Skotten i Sarajevo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ärkehertig Franz Ferdinand
Ärkehertigens bil
Attentatet ägde rum vid huset i vänster bildkant
Princip arresteras.

Skotten i Sarajevo avser de skott med vilka serben Gavrilo Princip, på uppdrag av den serbiska nationalistiska organisationen Svarta handen, dödade ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru Sophie von Chotek den 28 juni 1914 i Sarajevo. Händelsen utlöste den så kallade svarta veckan som följdes av utbrottet av första världskriget.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Bosnien och Hercegovina hade varit en osmansk provins fram till 1878 då Berlinkongressen bestämde att Österrike-Ungern skulle "besätta och förvalta" området. 1908 annekterades provinsen formellt av Österrike-Ungern. Detta sågs med missnöje av serbiska nationalister som ville att provinsen skulle bli en del av Serbien. Den 28 juni 1914 vistades Österrike-Ungerns tronarvinge, Franz Ferdinand på besök i Bosnien och Hercegovinas huvudstad Sarajevo. Franz Ferdinands avsikt var att förbättra levnadsförhållandena för slaverna i kejsardömet. Han ville att ungrare, tysktalande och slaver skulle ha samma rättigheter. Den Serbiska nationalistiska organisationen, Svarta handen arbetade effektivt för ett Storserbien. De såg Franz Ferdinands idé som ett hot då de fruktade att många slaver skulle nöja sig med jämställdheten i Österrike-Ungern och inte längre kämpa för självständighet. Därför organiserade Svarta handen mordet på Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek i Sarajevo när de var på besök. [2]

Skotten[redigera | redigera wikitext]

En serbisk nationalist vid namn Gavrilo Princip hade tagit sig till Sarajevo där han mötte sex andra konspiratörer. En major i serbiska armén och medgrundare av Svarta handen, Voja Tankosić, lät utrusta dem med fyra pistoler, sex bomber och varsin giftkapsel med kaliumcyanid.

Den 28 juni 1914 anlände ärkehertig Franz Ferdinand med sin gravida hustru Sophie von Chotek till Sarajevo via tåg. De satte sig i en bil som stod uppställd utanför järnvägsstationen och färden genom staden började. Det fanns ingen egentlig bevakning, bara en påminnelse till stadens poliser att hålla ögonen öppna och att de som fanns längs färdvägen skulle se till att inget hände. Ärkehertigen och hans fru färdades i en öppen bil i låg fart genom staden. Princip och hans kamrater kände till de bristfälliga säkerhetsåtgärderna och placerade ut sig på olika platser längs färdvägen.

Den förste person som bilen passerade var en serb som anslutit sig till konspiratörerna, men han tvekade och gjorde inget försök - det fanns ju sex till längs vägen.

När bilen körde över en bro rusade en man fram - vid namn Nedeljko Cabrinovic och kastade en bomb. Bomben dunsade mot bilen och rullade ner på gatan, där den exploderade och skadade några åskådare samt en militär.[3]

Cabrinovic svalde en giftkapsel och slängde sig i floden, men några åskådare hoppade efter och drog upp honom ur det grunda vattnet - mannen dog inte, giftet var antingen för gammalt eller för svagt; han kräktes bara på vägen till fängelset.

Ärkehertigparets bilfärd fortsatte till rådhuset, där borgmästaren tog emot och välkomnade gästerna. Ferdinand avbröt honom med: "Vad tjänar era tal till? Jag kommer till Sarajevo i fred och någon kastar en bomb på mig! Detta är skandalöst!" Man beslöt sig för att åka till sjukhuset och hälsa på de som skadats av bomben, och man skulle köra snabbt längs floden för att inte ge några fler lönnmördare en chans. Men ingen hade informerat chauffören Leopold Lojka om att färdvägen skulle ändras, så denne svängde av misstag in på Franz Joseph-gatan, där Princip befann sig av en ren slump. Bilen bromsade in för att vända tillbaka, och Princip drog fram sin pistol och två skott brann av. Det första i Sophies buk, det andra i Franz hals. Sophie svimmade och Franz skrek:

"Sophie! Sophie! Dö inte! Lev för barnens skull!" Greve Franz von Harrach frågade om han hade ont men han svarade bara: "Det är ingenting."[4] Bägge dog innan de kom till sjukhuset.

Princip svalde liksom Cabrionic en självmordskapsel, men även nu var giftet för svagt. Innan han hann skjuta sig så hade någon kastat sig över honom och tvingat honom att släppa pistolen.

Han fördes till ungdomspsyk och dömdes på grund av sin ringa ålder till 20 års tukthus. Det var inte tillåtet att avrätta personer under tjugo år i Österrike-Ungern på den här tiden, och det återstod knappt en månad till Princips 20-årsdag. Han avled 1918 i fängelset i Theresienstadt.

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Österrike-Ungern misstänkte att Serbien låg bakom mordet och ställde 23 juli ett ultimatum där man bland annat krävde österrikisk medverkan i polisutredningen av mordet inne i Serbien. Österrike-Ungern fick Tysklands stöd i konflikten. Efter att Serbien inte accepterade alla Österrike-Ungerns krav förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien den 28 juli 1914. Skotten i Sarajevo inledde en tidsperiod som kallas svarta veckan. Till följd av en komplicerad serie europeiska militärallianser ledde detta till att konflikten vidgades till en global konflikt: Första världskriget. Efter den svarta veckan satte första världskriget igång. Man brukar därför säga att skotten i Sarajevo var det som utlöste kriget. [5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ivansson, Elisabeth; Tordai, Mattias (2008). ”Första världskriget”. i Holmgren, Lennart. Historia - ämnesboken. 2. Ljubljana, Slovenien: Liber. sid. 268. ISBN 978-91-21-20401-6 
  2. ^ Sarajevo, June 28, 1914 The Assassination of Archduke Franz Ferdinand The World War I Document Archive, "Samband Historia" av Niklas Ericsson och Magnus Hansson, http://www.ne.se/enkel/skotten-i-sarajevo/, http://www.levandehistoria.se/node/4695?page=0%2C1
  3. ^ Ponting, Clive (2002). Tretton dagar. Prisma. sid. 20 
  4. ^ Assassination of Archduke Ferdinand, 1914 EyeWitness to History
  5. ^ "Samband Historia" av Niklas Ericsson och Magnus Hansson, http://www.ne.se/enkel/skotten-i-sarajevo, http://www.alltomhistoria.se/artiklar/sarajevo-1914