Slaget vid Khe Sanh

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Khe Sanh
Del av Vietnamkriget
Sandsäcksbunker i Keh Sanh med brinnande bränslelager i bakgrunden.
Sandsäcksbunker i Keh Sanh med brinnande bränslelager i bakgrunden.
Ägde rum 21 januari 1968 – 8 april 1968
Plats Khe Sanh, Quang Tri-provinsen, Sydvietnam - UTM Grid XD 852-418[1]
Resultat Taktisk antikommunistisk seger
Stridande
 USA
 Sydvietnam
Vietnam Nordvietnam
Befälhavare/ledare
David E. Lownds (lokalt)
William C. Westmoreland (övergripande)
Tran Quy Hai (lokalt)
Vo Nguyen Giap (övergripande)
Styrka
6 000 vid Khe Sanh[2]

Operation Pegasus: ~20 000 (1:a luftkavalleridivisionen och två marinregementen)
Operation Arc Light och operation Niagra: Amerikanska flygvapenstyrkor

Belägringen av Khe Sanh: ~17 200 (304:e och 325C-divisionen)

Försvaret av Route 9: ~16 900 (320:e och 324:e divisionerna)[3]

Förluster
Vid Khe Sanh:
USAUSA: 274 döda
2 541 skadade (ARVN Ranger, RF/PF, Foward Operation Base 3 - US Army and Royal Laotian Army-förluster inte inkluderat)[4]

Operation Scotland I och Pegasus:
USAUSA: 730 döda i strid
2 642 skadade,
7 saknade
SydvietnamARVN:
229 döda
436 skadade (CIDG, RF/PF, SOG commandos-förluster inte inkluderat)
CIDG-förluster: 309 döda, 64 skadade[5]
Totalt: 7 232+ förluster
(1 542 döda, 5 675 skadade, 7 saknade)[4][6]

Okänt; Minst 1 600 döda enligt amerikanska källor, totala förluster uppskattas till mellan 10 000 och 15 000[7][8][9]

Slaget vid Khe Sanh var ett slag som utspelade sig i Sydvietnam från den 21 januari till den 8 april 1968 under Vietnamkriget mellan den Nordvietnamesiska armén (NVA) och amerikanska armén.

Den amerikanska basen vid Khe Sanh låg vid under början av kriget mycket nära den nordvietnamesiska gränsen och basens soldater sändes regelbundet ut i strid mot NVA förband längs med gränsen i de så kallade gränsstriderna. Under 1967 så märkte de vid Khe Sanh att NVA:s trupprörelser hade ökat dramatiskt från 1966 till 1967. Den amerikanska överbefälhavaren över de amerikanska styrkorna i Vietnam general William Westmoreland trodde dock att det endast var för att distrahera amerikanerna från de ökade striderna mot FNL i södra Vietnam. Den amerikanska basen vid Khe Sanh kom under attack från NVA den 21 januari 1968 under Tet-offensiven, den nordvietnamesiska invasionen av Sydvietnam.

Överlägsna i manskap tryckte NVA i början tillbaka de amerikanska styrkorna från deras försvarslinjer utanför basen till själva basen där de amerikanska styrkorna gjorde envist motstånd. I början av februari anföll NVA de amerikanska positionerna söder om Khe Sanh och lyckades erövra marken där, i och med det var Khe Sanh omringat av NVA som gjorde dagliga anfall mot basen. NVA började snart skjuta massiva mängder artilleri mot basen för att få de att ge upp, upp emot 700 000 NVA-granater uppskattas ha träffat Khe Sanh. Amerikanerna gjorde i sin tur massiva flygbombningar mot de nordvietnamesiska ställningarna för att stödja de amerikanska styrkorna vid basen. Vid slutet av mars höll amerikanerna fortfarande basen trots upprepade attacker från NVA. Den 1 april inledde USA Operation Pegasus för att bryta belägringen av Khe Sanh; operationen lyckades efter lite motstånd från de slutkörda NVA trupperna som drog sig tillbaka.

Slaget om Khe Sanh blev ett av de blodigaste och mest kända slagen från Vietnamkriget då den amerikanska pressen rapporterade dagligen om läget vid Khe Sanh.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kelley, Michael P (2002) (på engelska). Where We Were In Vietnam. Hellgate Press. Sid. 5. ISBN 1-55571-625-3 
  2. ^ ”The Withdrawal from Khe Sanh” (på engelska). Historynet.com. 12 juni 2006. http://www.historynet.com/the-withdrawal-from-khe-sanh.htm. Läst 3 februari 2011. 
  3. ^ Rottman, Gordan L (på engelska). Osprey Campaign 150: The Khe Sanh 1967-68. Sid. 51 
  4. ^ [a b] Rottman, Gordan L (på engelska). Osprey Campaign 150: The Khe Sanh 1967-68. Sid. 91-92 
  5. ^ Cash, John A.; Albright, John & Sandstrum, Allan W. (1985) (på engelska). Seven Firefights in Vietnam. Washington D.C.: The Center of Military History. Sid. 137 
  6. ^ Den låga siffran hänvisas ofta för amerikanska förluster (205 döda i strid, 443 skadade, 2 saknade) tar inte hänsyn till amerikanska armén och amerikanska flygvapnets förluster eller dessa under Operation Pegasus. Prados & Stubbe, s. 454.
  7. ^ Schulimson, Jack; Blaisol, Leonard; Smith, Charles R.; Dawson, David (1997) (på engelska). The U.S. Marines in Vietnam: 1968, the Decisive Year. Washington DC: History and Museums Division, United States Marine Corps. Sid. 282. ISBN 0-16-049125-8 
  8. ^ Shore, Moyars S., III (1969) (på engelska). The Battle of Khe Sanh. Washington DC: U.S. Marine Corps Historical Branch. Sid. 131 
  9. ^ Smedberg, Marco (2008). Vietnamkrigen: 1880–1980. Historiska Media. ISBN 9185507881 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]