Slaget vid Dybbøl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Dybbøl
Del av Dansk-tyska kriget
Dybbol Skanse.jpg
Slaget vid Dybbøl Mølle, målning av Jørgen Valentin Sonne 1871.
Ägde rum 18 april 1864
Plats Danmark Dybbøl, Danmark
Resultat Preussisk seger
Stridande
PreussKriegs.jpg Preussen  Danmark
Befälhavare/ledare
PreussKriegs.jpg Prins Fredrik Karl av Preussen Danmark Georg Daniel Gerlach
Styrka
11 000 i första vågen
26 000 reserver
126 kanoner
5 000 vid försvarsanläggningarna
6 000 reserver
Förluster
1 201 döda, sårade och tillfångatagna 4 834:
700 döda
554 sårade
3 534 tillfångagna

Slaget vid Dybbøl eller Slaget vid Dybbøls skansar (danska: Slaget ved Dybbøl eller Kampene ved Dybbøl, tyska: Erstürmung der Düppeler Schanzen) var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybbøl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska armén avgjorde kriget.

Upptakt[redigera | redigera wikitext]

Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig, nuvarande Schleswig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.

Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybbøl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Preussarna intog sina anfallspositioner 2.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.

Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybbøl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sønderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sønderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.

Utfall och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als. Slaget vid Dybbøl var det första slag som observerades av delegater från Röda Korset; Louis Appia och Charles van de Velde.

Den 18 april hålls en årlig minnesceremoni i Dybbøl, där bland annat soldater i dansk perioduniform uppträder. På slagfältet fanns det förr minnesmärken från både Danmark och Preussen. Kvarnen vid Dybbøl står fortfarande kvar men det tyska segermonumentet Düppeldenkmal sprängdes 1945. Inga förövare för sprängningen har någonsin identifierats, och monumentet återuppbyggdes aldrig.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Engelska Wikipedia.