Slaget vid Neuve Chapelle

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Neuve Chapelle
Del av västfronten under första världskriget
NYTMapNeuveChapelle1915.png
Positioner efter slaget, New York Times, maj 1915.
Ägde rum 10-13 mars 1915
Plats Artois, Frankrike
Resultat Taktisk brittisk seger[1]
Operativt och strategiskt brittiskt misslyckande
Stridande
 Storbritannien
 Brittiska Indien
 Kejsardömet Tyskland
Befälhavare/ledare
Storbritannien John French Kejsardömet Tyskland Rupprecht av Bayern
Styrka
40 000  ?
Förluster
11 200 döda, skadade eller saknade
  • 7 000 brittiska
  • 4 200 indiska
10 600 döda, skadade eller saknade

Slaget vid Neuve Chapelle var ett slag under första världskriget. Det var en brittisk offensiv i Artois-regionen som bröt igenom vid Neuve Chapelle men de kunde inte utnyttja övertaget. Vid tiden för slaget nya trupper anlänt från Storbritannien och kunde avlösa fransmännen i Flandern och etablera brittisk linje som sträckte sig från Langemarck till Givenchy. Det slutliga målet med slaget var att åstadkomma ett genombrott genom fiendens linjer för att sen kunna erövra Aubers-åsen och kanske även Lille, ett stort kummunikationscentrum. En samtidig fransk attack mot Vimy-åsen planerades också men situationen i Champagne ledde till att denna del av operationen blåstes av. Detta var första gången flygfotografi användes för att kartlägga hela de tyska linjerna från luften.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Klockan 07:30 på morgonen den 10 mars 1915 började det brittiska artilleriet sin beskjutning för att förstöra fiendens taggtråd och skyttegravar. Den brittiska anfallet började fem över åtta och gick till en början mycket bra, de öppnade snabbt en 1500 m bred lucka i de tyska linjerna men dåliga beslut baserad på bristfällig kommunikation fick avancemanget att avstanna. Under uppehållet lyckades tyskarna föra fram förstärkningar och ordna sitt försvar. Britterna hade lyckats ta Neuve Chapelle men vidare avancemang följande morgon förhindrades av dimma.

Tyskarna planerade ett motanfall men detta blev försenat ett dygn då alla förstärkningar ännu inte hunnit fram. Detta gav britterna tid att organisera sitt försvar och det tyska anfallet genomfördes med stora föluster.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Det skulle visa sig att försvararna hade en stor fördel i skyttegravskriget. De kände till terrängen och hade bättre kommunikationer. Det var nödvändigt att överraska fienden på något sätt, men detta blev allt mer ovanligt efter Neuve Chapelle. Britterna räknade Neuve Chapelle som en seger och detta gjorde att deras rykte stärktes i fransmännens ögon och att britternas beslutsamhet att fortsätta kriget ökade. Men liknande framgångar som den vid Neuve Chapelle skulle bli svåra att nå.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cassar, George (2004) (på engelska). Kitchener's War: British Strategy from 1914 to 1916.. Washington: Brassey's Inc. Sid. 166. ISBN 1-57488-708-4 

Källor[redigera | redigera wikitext]