Slöjstjärt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Slöjstjärt är en avelsform av guldfisken som har avlats fram på missbildningar. Den har dubbla stjärtfenor och kompaktare kroppsbyggnad. För att en slöjstjärt ska räknas som rasriktig ska stjärtfenorna vara lika långa som kroppens längd, bukfenorna ska vara förlängda och ryggfenan motsvara 3/4 av kroppens längd. Eftersom slöjstjärten är en framavlad fisk är den mycket känsligare än sin stamfader och är därför ingen lämplig dammfisk. Det är också en myt att man kan ha slöjstjärtar i skålar, detta är snarare djurplågeri. Då den är så känslig, behöver den syrerikt vatten med stabila pH-värden för att inte drabbas av sjukdomar. Den rekommenderade volymen per 10 cm-fisk är cirka 60 liter.

Slöjstjärtar måste utfodras med bra guldfiskfoder i form av pellets eftersom de också är extremt känsliga för höga proteinmängder. Fryst foder som till exempel mygglarver är ofta mycket populärt.

Slöjstjärtar trivs bäst tillsammans och bör hållas i en grupp på minst 5 individer; det är dock viktigt, som tidigare nämnts, att fiskarna har cirka 20 liter var av den totala akvarievolymen. Inredningen i akvariet bör vara anpassad efter dessa lite klumpiga fiskars sätt att leva. Lavastenar är till exempel inget att rekommendera eftersom de långa stjärtfenorna kan fastna och rivas sönder. Växterna bör vara lite kraftigare och tåliga, så att de inte är så lätta att tugga sönder eller dra upp. Slöjstjärtar sover oftast i grupp på botten, det är därför lämpligt att ha en strömfri plats, exempelvis bakom en sten eller liknande, där fisken kan vila upp sig.

Vattentemperaturen ska ligga mellan 12 och 25 °C, pH-värdet mellan 6 och 8 och hårdheten på vattnet mellan 5 och 20 °dH. Storleken varierar mellan 5 och 25 cm – detta beror lite på vilken typ av slöjstjärt man får tag på, eftersom vissa är hårdare avlade än andra. En slöjstjärt kan leva i upp till 10 år om den bara behandlas på rätt sätt.

Idag finns det på marknaden, särskilt i Asien där guldfisken har sitt ursprung, mängder av varianter av slöjstjärtar. Golfboll och teleskopöga är två av dessa. Aveln som pågått sedan 1500-talet har lett till att många av fiskarna som säljs idag knappt kan simma och oftast dör efter bara något år. Gränsen mellan vad som är en guldfisk och vad som är en slöjstjärt är väldigt svag idag. Många av de bilder som cirkulerar på internet har oftast fel undertext angående art.

Den vanliga slöjstjärten kan även den skilja sig ordentligt från fisk till fisk. Den finns i flera olika färger, allt ifrån den vanliga oranga guldfiskfärgen till vita, svarta, fläckiga och spräckliga. Dessa fiskar går oftast under namnet slöjstjärt men ibland får de tilläggsnamn efter färg till exempel Red cape.

Ett vanligt problem hos slöjstjärten är att simblåsan inte fungerar som den ska, fisken kan då inte orientera sig ordentligt och kan till exempel simma upp och ner. En presumtiv köpare av en slöjstjärt bör därför titta noga på hur den simmar. När man väl får hem sin slöjstjärt är det viktigt att sakta vänja den vid det nya vattnet. Den bör därför läggas i karantän, som fylls på med det nya akvariets vatten efterhand. Genom att flytta fisken med håv till akvariet, snarare än att hälla ner butikens vatten, undviks spridning av parasiter och liknande.

Slöjstjärten är en romspridare vilket betyder att honan sprider sina ägg och att hanen sedan sprutar mjölke över dem. Äggen fastnar på stenar och växter m.m. och efter något dygn kläcks äggen. För att få slöjstjärten att leka kan man försiktigt höja vattentemperaturen något, den får dock aldrig överstiga 25 °C. Detta kommer starta vårkänslor hos fiskarna som förhoppningsvis börjar leka, om de är av olika kön vill säga. Det är ganska svårt att se vilket kön en slöjstjärt har. Det som skiljer hanarna från honorna är att de har något slankare kroppsbyggnad samt att deras analfenor ser något annorlunda ut. Under lekperioden får hanarna även små prickar på huvudets ovansida och på gällocken. Slöjstjärten är en mycket matglad fisk som inte gör skillnad på mat och ägg/yngel. Detta försvårar det hela eftersom de ca 100 äggen oftast äts upp på bara någon timme. För att undvika detta är det bra att flytta föräldrarna till ett annat akvarium och sedan flytta tillbaka de vuxna fiskarna när äggen lagts. Denna metod rekommenderas eftersom det är lättare att flytta två vuxna fiskar än 100 st, 2 mm stora genomskinliga yngel, som dessutom är som alla andra nyfödda varelser, extremt känsliga. I yngelakvariet ska det finnas en luftpump som syresätter vattnet. En vanlig pump som suger in vattnet och renar det genom ett filter är högst olämpligt eftersom ynglen sugs in i sådana pumpar. Belysningen ska också vara riklig eftersom fiskarna då får en vackrare färg som vuxna. Krossa flingfoder i mycket små bitar och häll ner i akvariet ca 3 gånger om dagen. Var noga med att inte mata för mycket, det som inte äts upp förgiftar bara vattnet. Den mat som blir kvar på botten måste sugas upp! Vattnet ska bytas dagligen, dock endast i liten mängd.