Skyddad identitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Skyddad identitet är en metod för att skydda personer som är utsatta för ett konkret och allvarligt hot. ”Skyddade personuppgifter” är en samlingsrubrik som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter.

Uppgifter inom folkbokföringsverksamheten är i regel offentliga enligt 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen[1]. Sekretess gäller om det av särskild anledning kan antas att en person eller någon närstående kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut[2]. Skatteverket gick den 2 april 2008 ut med ett pressmeddelande[3] där man uppgav att över 11 000 personer lever idag med skyddade personuppgifter. 60 procent är kvinnor som hotas av män.

  • Sekretessmarkering innebär att personuppgifterna "mörkas" genom att en varningssignal sätts i folkbokföringsdatabasen. Skatteverket beslutar om sekretessmarkering men polis eller social myndighet bör lämna intyg. Omprövning sker i regel varje år. Namnet får bara lämnas ut efter noggrann prövning. Sekretessmarkeringen motsvarar i princip den hemligstämpling som, enligt offentlighets- och sekretesslagen, kan åsättas en allmän handling.[4]
  • Kvarskrivning innebär att när en person flyttar, så förblir denne fortfarande skriven på sin gamla adress och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen. Skatteverket beslutar och beslutet gäller i treårsperioder. Omständigheterna ska motsvara de som står i lagen om besöksförbud[4].
  • Fingerade personuppgifter innebär att personen får en helt ny identitet (nytt namn och personnummer). Detta bereds av Rikspolisstyrelsen och beslutas av Stockholms tingsrätt. Kopplingen mellan identiteterna finns bara hos Rikspolisstyrelsen. Detta är det enda sättet att få nytt personnummer. Varje år kommer omkring 40 ansökningar och på 16 år har cirka 50 ärenden godkänts. I de allra flesta fallen är det kvinnor som får fingerad identitet. Personerna står då under mycket allvarliga hot, till exempel när det är fråga om hedersrelaterat våld[5].
  • Särskilt personskydd - Vittnesskydd. Rikskriminalpolisen utreder detta oftast i samband med fall av grov brottslighet. Vittnena kan själva ansöka om nytt namn och/eller kvarskrivning[5].

Antal svenskar med skyddade uppgifter[6]:

  • 1993 - 4700 personer
  • 2003 - 9082 personer
  • 2007 - 11000 personer
  • 2008 - 11500 personer
  • 2009 - 13000 personer

De personer som får skyddad identitet får ofta problem med myndigheter och offentlig service. De som är sekretessmarkerade, eller kvarskrivna i en annan kommun än de bor, får problem att få kommunala bidrag och barn får svårt att få plats i förskola med mera.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/2009:400#K22P1
  2. ^ Skatteverket: Information om skyddade personuppgifter
  3. ^ Skatteverket: Pressmeddelande 2008-04-02
  4. ^ [a b] Bodin, Anna (15 mars 2008). ”Allt fler lever med skyddad identitet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/allt-fler-lever-med-skyddad-identitet. 
  5. ^ [a b] Nordin, Hanna (5 augusti 2007). ”Skyddad identitet allt vanligare”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.185254-skyddad-identitet-allt-vanligare. 
  6. ^ Nylund, Sarah (18 mars 2009). ”13 000 svenskar lever i det dolda”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/sverige/13-000-svenskar-lever-i-det-dolda/.