Släpvagn

Från Wikipedia
Version från den 29 juli 2017 kl. 16.28 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 2 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5beta))

Släpvagn eller släp är en vagn - ett ej motoriserat fordon på hjul, avsett att dras efter ett motoriserat fordon. Mellan Släpvagn och dragande fordon har man en draganordning. Släpvagnen är vanligen ett transportmedel avsett för väg - vägtrafikfordon. Om släpet saknar fjädring eller inte är avsett för att transportera gods kan det vara ett efterfordon (ibland kallat 30-släp). Släpvagn kan även utgöra en spårvagn och kan i vissa fall avse transport i vild mark.

Släpvagn på vägen

Dolly

En släpvagn avsedd för vägtrafik är försedd med gummidäck och dras av ett dragfordon, exempelvis en personbil, lastbil eller buss.

Olika typer av släpvagnar:

  • Egentlig släpvagn. Har minst två axlar (en i varje ände). Utövar en relativt liten vertikal belastning på bilens draginrättning.
  • Släpkärra. En sådan har en eller två axlar placerade ungefär på mitten, och utövar en större vertikal belastning på bilens draginrättning. (Exempelvis husvagnar fungerar enligt denna princip) Kallas ofta "Jigg" när den sitter efter en tung lastbil.
  • Semitrailer (påhängsvagn). Avsedd att dras av speciell dragbil ("semitrailerdragare"). Är inte ett egentligt släp utan klassas i en egen klass: påhängsvagn. Semitrailern dras av en trailerdragare (en lastbil med vändskiva), alternativt hänger man den på en dolly och drar den efter en vanlig lastbil.
  • Dolly. Är utrustad med en kopplingsanordning (vändskiva) så den kan fungera som en styraxel till en semitrailer så att denna fungerar som en egentlig släpvagn. När dollyn dras utan påhängsvagn räknas den som släpkärra.

Svenska regler för släpvagnar

Den gula rektangulära reflexen med röd kant ska sitta på alla släpvagnar med totalvikt över 3,5 ton.

Högsta tillåtna hastighet för bromsad släpvagn är 80 km/h. Obromsad släpvagn får köras i högst 80 km/h om släpvagnens totalvikt inte överstiger bilens halva tjänstevikt, eller om släpvagnen är olastad och dess tjänstevikt inte överstiger bilens halva tjänstevikt. Högsta tillåtna hastighet för obromsad släpvagn är i övriga fall 40 km/h.[1]

Har man körkort för personbil (behörighet B) får man dra följande bromsade släp med personbil eller lätt lastbil som dragfordon:

  • Om släpets totalvikt inte överstiger 750 kg
  • Om släpet har en högre totalvikt än 750 kg, under förutsättning att släpets och bilens sammanlagda totalvikter inte överstiger 3500 kg
  • (Kravet att släpets totalvikt inte får överstiga bilens tjänstevikt togs bort 19 januari 2013)

För att få dra tyngre släp än de som nämns ovan (med personbil eller lätt lastbil) gäller följande[2]:

  • Om släpets och dragfordonets sammanlagda totalvikter inte överstiger 4250 kg krävs utökad B-behörighet, s.k. B.96
  • Om släpets och dragfordonets sammanlagda totalvikter överstiger 4250 kg, krävs BE-behörighet. Släpets totalvikt får inte överstiga 3500 kg.
    • Körkort med behörighet BE som är utfärdat före den 19 januari 2013 ger fortsatt rätt att dra släp oavsett vikt.
  • Om fler än ett släp ska dras krävs BE-behörighet. Släpens sammanlagda totalvikt får inte överstiga 3500 kg.


I vissa fall kan en bil dra flera släpvagnar. Så är till exempel fallet när en semitrailer kopplas till en dolly, som i sin tur dras av en lastbil. En annan tänkbar kombination är dragbil + semitrailer + släpkärra. En sådan fordonskombination får i Sverige, under vissa omständigheter, vara 25,25 meter lång. Krav finns att kombinationen inte får ha mer än två ledpunkter om hastigheten skall överstiga 40 km/h.

Semitrailers får en ökad betydelse eftersom de lätt kan lastas över till järnväg vid längre transportsträckor. Se järnvägsstation.

Släpvagn i spårbunden trafik

Veteranspårvagn med tillkopplad släpvagn. (Norrmalmstorg, Stockholm)

spårvägar och tunnelbanor samt i motorvagnståg på järnväg förekommer släpvagnar, alltså vagnar utan motorer.

De första släpvagnarna var ofta gamla hästspårvagnar, som blev över när spårvägen elektrifierades. Modernare släpvagnar är ofta utförda i stort sett som motorvagnar av motsvarande årgång, men utan motorer och förarplatser. Elektrisk ström och ibland tryckluft överförs till släpvagnen genom ledningar från motorvagnen.

En släpvagn med förarplats kallas vanligen för manövervagn.

Se även

Källor

  1. ^ Transportstyrelsen.se (2009-05-19) Släpvagn & husvagn / Hur fort får du köra? Arkiverad 1 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 oktober 2009
  2. ^ Transportstyrelsen Har du rätt körkort? Arkiverad 9 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 augusti 2014