Slaget vid Karbala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Abbas Al-Musavis tavla vid Brooklyn museum "Slaget vid Karbala".

Slaget vid Karbala ägde rum den 9 eller 10 oktober 680 (10 muharram 61 AH). Slaget stod mellan profeten Muhammeds dotterson Husayn ibn Ali tillsammans med dennes armé och Yazid Ibn Muawiyas armé. Yazid Ibn Muawiya var den dåvarande umayyadiska kalifen.

Husayns armé med åtföljande tross bestod bland annat av medlemmar ur Muhammeds familj. På andra sidan stod befälhavaren för Yazids armé Umar Ibn Sa'ad.

Orsaken till kriget var att Yazid Ibn Muawiya krävde att Husayn skulle acceptera honom som den rättfärdige och obestridde ledaren. Båda sidor visste att Husayn aldrig skulle acceptera Yazids krav. Yazid valde att använda sin makt genom att först förhindra att Husayn, dennes armé och följeslagare, fick tillgång till vatten i tre dagar. Husayn vägrade emellertid att göra Yazid till viljes, något som till slut ledde till att Husayn och hans armé dödades av Yazids armé. Samma kväll fångades de kvinnor och barn som följt med Husayns armé. Trots tortyr och trakasserier lyckades de till slut befria sig från Yazid.

Husayn och hans mördade följeslagare i Karbala kallas med ett gemensamt namn för Karbalas Martyrer. Aashura och Arba'in är sorgehögtider till minne av Husayns martyrdöd.

Husayn Ibn Ali bär också titeln Sayyad Ash-Shuhada, dvs. Martyrernas mästare.