Slaget om Kanton (1857)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget om Kanton
Del av Andra opiumkriget
1858, Canton Commissioner Yeh Men.jpg
Det brittiska tillfångatagandet av Ye Mingchen i januari 1858
Plats Guangzhou, Kina
Resultat Brittisk-fransk seger
Stridande
StorbritannienStorbritannien
Brittiska Indien Brittiska Indien
Frankrike Frankrike
Qingimperiet
Befälhavare/ledare
Storbritannien Michael Seymour
Storbritannien Charles van Straubenzee
Frankrike Charles Rigault de Genouilly
Ye Mingchen
Styrka
5.679 30.000
Förluster
15 döda,

113 sårade [1]

200–650 förluster [2][3]

Slaget om Kanton utkämpades i Guangzhou (Kanton) av brittiska och franska styrkor mot Qingimperiet den 28–31 december 1857 under det andra opiumkriget.

Trots att den brittiska Royal Navy hade förstört de kinesiska djonkerna under sommaren, fördröjdes ett angrepp på Kanton av det indiska sepoyupproret.[4] Brittiska och franska trupper rekognoscerade staden den 22 december.[5] Striden började 28 december med en marin beskjutning och intagandet av Lins fort några kilometer inåt land,[3] och nästa dag landsteg trupper i Kupar Creek sydost om staden.[5] Kineserna trodde att de attackerande styrkorna skulle försöka inta Magazine Hill innan de gav sig på stadsmuren, men efter bombardemang på morgonen den 29 december, som avslutades vid 9-tiden, klättrade franska trupper med lite motstånd över murarna. De hade dock anlänt för tidigt, så de möttes av eld från sina egna vapen.[3] Över 4700 brittiska och indiska soldater och 950 franska besteg stadsmuren, med endast 13 brittiska och två franska döda.[4] Staden ockuperades en vecka, varefter trupperna gick in på stadens gator på morgonen den 5 januari.[5] Vissa rapporter uppskattar att tiotusentals kineser dödades eller tillfångatogs och nästan 30 000 bostäder brändes ned,[6] men andra källor begränsar Kinas förluster till 450 soldater och 200 civila.[3]

Intagandet av Sai-Lau 1858

Ye Mingchen, vicekungen i Guangdong och Guangxi, tillfångatogs och fördes till Calcutta där han dog ett år senare.[3] Sedan brittiska och franska trupper hade ockuperat staden etablerade de ett gemensamt styre.[7] Delvis på grund av striden och den efterföljande ockupationen ville kineserna undvika en upprepning av slaget i Peking. Fördraget i Tianjin undertecknades den 26 juni 1858, vilket avslutade det andra opiumkriget. [7][6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The London Gazette: p. 1026. 26 februari 1858. utgåva 22104.
  2. ^ Cooke, George Wingrove (1858). China: Being "The Times" Special Correspondence from China in the Years 1857–58. sid. 357.
  3. ^ [a b c d e] Elleman, Bruce A. (2008). Naval coalition warfare: from the Napoleonic War to Operation Iraqi Freedom. Routledge. ISBN 0-415-77082-3. http://books.google.com/books?id=4ubWqD1XcAQC&pg=PA51 
  4. ^ [a b] Raugh, Harold E. (2004). The Victorians at war, 1815-1914: an encyclopedia of British military history. ABC-CLIO. sid. 100. ISBN 1-57607-925-2. http://books.google.com/books?id=HvE_Pa_ZlfsC&pg=PA100 
  5. ^ [a b c] Carter, Thomas (1861). ”Capture of Canton”. Medals of the British Army, and how they were won. 3. Groombridge and sons. sid. 186. http://www.archive.org/stream/medalsbritishar02cartgoog#page/n222/mode/2up 
  6. ^ [a b] Santella, Thomas M. (2007). Opium. Infobase Publishing. sid. 32–33. ISBN 0-7910-8547-3. http://books.google.com/books?id=9BLfZSZHzgcC&pg=PA32 
  7. ^ [a b] Harris, David (1999). Of battle and beauty: Felice Beato's photographs of China. University of California Press. sid. 16. ISBN 0-89951-100-7. http://books.google.com/books?id=gLnM3hLC8K4C&pg=PA16 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]