Slaget vid Lepanto
- För det tidigare slaget, se Slaget vid Lepanto (1499).
| Slaget vid Lepanto | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av fjärde osmansk-venetianska kriget och osmansk-habsburgska krigen | |||||||
 Slaget vid Lepanto, målning av okänd konstnär från sent 1500-tal |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Heliga ligan
|
.svg){kind=small} Osmanska riket |
||||||
| Befälhavare/ledare | |||||||
| Heliga ligan:[1][2] kristna centern:  Juan de Austria Sebastiano Venier Marcantonio Colonnakristna vänstern: A. Barbarigo †kristna högern:  Gianandrea Doriakristna reserven: Álvaro de Bazán |
 Osmanska flottan:[3][4]Turkish Center: Ali Pasha † Turkiska högern: Mehmed Siroco † Turkiska vänstern: Uluç Ali Reis |
||||||
| Styrka | |||||||
208 skepp
22 840 soldater |
251 skepp
31 490 soldater |
||||||
| Förluster | |||||||
| 7 500 döda 17 skepp förlorade[7] |
20 000 döda, skadade eller tillfångatagna[7][8] 137 skepp tillfångatagna 50 skepp sänkta 10 000 kristna befriade |
||||||
|
|||||
Slaget vid Lepanto var ett sjöslag som stod utanför staden Lepanto (nuvarande Naupaktos i Grekland) den 7 oktober 1571. I maktkampen mellan de två starkaste staterna i Medelhavsområdet, Spanien och Osmanska riket, var kontrollen över Medelhavets handelsleder av yttersta vikt. Slaget har även hävdats vara viktigt i en kamp mellan kristendom och islam. Emellertid sökte t ex Frankrike en allians med Ottomanska riket efter sitt nederlag i slaget vid Pavia 1525 för att balansera Habsburgarnas makt och inflytande. Detsamma gällde t ex protestantiska furstar i Transsylvanien. Den religiösa aspekten ska därmed inte överdrivas i förhållande till dåtidens realpolitik.
De två flottorna bestod dels av fartyg från en allians (Heliga ligan) mellan Spanien, Kyrkostaten, Venedig, Malteserorden, Genua och Savojen med 208 fartyg, 30 000 soldater och 50 000 galärslavar och sjömän, under överbefäl av Filip II av Spanien:s halvbror Don Juan de Austria och som befälhavare för den påvliga delen av den allierade kristna flottan prins Marcantonio Colonna och på den andra sidan, en till antalet överlägsen osmansk flotta, ledd av Ali Pascha, med 100 000 man.
Kampen blev lång och hård, men när osmanernas överbefälhavare stupade förlorade dessa sin stridsmoral och slaget förlorades; 200 osmanska galärer sänktes eller togs i pris. Det räknade runt 10 000 döda i den kristna flottan, och omkring 25 000 stupade osmanska krigare och sjömän. De osmanska styrkorna led svårt av att skeppen var dåligt byggda och seglades av ovana sjömän, vilket visade sig vara viktigare i det långa loppet. En annan viktig del som spelade in var att de kristna fartygen var mycket bättre bestyckade med grova kanoner. Konsekvensen blev att det osmanska riket för evigt förlorade greppet om Medelhavets vattenvägar. För Spanien innebar det att kung Filip II stärktes i sin motreformatoriska strävan.
En av de efteråt mer kända deltagarna i slaget var författaren Miguel Cervantes som sårades och förlorade rörligheten i sin vänstra arm, han blev senare tillfångatagen av osmanerna och tillbringade fem år av sitt liv som krigsfånge. Denna episod av hans liv återges i hans berömda roman Don Quijote.
Efter slaget påbörjades tillbakagången för galärerna, till förmån för fullriggade segelfartyg.[9]
Referenser[redigera]
- ^ Drane, Augusta Theodosia (1858) (på engelska). The Knights of st. John: with The battle of Lepanto and Siege of Vienna. London
- ^ Konstam, Angus (2003) (på engelska). Lepanto 1571: The Greatest Naval Battle of the Renaissance. Oxford: Osprey Publishing. ISBN 1-84176-409-4
- ^ George Ripley & Charles A. Dana (1867) (på engelska). The new American cyclopaedia: Volume 10. New York
- ^ Setton, Kenneth Meyer (1984) (på engelska). The Papacy and the Levant, 1204-1571, Volym 161. Philadelphia
- ^ [a b] Bicheno, Hugh (2004) (på engelska). Crescent and Cross: The Battle of Lepanto 1571. London: Phoenix. ISBN 1-84212-753-5
- ^ Antalet turkiska kanoner sägs härledas från byteslistor efter slaget. Dessa listor är förmodligen inte kompletta.
- ^ [a b] Confrontation at Lepanto av T.C.F. Hopkins, intro
- ^ Parker, Geoffrey. The Military Revolution. Sid. 88
- ^ Salminen, Johannes (13 november 2004). ”Pirater i Alger plågade Europa i tre sekler”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/pirater-i-alger-plagade-europa-i-tre-sekler_175748.svd. Läst 6 april 2011.
Vidare läsning[redigera]
- Christensen, Else (2008). ”Muslimernas galärflotta förintas”. Bonniers världens historia (nr. 2): sid. 42-49.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Lepanto
