Skylab

Skylab
NSSDC-ID	1973-027A
Land	USA
Anrop	Skylab
Besättning	3 st
Antal besökare	9 st
Bemannad	171 dagar
I omloppsbana	2 249 dagar
Återinträde	11 juli 1979 16:37:00 UTC nära Perth, Australien
Uppskjutning
Raket	Saturn V
Uppskjutningsramp	Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida
Uppskjutning	14 maj 1973 17:30:00 UTC
Mått
Längd	25,1 m
Diameter	6,6 m
Bredd	17,0 m
Höjd	11,1 m
Massa	77 088 kg
Omloppsbanans egenskaper
Banlutning	50°
Apoapsis	442 km
Periapsis	434 km
Varv	34 981 st

Skylab var en amerikansk rymdstation och laboratorium. Den skickades upp 14 maj 1973 och var bemannad i totalt 171 dagar och 13 timmar av tre olika tremannalag. Den 11 juli 1979 återinträdde den i jordatmosfären och större delen brann upp över Indiska oceanen. Vissa delar föll ner i det glest befolkade västra Australien.

Konstruktion

Skylab var USA:s första bemannade rymdstation, byggd av S-IVB-steget till en Saturn IB-raket (Skylab 1). Stegets bränsletank hade byggts om till utrymmen för besättningen. På nedervåningen fanns sjukvårdsrum, sovutrymmen och toalett- och tvättrum. På våningen ovanför låg själva arbetsutrymmena, med laboratorium och panel för att manövrera solobservatoriet.

På utsidan av stationen fanns stora solfångare, vilka var hopfällda under uppskjutningen. Längst fram i arbetsutrymmet fanns en luftsluss och dockningsmodulen för de Apollo farkoster som förde besättningarna till och från stationen. Ovanpå stationen fanns det s.k. Apolloteleskopet (ATM) avsett för solobservationer, och som kom att användas för att studera kometen Kohoutek.

Den totala trycksatta volymen var cirka 368 m³, med Apollo farkost dockad.

Vatten, mat och kläder för alla nio besättningsmedlemmar fanns ombord redan vid uppskjutningen av Skylab 1, förpackat i speciella containrar.

Uppskjutningen

Då rymdstationen den 14 maj 1973 skickades upp i omloppsbana med hjälp av en tvåstegs Saturn V-raket var den obemannad. 63 sekunder efter starten slets en del av stationens skyddssköld av och slet loss en av dess två solpaneler. Det visade sig att även den andra solpanelen skadats under uppskjutningen. Som tur var solobservatoriet utrustat med fyra egna solpaneler och man kunde ta hjälp av dessa för att försörja själva stationen med ström. Dock producerade dessa alldeles för lite ström och stationen hade problem med att hålla temperaturen nere.

Skylabs räddning

Den 25 maj lyfte den första besättningen i sin apolloraket. Efter att de ankommit till Skylab gjordes det en rundflygning för att inspektera dess skador, och man kunde konstatera att en solpanel saknades helt medan den andra kilats fast av en del från skölden som lossnat under uppskjutningen. Efter att man ordnat ett problem med dockningsmekanismen kunde man till sist docka apollokapseln med Skylab.

En av de första sakerna de fick göra var att fälla ut ett slags parasoll för att få ner temperaturen. Den 7 juni gjorde två av astronauterna en 3,5 timmar lång rymdpromenad för att få loss den kvarvarande solpanelen så den skulle kunna fällas ut och utföra vad den var avsedd för.

Med den extra eltillförseln kunde besättningen äntligen påbörja sina egentliga uppgifter.

Livet ombord på Skylab

Dagarna ombord på rymdstationen började kl. 6 (Houstontid) och pågick till 10-tiden på kvällen. Det första astronauterna skulle göra om morgonen var att kontrollera telexmaskinen om det kommit några nya order för den aktuella dagen från rymdkontrollen. Sedan var det dags att göra sin morgontoalett, väga sig och äta frukost.

Efter frukost var det dags att börja arbeta, man turades om att vara på de olika arbetsstationerna ombord. Ena dagen fick man agera försökskanin, nästa fick man vara den som utförde experiment på någon av sina kollegor och den tredje fick man kanske sköta observatoriet.

Mellan 8 och 10 på kvällen hade man fritid och fick göra vad man ville. Ofta satt man bara och tittade ut genom fönstret eller så fortsatte man arbeta med något experiment.

Skylabs slut

Efter att den sista besättningen lämnat Skylab tidigt 1974 var det tänkt att stationen skulle fortsätta cirkulera runt jorden fram till början av 1980-talet, någon gång under 1979 skulle man sedan skicka upp en rymdfärja som skulle knuffa Skylab till en högre bana, men rymdfärjeprogrammet blev försenat. Dessutom ökade solaktiviteten vilket ledde till att jordens atmosfär expanderade och Skylabs bana sjönk snabbare än beräknat. Den 11 juli 1979 störtade stationen.

Skylab i omloppsbana runt jorden

Besättningen på Skylab 2 avnjuter en tyngdlös måltid

De olika Skylab-uppdragen

Skylab 1 var uppskjutningen av själva rymdstationen
Uppdrag	Från	Till	Total tid	Varv runt jorden	Besättning	Forskningsuppgifter
Skylab 2	24 maj 1973	28 juni 1973	28 dagar, 50 minuter	404 st	Charles Conrad Paul J. Weitz Joseph P. Kerwin	Solobservationer Jordfotografering Biomedicinska experiment
Skylab 3	28 juli 1973	25 september 1973	49 dagar, 11 timmar	858 st	Alan Bean Jack R. Lousma Owen K. Garriott	Biologiska experiment Rymdmedicin Solfysik Astrofysik Jordobservationer Teknologi
Skylab 4	16 november 1973	8 februari 1974	84 dagar, 1 timme	1 214 st	Gerald P. Carr William R. Pogue Edward G. Gibson	Biologiska experiment Rymdmedicin Solfysik Astrofysik Jordobservationer Teknologi