Slaget vid Gestilren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Gestilren
Del av striden mellan Sverkerska och Erikska ätten
Minnesmärke över slaget vid Gestilren
År 1910 restes ett monument i Varvs socken i Västergötland på den plats där man förmodade att slaget vid Gestilren ägt rum.
Ägde rum 17 juli? 1210
Plats Gestilren
Resultat Avgörande seger för Erikska ätten
Stridande
Sverkerska ätten Erikska ätten och norrmän
Befälhavare/ledare
Sverker den yngre Erik Knutsson

Slaget vid Gestilren stod år 1210 mellan Erik Knutssons och Sverker den yngres trupper. Sverker den yngre stupade i slaget liksom Birger jarls far Magnus Minnisköld och Folke Birgersson av Bjälboätten. Slaget är den första händelse där folkungarna skall ha varit inblandade. Genom slaget led den sverkerska ättens sitt slutgiltiga nederlag i maktkampen om Sverige. Frågan om var platsen låg, där slaget utkämpades, är omdebatterad.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Slaget vid Gestilren föregicks av en flera generationer lång maktkamp mellan den erikska och den sverkerska ätten. Efter att Knut Eriksson 1167 vunnits regeringsmakten hade dock läget stabiliserats, och åren som följde präglades av politiskt samförstånd. Vid hans naturliga frånfälle 1195 övergick kronan till Sverker den yngre. När denne utsåg sin minderårige son till jarl gjorde dock Knut Erikssons fyra söner 1205 uppror, under vilket slaget vid Älgarås i Tiveden stod. Tre av de Erikska bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.

År 1208 utmanade han ånyo kung Sverker, då slaget vid Lena (även känt som Kungslena) i Västergötland utkämpades. Utgången av detta slag tvingade kung Sverker att fly till Danmark, för att två år senare, med hjälp av danska trupper, återvända i syfte att återta sin förlorade krona. Men vid Gestilren triumferade Erik Knutsson än en gång, samtidigt som Sverker stupade. Samma år kröntes kung Erik av ärkebiskopen Valerius. Slaget vid Gestilren markerade slutet för maktkampen mellan den erikska och den sverkerska kungaätten. Efter nära ett sekel av konflikter stabiliserades det politiska läget i Sverige och en konsolidering av riket tog fart.

Historievetenskaplig osäkerhet[redigera | redigera wikitext]

Det hävdas i diverse historisk litteratur,[källa behövs] att den erikska och den sverkerska ätten skall ha drabbat samman vid Gestilren den 17 juli 1210.

I flera böcker nämns,[källa behövs] att Sverker den yngre skulle ha haft stöd av danskt kavalleri. Inga danskar nämns dock i källorna. I historisk litteratur har det hävdats,[2] att Sverker den yngre haft ett danskt kavalleri med sig, ibland preciserat till 18 000 man. Detta, till skillnad från slaget vid Lena, bekräftas inte i de danska källorna, vilka endast nämner att Sverker dött och att vinnare av striderna var Erik Knutsson som därefter kunde regera Sverige. En kort tid efter det påstådda slaget gifte han sig dessutom med den danske kungens dotter Rikissa av Danmark, något som på den tiden var den största eftergiften man kunde ge i ett politiskt försök att ena länder i fred.

Danmark var vid denna tid involverat i strider i Baltikum, och slaget kan ses som en inrikes uppgörelse mellan de sverkerska och erikska ätterna.

Lokalisering[redigera | redigera wikitext]

Lokaliseringen av Gestilren har varit och är omdebatterad. Det har förekommit olika förslag genom tiderna, men de har inte styrkts av arkeologiska fynd. Efter ett arkivfynd 1996 förespråkas Gästre i Frösthults socken i västra Uppland av flera experter.[3][4] Denna identifikation har dock kritiserats av historikern Dick Harrison och amatörhistorikern Stig Lundberg.

Tidigare hypoteser[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoherden Thore Odhelius (1705–1777) utpekade i mitten av 1700-talet Varvs socken i Västergötland som platsen för slaget.[5] Där restes år 1910 en minnessten över slaget. Inskriptionen på stenen lyder: ”Gud skydde Sveriges rike! Sjuhundra år efter slaget vid Gestilren reste Västgötar denna sten 1910.” Stenen ägs av Stiftelsen Västergötlands museum.[6] Odhelius preciseringsförsök går troligen tillbaka till Johannes Messenius som i Scondia Illustrata på 1630-talet placerade slaget i närheten av Lena.

Källor som nämner en plats med det exakta namnet Gestilren i Västergötland saknas, med undantag av vissa ortnamn vilka man dock antar är uttryck för en lokal tradition uppkommen under sen tid. Den enda medeltida källa som placerar slaget i Västergötland är ett över 200 år senare tillägg av en okänd skrivarhand i Västgötalagens kungakrönika (se nedan) som troligen var den källa som Messenius anlitade. Den plats som utpekas i Västgötalagens kungakrönika ligger mellan fyra–sju kilometer från det ovannämnda monumentet.

Alternativa placeringar av Gestilren har gjorts av Gunnar Linde,[7] som lyfte fram Göstrings (förut Gilstrings) härad i Östergötland, samt av Lars Gahrn, som tidigare velat förlägga slaget till havs; denna ståndpunkt har han nu övergivit.[källa behövs] Lindes hypotes är ”språkligt sett helt orealistisk och förutsätter en kedja av osannolika skrivarfel och ljudövergångar”,[källa behövs] varför den från början avvisats.

Hypotesen om Gestilren vid Gästre[redigera | redigera wikitext]

En ort i Sverige som kallats Gestilren (eller Gestillreen/Gästillreen) låg i Frösthults socken i Uppland och skall sedermera ha uppgått i grannbyn Gästre. Genom ett arkivfynd 1996 kunde landsarkivarien Lars Otto Berg identifiera ett ortnamn Gestilren som tydligt kunde knytas till Gästre i Frösthult.[3] År 2004 tog även ortnamnsforskaren Staffan Fridell ställning för Gästre i Frösthult. Genom en historisk språkanalys kom Fridell till slutsatsen att Gestilren och Gästre ”är samma by och samma namn. Närmare bestämt anser jag att Gæstilren är en ursprungligare form av namnet Gästre.[8] Fridell har efter en senare och mer omfattande undersökning av samtliga källuppgifter om slaget framlagt ytterligare språkvetenskapliga argument som talar för Gästre. Fridell menar att den samlade forskningen efter 1998 (Rahmqvist, Berg, Sandblom och Larsson) successivt gjort det ”alltmer sannolikt att byn Gästre i västra Uppland är identisk med det medeltida Gestilren”.[9]

Gästre i Uppland framhålls också av bröderna Lindström i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse[10] med en utförlig argumentation som knyter platsen till de stormannaätter som kan lokaliseras till det ursprungliga Fjädrundaland. Folklandet skall enligt författarna ha omfattat inte bara det i dag kända området i Uppland, utan också de östligare delarna av dagens landskap Västmanland.

År 2009 utkom en samlad vetenskaplig undersökning i ämnet under medverkan av en tvärvetenskaplig grupp av erkända forskare: historikern Lars-Otto Berg, kulturgeografen Marja Eriksson, ortnamnsforskaren Staffan Fridell, medeltidshistoriken Lars Gahrn, arkeologen Mats G. Larsson samt medeltidshistoriken Sigurd Rahmqvist. Deras samlade bedömning var, att ”allt talar för att striden 1210 stod vid den stora kungsby som idag heter Gästre i Simtuna härad i det uppländska folklandet Fjädrundaland”.[källa behövs]

Kritik mot identifikationen[redigera | redigera wikitext]

Dick Harrison och Stig Lundberg har varit skeptiska till utpekandet av byn Gästre som den historiska platsen Gestilren.[11][12][13] Hypotesen saknar enligt Lundberg annat stöd i källorna än ortnamnens likhet. Lundberg bedömer detta som en vansklig grund att förlita sig på.[14][15] Lundberg väljer istället att tro på lokaliseringen av Gestilren i Västgötalagens kungakrönika.[16]

Historiska källor[redigera | redigera wikitext]

Förutom arkivfyndet i Frösthults sockens kyrkoräkenskapsböcker för perioden 1581–1628 finns i huvudsak fem medeltida källor som nämner Gestilren:

Dansk-svenska annaler 916–1263[redigera | redigera wikitext]

Här finns den äldsta annalnotisen om Gestilren. Dessa annaler anses ha författats i Lund hos dominikanerna senast 1254 vilket gör uppgifterna ganska aktuella när det gäller 1200-talets första del. Det menas att handskriften därefter kommit till Sverige bland andra böcker som man från Lund sände med de dominikaner som grundade ordens kloster i Sigtuna. I Sverige har man tillagt en del notiser om svenska förhållanden, häribland de fem yngsta notiserna som avser åren 1255–1263 någon gång efter 1263. Den om slaget vid Gestilren är en av de i Sverige tillagda notiserna, och lyder:

”1210. Bellum Gestilren 15. Kal. August, ubi occubuerunt Suercherus rex et Fulco dux.” (Översättning: ”1210. Drabbningen [eller: Slaget] vid Gestilren den 18 juli, där kung Sverker och jarl Folke föll [eller: där föll kung Sverker och jarl Folke].”)

Detta är vad man kan bygga på som daterbar tidig källa.

Västgötalagens kungakrönika[redigera | redigera wikitext]

I Västgötalagens kungakrönika heter det om Sverker den yngre, att "Folkungarne slogo Sverker ihjel i Gestilren". Detta lär vara första gången ordet folkungar nämns och texten tillägger dessutom att det var Sverkers egen ”måg” som dödade honom. Vidare är kungakrönikan, i likhet med Västergötlands lagmanslängd ett tillägg som bands ihop med den äldre Västgötalagen omkring år 1325, av den så kallade Vidhemsprästen. Tilläggen brukar dateras till 1240-talet, men upphovsmannen är okänd. I avskriften Codex Holmiensis D 4, som dateras till första halvan av 1400-talet, anges att Gestilren ligger ”mellan Dala och Lena”.[17] Det troliga är att detta är ett förklarande tillägg som gjorts av den som gjorde avskriften Codex Holmiensis D 4, men möjligheten finns också att Codex Holmiensis D 4 går tillbaka på en mer ursprunglig text.

Skänningeannalerna[redigera | redigera wikitext]

I Skänningeannalerna nämns följande:

  • 1210 ”...Krig utbröt i Gestrylen. Här låg kung Sverker fallen med hertig Folke och många andra adelsmän. Den (9/2?) kröntes kung Erik Knutsson och erhöll Rikiza till maka”

Annales Dano-Svecani[redigera | redigera wikitext]

I Annales Dano-Svecani nämns:

  • ”Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack, Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii uoque multi uiri Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis”
  • ”Krigat har man ånyo på Gestilern, där kung Sverker, kallad Hack, kung Karls son, vilar och även hertig Folke, även många andra män av folkungarnas herrar; och segern tillföll svenskarna.”
  • Ordet Sueui betyder egentligen folk från Schwaben. Dess förekomst i denna text ses som ett tecken på humanistiskt språkbruk från 1500-talet.

Lunda-annalerna[redigera | redigera wikitext]

Lunda-annalerna omnämner:

  • ”Bellum Giestilsren/Gyestilren”

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Lars Otto (2004). ”Var stod slaget vid Gestilren?”. Uppland 2004,: sid. [60]-70 : ill.. 0566-3059. ISSN 0566-3059.  Libris 9831019
  • Larsson, Mats G. (2004). ”Gestilren och Sverkers backe”. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004,: sid. [46]-50. 0473-4351. ISSN 0473-4351.  Libris 9858783
  • Leion, Ingvar (2004). ”Gestilren en andra rond”. Västgötabygden 2004(59):6,: sid. 11-13. 0346-4954. ISSN 0346-4954.  Libris 9810338
  • Lejon, Ingvar (2006). ”Åter till Gestilren : om tyngdpunkt och militär revolution: debatt”. Västgötabygden 2006(61):1,: sid. 22-23 : ill.. 0346-4954. ISSN 0346-4954.  Libris 10165077
  • Theliander, Claes (2004). Det medeltida Västergötland: en arkeologisk guidebok. Lund: Historiska media. Libris 9534654. ISBN 91-85057-06-1 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Berg, Lars Otto (2004). ”Var stod slaget vid Gestilren?”. Populär historia 2004:7/8,: sid. 92-95 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822.  Libris 9559769
  2. ^ Västergötlands fornminnesförenings tidskrift. 1983/1984, Det tidiga Västergötland : en aktuell historia. Skara: Skaraborgs länsmuseum. 1983. sid. 30-38. Libris 8261537 
  3. ^ [a b] Berg, Lars Otto (1999). ”Var låg Gestilren?.”. Namn och bygd (Uppsala : Namn och bygd, 1913-) 1999 (87),: sid. [81]-86 : ill.. ISSN 0077-2704. ISSN 0077-2704 ISSN 0077-2704.  Libris 2939394
  4. ^ Troedsson Ingegerd, Sandblom Sven, red (2009). Striden i Gestilren 1210: varför? vad hände? och sen då?. Enköping: Enköpings kommuns kulturförvaltning. Libris 11465103. ISBN 9789163340963 
  5. ^ Celsius, Olof; Odhelius Thorerus A. (1750) (på lat). De Vartofta, Vestrogothiæ territorio. Upsaliæ. Libris 2497671 
  6. ^ Stenens geografiska placering 58°11′46″N 13°49′38″Ö / 58.19611°N 13.82722°Ö / 58.19611; 13.82722
  7. ^ Linde, Gunnar (1989). ”Gestilren: ett försök till lokalisering”. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1989 ,: sid. [36]-41. 0473-4351. ISSN 0473-4351.  Libris 9146109
  8. ^ Fridell, Staffan (2004). ”Gästre och Gæstilren”. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004,: sid. 40 ff.. 0473-4351. ISSN 0473-4351.  Libris 9858768
  9. ^ Fridell, Staffan (2007). ”Var stod slaget vid Gestilren 1210?”. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2007,: sid. [27]-54. 0473-4351. ISSN 0473-4351.  Libris 10718545
  10. ^ Lindström, Henrik; Lindström Fredrik, Hofsten Lotten von (2006). Svitjods undergång och Sveriges födelse. Stockholm: Bonnier. Libris 10243550. ISBN 91-0-010789-1 
  11. ^ Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige. Stockholm: Ordfront. sid. 591. Libris 8449618. ISBN 91-7324-898-3 
  12. ^ "Den tvärsäkra lokaliseringen av Gestilren till Gästre by är bara en gissning (vi vet inte var Gestilren låg; Gästre är en hypotes av många)." Harrison, Dick (2006). ”Sveriges vagga à la Lindström”. Svenska Dagbladet (Stockholm) (27 oktober). http://www.svd.se/kultur/litteratur/sveriges-vagga-a-la-lindstrom_33905.svd. 
  13. ^ Stig Lundbergs hemsida. Lena och Gestilren – AVDELNING F: Kap. XVI-XVII, Sammanfattning. Källförteckning. Läst 27 december 2013
  14. ^ Stig Lundberg resonerar på sin hemsida: ”Men så 1999 menade Lars Otto Berg i Namn och Bygd att han hittat en by eller en grupp gårdar i Uppland som vid mitten av 1500-talet burit namnet Gestilren. Därtill kommer att det funnits en lokal tradition som knöt Sverker och slaget vid Gestilren till denna uppländska ort. Detta är naturligtvis ett extraordinärt fynd och mycket intressant, men enligt mig är emellertid det enda som i dag knyter slaget vid Gestilren 1210 med ortnamnet Gestilren i Uppland just bara namnlikheten.”
  15. ^ Lundberg, Stig (2006). ”Gestilren, fortfarande en gåta”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 2005/2006,: sid. 247-257. ISSN 0347-4402. ISSN 0347-4402 ISSN 0347-4402.  Libris 10503544
  16. ^ Stig Lundbergs hemsida. Läst 27 december 2013.
  17. ^ Beckman, Natanael (1912). Ur vår äldsta bok: [Äldre västgötalagen]. Stockholm: Norstedt. Libris 8209941 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]