av Republiken Makedoniens befolkning. Staden är politiskt, kulturellt, ekonomiskt och akademiskt centrum i landet.

Skopjeområdet har varit bebott sedan åtminstone 4000 år före Kristus. Lämningar efter Neolitiska byggnader har hittats nära den gamla fästningen Kale som höjer sig över det moderna citycentret. Skopje är känt från romartiden under namnet Scupi. Staden utvecklades fort efter andra världskriget, en trend som avbröts 26 juli 1963 då staden råkade ut för en kraftig jordbävning. Cirka 80% av stadens bebyggelse raserades och mer än 1 000 människor omkom. Idag är Skopje en modern stad med många monument från stadens förflutna.

Skopje X48.JPG

Staden är belägen vid floden Vardar, cirka 20 kilometer från statsgränsen till Serbien och ca 30 km från statsgränsen till Bulgarien, har livsmedels-, kemi-, textil- och metallindustri. Vidare ligger Skopje i ett område med omfattande tobaksodling och fungerar som ett centrum däri.

Stadens befolkning är etniskt diversifierad, även om majoriteten är etniska makedonier som utgör cirka 66,75 procent av befolkningen (338,358 i antal). Den andra största etniska gruppen är albaner (103,899 i antal och 20,49 i procent), andra etniska folkgrupper är romer, serber, turkar, bosniaker och vlacher. Folkräkningen bojkottades dock av många etniska albaner eftersom det fanns olika åsikter om vilka som skulle räknas. I den närbelägna byn Nerezi är den berömda kyrkan St. Panteleimon belägen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Olika namn har använts för Skopje genom tiderna beroende på historiska omständigheter. Det gamla namnet Scupi är av latinskt ursprung. Skopje kallas Скопље/Skoplje på serbokroatiska, Shkupialbanska, Üsküpturkiska, Σκόπια på grekiska, Skopiespanska och Скопьеryska. Sedan 1945 det officiella namnet är Skopje och med makedonska alfabetet transkriberas det Скопје.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området där Skopje ligger har varit bebott sedan åtminstone 4000 år före Kristus. Lämningar av neolitiska bosättningar har hittats nära den gamla fästningen Kale i centrala Skopje. De tidigaste identifierbara människor som hade bott i dalen där Skopje ligger är folkstammen Triballi. Området beboddes senare av Paeonierna, men under det tredje århundradet erövrades Skopje med omgivningen av Dardarerna och ingick i Dardanien, som senare föll under bysantiskt styre.

Fästningen Kale i Skopje

Efter att ha blivit en del av det bysantiska riket, Skopje blev ett viktigt regionalt handelscentrum. Den bysantiske kejsaren Justinianus I föddes i den dåvarande staden Tauresium (dagens by Taor), cirka 20 km sydöst om dagens Skopje. Efter att Skopje nästan helt förstördes av en jordbävning år 483 e.Kr. byggde Justinian upp en ny stad nära hans födelseort Tauresium och Bederiana. Skopje blev en blomstrande bosättning, men drabbades av en kraftig nedgång efter att en annan jordbävning slog till mot området i slutet av 1000-talet. I byn Nerezi, i närheten av staden, är kyrkan St. Panteleimon belägen. Den är känd för sina välbevarade bysantinska fresker från 1100-talet. Vissa forskare tror att freskerna är bevis att renässansen föddes i kyrkan, eftersom figurerna är realistiska, inte statiska och visar känslor, något som åstadkommits i Italien 150 år senare.

Kristi begråtande, fresk i kyrkan St. Panteleimon

Efter att ha erövrat vissa delar av Balkanhalvön, de osmanska turkarna erövrade staden 1392. Skopje befriades 520 år senare, den 25:e oktober 1912, för att sedan falla under serbiskt styre. Skopje stannade kvar under serbyskt styre fram till 1915, då under första världskriget staden ockuperades av kungariket Bulgarien. År 1918 ingick staden i kungariket Jugoslavien fram till 1941. Efter andra världskriget befriades Skopje 1944 och blev huvudstaden för den Socialistiska republiken Makedonien, inom Jugoslavien, fram till 1991.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Skopje ligger i den administrativa regionen Skopje, i norra Makedonien, mitt i Balkan, ungefär halvvägs mellan Belgrad och Aten. Floden Vardar, som har sin källa nära staden Gostivar, rinner genom staden och fortsätter söderut, passerar gränsen mellan Makedonien och Grekland och rinner ut i Egeiska havet. Skopje täcker en yta av omkring 23 km från öst till väst, och 9 km från norr till söder. Staden ligger på en höjd av 225 meter över havet. Huvudstadens totala yta är 1,854 km². Den konstgjorda sjön Matka ligger 15km från stadens centrum och är ett populärt resemål bland skopjebor. Området är hem för många endemiska växt- och djurarter, bland annat 77 arter av fjärilar. I sjön finns undervattensgrotan Vrelo, som med maxdjup på över 203 meter är en av Europas djupaste. Skopje är omgiven av berget Vodno i söder och berget Skopska Crna Gora i norr.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Skopje är en separat administrativ enhet och är indelad i 10 kommuner: Centar (Центар), Gazi Baba (Гази Баба), Aerodrom

Map of Skopje.svg

(Аеродром), Cair (Чаир), Kisela Voda (Кисела Вода), Butel (Бутел), Suto Orizari (Шуто Оризари), Karpos (Карпош), Gorce Petrov (Ѓорче Петров) och Saraj (Сарај).

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Skopje är landets folkrikaste stad. Vid folkräkningen 2002 hade Skopje 506 926 invånare. Enligt en inofficiell uppskattning från 2006 bor 668 518 personer i Skopje. Staden har en befolkningstäthet med 360,6 invånare per km², vilket är en betydligt lägre siffra jämfört med andra europeiska huvudstäder, såsom Belgrad (3651 invånare per km²), London (4700 invånare per km²) och Paris (20 433 invånare per km²). Makedonierna utgör den största etniska gruppen med 338 358 invånare, eller 66,75% av befolkningen. Näst störst etnisk grupp är albanerna med 103 851 invånare, eller 20,45% av befolkningen. Romerna är den tredje största etniska gruppen och utgör 4,63% av befolkningen, med 23 475 invånare. Huvudstaden har också en minoritet som består av serber, vilken med 14 298 invånare utgör 2,82% av Skopjes befolkning. Andra etniska grupper är turkar, bosniaker och vlacher.

Fram till mitten av 1900-talet var Skopje en relativt liten stad. Dess status som Makedoniens huvudstad inom Jugoslavien bidrog till en snabb industrialisering av Skopje och en stor befolkningstillväxt. År 1948 bodde endast 9,6% av landets befolkning i staden, men fram till år 1994 hade den siffran ökat till 25%. Jordbävningen år 1963 som ödelade 80% av staden och dödade omkring 1000 människor ledde till en stor befolkningstillväxt efter stadens snabbt återuppbyggande. År 1948 hade Skopje 102 600 invånare, men hade över 400 000 invånare 1981.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Skopje har ett inlandsklimat. Årsmedeltemperaturen ligger på ca 13,5 grader. Somrarna är långa och heta, medan vintrarna är korta och relativt kalla. Snöfall är vanligt under vintern, men snöstormar är sällsynta. Under sommarmånaderna ligger temperaturen vanligtvis över 31 °C och inte sällan överstiger 40 °C. Under våren och hösten ligger temperaturen på omkring 15 till 24 °C. Under vintermånaderna ligger temeperaturen på omkring 6 °C, men nattetid faller den under nollstrecket och ibland till -10 °C.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1990-talet har Skopjes roll som en viktig knutpunkt i sydöstra Europa ökat. Staden är belägen vid korsningen av två viktiga europeiska transportkorridorer, nämligen transportkorridoren 8 (öst-väst) och transportkorridoren 10 (norr-söder). Skopjes enda internationella flygplats, “Alexander den store“, är belägen i Petrovec kommun, ca 22km från stadens centrum. Det turkiska bolaget TAV har investerat 200 000 000 € för att renovera och utbygga flygplatsen. “Alexander den store“ flygplatsen förbinder Skopje med Amsterdam, Belgrad, Berlin, Budapest, Bryssel, Düsseldorf, Göteborg, Hamburg, Istanbul, Ljubljana, London, Malmö, Podgorica, Prag, Rom, Sofia, Stockholm, Wien, Zagreb och Zürich. Europavägen E75 som börjar i Vardø i Norge och slutar i Sitia på Kreta i Grekland passerar österut om Skopje och ansluter staden med större delen av Europa.

Kollektivtrafiken har en betydande roll i transporten och består av bussar. Regelbundna linjer förbinder de olika stadsdelarna. År 2011 ersattes de gamla bussarna med nya, främst av dubbeldäckartyp. Dubbeldäckarna i Skopje har retro utseende, för att likna de klassiska dubbeldäckare som användes förre jordbävningen 1963. Förutom dubbeldäckar, finns det också vanliga enplans lokaltraffikbussar. Skopjes stadsfullmäktige planerar att bygga spårvagnssystem i huvudstaden.

Skopje arbetar för att skapa och stärka cykelkulturen i staden. Projektet “Skopje hyr cykel“ lanserades 2010 med över 200 hyrcyklar som skopjebor och turister kan hyra på olika stationer i stadsrummet.

Centraltorget
Triumfbågen i Skopje

Högre utbildning[redigera | redigera wikitext]

97,5% av skopjeborna är läs- och skrivkunniga. I staden finns flera institutioner för högre utbildning. Det största och det äldsta universitetet är Sankt Kyrillos och Methodios universitetet, som grundades 1949. Universitetet består av 23 fakulteter och 10 instituter. Sedan Makedoniens självständighet har nya, framförallt privata universitet öppnats, såsom det Europeiska universitetet, FON universitetet och American University College. År 2008 fanns sammanlagt 21 universitet i Skopje.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Skopje är huvudcentrum för Makedoniens kulturella liv och har många kulturrelaterade byggnader. Skopje jazzfestivalen har hållits årligen i staden sedan 1981. Festivalen är en del av det europeiska jazznätverket. Ray Charles, Tito Puente, Gotan Project, Ali Di Meola, Youssou N'Dour har alla upträtt på jazzfestivalen. En annan viktig kulturevanemang är blues- och soufestivalen, som är en relativt ny fesival med framträdanden från bland andra Larry Coryell, Mick Taylor & the All-Stars Blues Band, Candy Dulfer & Funky Stuff, João Bosco, The Temptations och Phil Guy. Operakvällarna som äger rum i maj månad varje år sedan 1972 har för uppdrag att främja opera bland invånarna. Genom tiderna har artister från 50 länder världen över upträtt på scenen. Young Open Theater Festival, som äger rum i slutet av september varje år, organiserades för första gången av kulturcentrumet för barn och unga i Skopje 1976.

Arenan Fillip II
Arkeologiska museet
Vy mot gamla stan

Sport[redigera | redigera wikitext]

Som Makedoniens största stad har Skopje ett flertal sportanläggningar. Staden har tre stora simbassänger, varav två med olympiska mått. I staden finns också många fotbollsarenor. Den största arenan, nationalarenan Fillip II har plats för 32 580 besökare och uppfyller FIFA:s standarder. Sportcentrumet Boris Trajkovski invigdes 2008 och är en modern och funktionell idrottsanläggning för bl.a. handboll, basket och ishockey. Sportcentrumet har stått värd för många konserter. Skopje var värd för Europamästerskapet i handboll för damer 2008 tillsammans med staden Ohrid.

Moder Teresas minneshus

Personer från Skopje[redigera | redigera wikitext]

Bland de personer med anknytning till Skopje finns:

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Skopje är vänort med:

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]