Skurup
| Skurup | |
| Tätort Centralort | |
 Skurups station
| |
| Slogan: When in Europe, don't miss Skurup. | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Skurups kommun |
| Koordinater | 55°29′N 13°30′Ö / 55.483°N 13.500°Ö |
| Area | |
| - tätort | 578 hektar |
| Folkmängd | |
| - tätort | 8 040 (2015)[1] |
| - kommun | 16 861 (2023) |
| - storstadsområde | 773 630 (2023[2]) del av Stor-Malmö |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 13,91 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 274 XX |
| Riktnummer | 0411 |
| Tätortskod | T3684 |
| Geonames | 2677025 |
  Skurups läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Skurup | |
Skurup är en tätort och centralort i Skurups kommun i Skåne län.
Tätorten är ett typiskt järnvägssamhälle som vuxit fram vid järnvägen mellan Malmö och Ystad under industrialismens barndom.
Bebyggelsen består till stor del av enfamiljshus och villor, men har även några områden med flerfamiljshus i 1-4 plan.
Historia
Skurup uppstod som kyrkby i Skurups socken och Mariakyrkan, Skurups kyrka byggdes i Skurups by på 1100-talet. Tidigt fanns en medeltida borg som revs när Svaneholms slott byggdes 1530. Byn var sedan underställd godsägaren på Svaneholm. På 1790-talet införde Rutger Macklean enskiftet, varvid byns gårdar splittrades.
Skurups stationssamhälle utvecklades mycket snabbt kring stationen och Femkorset efter att Malmö-Ystads järnväg (MYJ), även kallad "Grevebanan", öppnats år 1874. Efterhand ökade näringsverksamheten med bl.a. tegelbruk, mejeri och tillverkning av jordbruksredskap.
Administrativa tillhörigheter
Skurup var och är kyrkby i Skurups socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Skurups landskommun där Skurups municipalsamhälle inrättades 1 juni 1895. Municipalsamhället med kringområde utbröts 1914 ur landskommunen och bildade Skurups köping. Köpingskommunen införlivade 1949 Skurups socken/landskommun och utökades ytterligare 1952, varefter samhällets bebyggelse bara utgjorde en mindre del av kommunen yta. Köpingen uppgick 1971 i Skurups kommun med Skurup som centralort.[3]
I kyrkligt hänseende har Skurup alltid hört till Skurups församling.[4]
Orten ingick till 1878 i Vemmenhögs tingslag, därefter till 1967 i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads häraders tingslag och sedan till 1971 i Ystads domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Skurup i Ystads domsaga.[5]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Skurup 1900–2015[6][1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 983 | † | ||
| 1960 | 3 328 | |||
| 1965 | 3 562 | |||
| 1970 | 3 911 | |||
| 1975 | 5 070 | |||
| 1980 | 5 965 | |||
| 1990 | 6 507 | 427 | ||
| 1995 | 6 654 | 435 | ||
| 2000 | 6 615 | 436 | ||
| 2005 | 6 978 | 448 | ||
| 2010 | 7 565 | 477 | ||
| 2015 | 8 040 | 578 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Kommunikationer
E65 passerar strax norr om Skurup. Länsväg 102 till Veberöd och vägar till Skivarp och Västra Vemmenhög gör att Skurup har goda kommunikationer för biltrafik. En kringfart väster om samhället byggdes 2005.
Järnvägen mellan Malmö och Ystad elektrifierades 1996, och det finns även direktförbindelse till Köpenhamn.
Sturups flygplats går att nå på 15 minuter med bil.
Näringsliv
Många av tätortens invånare pendlar till Malmö, Lund och Köpenhamn.
De större företagen, Skanem, Lidbergs Grafiska,Postpac och Algots Bröd, sysslar med tryckeri- och förpackningsverksamhet. Huvuddelen av Skurups kommuns service- och affärsutbud finns samlat i Skurup.
Utbildning
I tätorten finns fyra skolor med låg- och mellanstadium och två högstadieskolor. Skurups folkhögskola har bland annat musikutbildning, journalistutbildning och filmutbildning.
Sport
Skurups bågskytteklubb grundades 1950.
Se även
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
| ||||||||||||||||
