Slaget vid Adua

Från Wikipedia
Slaget vid Adua
Del av Första italiensk-abessinska kriget

Målning till minne av slaget vid Adwa.
Ägde rum 1 mars 1896
Plats Adwa, Etiopien
Resultat Avgörande etiopisk seger
Territoriella
ändringar
Bekräftad etiopisk suveränitet
Stridande
Kejsardömet Etiopien Kejsardömet Etiopien
Eritreanska rebeller
Kungariket Italien Kungariket Italien
Befälhavare och ledare
Kejsardömet Etiopien Menelik II

Kejsardömet Etiopien Alula Engida
Kejsardömet Etiopien Makonnen
Kejsardömet Etiopien Mengesha Yohannes
Kejsardömet Etiopien Mikael av Wollo
Kejsardömet Etiopien Tekle Haymanot
Kejsardömet Etiopien Taytu Betul

Kungariket Italien Oreste Baratieri
Kungariket Italien General Dobormida
Kungariket Italien General Arimondi
Kungariket Italien General Albertoni
Kungariket Italien General Ellena
Styrka
~100 000 (80 000 med skjutvapen, resten med spjut) [nb 1],
ca 40 artilleripjäser (en del föråldrade)[1]
17 700
56 artilleripjäser
Förluster
4 000–5 000 döda
8 000 skadade[2]
7 000 döda
1 500 skadade
3 000 tillfångatagna[2]

Slaget vid Adua (ibland Adowa, Adwa eller Aduwa) utkämpades den 1 mars 1896 mellan Italien och Abessinien under det första italiensk-abessinska kriget. 1889 undertecknade italienarna Uccali fördraget med Negus Menelik, furste av Shoa. Den italienska versionen av den omtvistade artikel 17 i fördraget uppgav att kejsaren av Abessinien var skyldig att föra alla utrikesfrågor genom italienska myndigheter. Den amhariska versionen av artikeln förklarade emellertid att kejsaren har möjlighet att kommunicera med den italienska regeringens hjälp för alla frågor som han vill med Europas kungar om han ville. En tvist uppstod senare om tolkningen av de två versionerna av dokumentet. Den italienska regeringen beslutade om en militär lösning för att tvinga Abessinien att följa den italienska versionen av fördraget. Därför började Crispi krig mot Abessinien. Den 25 mars 1895 gick italienska trupper över gränsen och besatte Adigrat. I september förklarade Menelik II formellt krig mot Italien. Etiopierna vann en mindre seger vid Amba Alagi den 8 december. Den 1 mars 1896 skingrades den italienska kolonialarmén på 2 0000 man under general Oreste Baratieri fullständigt av etiopierna i slaget vid Adwa. Genom freden i Addis Abeba den 26 oktober 1896 tvingades Italien avsäga sig kravet på protektorat över landet och dessutom betala krigsskadestånd. Abessinien förblev därmed det enda land i Afrika att behålla sin självständighet vid denna tidpunkt.

Nederlaget dämpade italienarnas koloniseringsiver för lång tid framåt. Det ledde också till Crispis fall.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt Pankhurst var etiopierna beväpnade med omkring 100 000 gevär, varav omkring hälften "snabbskjutande."[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Pankhurst, R. (1998) (på engelska). The Ethiopians : a history. The peoples of Africa Series. Oxford: Blackwell Publishers. sid. 190. ISBN 0-631-22493-9 
  2. ^ [a b] von Uhlig, Siegbert (2003) (på engelska). Encyclopaedia Aethiopica: A-C. Wiesbaden: Harrassowitz Verlag. sid. 108 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]